
Två planer i ett klassrum
Att ligga vägg-i-vägg borde göra avståndet mellan två skolor och samverkan dem emellan till en smal sak, men riktigt så lätt är det inte. Tur är väl då att Emma Rosengren, rektor på Foucaultgymnasiet i Södertälje, har både ambition och inte minst en uthållighet för att göra skillnad. Det blev tillslut samläsning och social integrering i projektform. Och vips hade nya dörrar öppnats.
Under 2018 har Foucaultgymnasiet och Täljegymnasiet drivit ett projekt med hjälp av SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), kallat SAT, en förkortning av satellit.
– VI kallade projektet SAT eftersom vi skickade upp en grupp – en satellit – från Foucaultgymnasiet som ligger i markplan till Täljegymnasiet som ligger i grannhuset tre trappor upp, säger Emma.
Syftet med projektet har varit att ge elever inom gymnasiesärskolans nationella program och gymnasieskolans introduktionsprogram, IA, bättre förutsättningar till måluppfyllelse, närvaro och känsla av sammanhang. Modellen för att lyckas har varit tvålärarsystem där en lärare från varje skola och skolform valdes ut till att bli projektets operativa arbetslag. Tillsammans har dessa lärare undervisat en grupp på 10 elever, 5 från varje skolform sedan i höstas.
Främja närvaro ett delmål
En socialpedagog kom även att ingå i arbetslaget, en viktig pusselbit visade det sig. Socialpedagogen arbetade uppsökande, pockade och lockade för att försöka fånga upp elever som tappat skolan redan under grundskolan och med problematisk frånvaro.
– Vi upptäckte tämligen snabbt att flera av eleverna hade en historia av långvarig problematisk skolfrånvaro. Socialpedagogens uppdrag blev att arbeta närvarofrämjande och gruppstärkande, berättar Emma.
Emma nämner särskilt bilterapi som en favoritmetod. Metoden går ut på att samtala med och lyssna på eleven under bilkörning. Att mötas på biblioteket är ett annat sätt eller att mötas i hemmet.
Nyansrikt elevunderlag
Fördomarna om särskolan är många, både bland elever och vårdnadshavare. Bilden av Foucaultgymnasiet är dock alltför förenklad menar Emma.
– Särskolan är en mångfacetterad skolform och det vi sett är att en del elever kan behöva större utmaningar. Utan utmaningar kanske de hellre väljer att stannar hemma och för dessa elever kan samläsning vara ett bra alternativ, säger Emma.
Projektet har fallit väl ut och har öppnat dörrar för elever man annars skulle ha tappat. De flesta har nått ökad måluppfyllelse och inte minst en viktig social tillhörighet.
– Som jag ser det har vi hindrat elever från att hoppa av och ge upp. Det är väldigt mycket värt. Både här och nu och för framtiden, säger Emma.
Dags att växa och strukturera
Projektet har gett ringar på vattnet och studie- och yrkesvägledarna i grundskolan Södertälje har börjat fånga upp elever som de ser skulle vara hjälpta av att läsa enligt samläsningsmodellen. Nu inleds det andra projektåret där målet är att skapa en bra struktur för samläsningen med så att fler, både elever och lärare, ser det som ett bra alternativ.
– Vi ser att målgruppen har förskjutits. Många elever klarar idag inte introduktionsprogrammets målsättning och vissa av eleverna skulle behöva läsa enligt gymnasiesärskolan läroplan. Vi kan inte styra deras val eller välja åt dem men ger vi dem ett ytterligare alternativ tack vare samläsningen, avslutar Emma
I Södertälje samläser
Foucault-gymnasiet och Tälje-gymnasiet
ligger bredvid varandra.
Ändå jobbade de inte ihop tidigare.
Det ville rektorn på Foucaultgymnasiet ändra på.
Nu samläser eleverna och träffar nya kompisar.
Specialpedagogiska skolmyndigheten
gav pengar till projektet.
De kallade projektet SAT17
Det var under år 2018 som
Foucaultgymnasiet och Täljegymnasiet
hade sitt SAT17-projekt.
Det var ett så kallat SIS-projekt.
De hade fått SIS-pengar av
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Målet med projektet var
att eleverna skulle lyckas bättre i skolan.
Lärarna ville få eleverna
att vilja gå till skolan.
De ville att eleverna skulle känna
att de ingår i ett sammanhang.
Det gällde eleverna på
gymnasie-sär-skolans nationella program
och gymnasie-skolans introduktions-program, IA.
En lärare från varje skola och skol-form
jobbar tillsammans
för att det här ska lyckas.
De undervisar tillsammans
en grupp med tio elever,
fem från varje skolform.
Så gör de sedan i höstas.
De arbetar för bättre när-varo
En del elever hade en problematisk från-varo.
De hade tappat intresset för skolan
redan när de gick i grund-skolan.
Därför jobbade även en social-pedagog
med eleverna i projektet.
Socialpedagogen sökte upp eleverna.
Foucaultgymnasiets rektor Emma Rosenberg
berättar att socialpedagogen
lockade och tjatade på eleverna
för att de ska börja gå i skolan igen.
– Vi upptäckte ganska snabbt att
flera av eleverna
har varit borta från skolan länge
redan innan de kom till oss.
Socialpedagogens uppdrag blev att
arbeta på ett sätt som gör att
eleverna ska vilja vara i skolan.
Vi vill att de ska trivas i gruppen,
säger Emma.
Bil-terapi blev en favorit.
De åkte alltså bil och pratade samtidigt.
Socialpedagogen lyssnade på eleven.
De kunde också träffas på biblioteket.
Eller så träffades de hemma hos eleven.
Alla elever är olika i särskolan
Det finns många fördomar om särskolan.
Både elever och vårdnads-havare har fördomar.
Men rektor Emma säger att
Foucaultgymnasiet inte är som folk tror.
– En del elever i särskolan
behöver större utmaningar.
Annars stannar de kanske hemma.
För sådana elever kan samläsning
vara ett bra alternativ,
säger Emma.
Projektet har lyckats bra.
Det har gett nya chanser till elever
som annars skulle ha slutat gå i skolan.
De flesta har fått bättre resultat.
Dessutom är de nu en del av en grupp.
Det är också viktigt.
– Vi har hindrat elever från att hoppa av.
De har inte gett upp.
Det är väldigt mycket värt,
både här och nu och för fram-tiden.
Så ser jag på det,
säger Emma.
Nu ska fler elever få chansen att samläsa
Projektet har spridit sig under året.
Studie- och yrkes-väg-ledarna
i grundskolan i Södertälje
har också börjat fånga upp elever
som skulle behöva samläsa.
Nu när projekt-år nummer två börjar
vill man göra det möjligt för fler.
Då behöver de också övertyga
både elever och lärare
att samläsning är bra för vissa elever.
– Vi ser att mål-gruppen har blivit annorlunda.
Många elever klarar inte
introduktions-programmet längre.
Vissa av eleverna skulle behöva
gå i särskolan i stället.
Men vi kan inte styra vilken skola de ska gå i.
Vi kan inte heller välja skola åt dem.
Men vi kan ge dem ett bra alternativ.
Och det är sam-läsning,
säger Emma.