Två planer i ett klassrum

Att ligga vägg-i-vägg borde göra avståndet mellan två skolor och samverkan dem emellan till en smal sak, men riktigt så lätt är det inte. Tur är väl då att Emma Rosengren, rektor på Foucaultgymnasiet i Södertälje, har både ambition och inte minst en uthållighet för att göra skillnad. Det blev tillslut samläsning och social integrering i projektform. Och vips hade nya dörrar öppnats.

Under 2018 har Foucaultgymnasiet och Täljegymnasiet drivit ett projekt med hjälp av SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), kallat SAT, en förkortning av satellit.

– VI kallade projektet SAT eftersom vi skickade upp en grupp – en satellit – från Foucaultgymnasiet som ligger i markplan till Täljegymnasiet som ligger i grannhuset tre trappor upp, säger Emma.

Syftet med projektet har varit att ge elever inom gymnasiesärskolans nationella program och gymnasieskolans introduktionsprogram, IA, bättre förutsättningar till måluppfyllelse, närvaro och känsla av sammanhang. Modellen för att lyckas har varit tvålärarsystem där en lärare från varje skola och skolform valdes ut till att bli projektets operativa arbetslag. Tillsammans har dessa lärare undervisat en grupp på 10 elever, 5 från varje skolform sedan i höstas.

Främja närvaro ett delmål

En socialpedagog kom även att ingå i arbetslaget, en viktig pusselbit visade det sig. Socialpedagogen arbetade uppsökande, pockade och lockade för att försöka fånga upp elever som tappat skolan redan under grundskolan och med problematisk frånvaro.

– Vi upptäckte tämligen snabbt att flera av eleverna hade en historia av långvarig problematisk skolfrånvaro. Socialpedagogens uppdrag blev att arbeta närvarofrämjande och gruppstärkande, berättar Emma.

Emma nämner särskilt bilterapi som en favoritmetod. Metoden går ut på att samtala med och lyssna på eleven under bilkörning. Att mötas på biblioteket är ett annat sätt eller att mötas i hemmet.

Nyansrikt elevunderlag

Fördomarna om särskolan är många, både bland elever och vårdnadshavare. Bilden av Foucaultgymnasiet är dock alltför förenklad menar Emma.

– Särskolan är en mångfacetterad skolform och det vi sett är att en del elever kan behöva större utmaningar. Utan utmaningar kanske de hellre väljer att stannar hemma och för dessa elever kan samläsning vara ett bra alternativ, säger Emma.

Projektet har fallit väl ut och har öppnat dörrar för elever man annars skulle ha tappat. De flesta har nått ökad måluppfyllelse och inte minst en viktig social tillhörighet.

– Som jag ser det har vi hindrat elever från att hoppa av och ge upp. Det är väldigt mycket värt. Både här och nu och för framtiden, säger Emma.

Dags att växa och strukturera

Projektet har gett ringar på vattnet och studie- och yrkesvägledarna i grundskolan Södertälje har börjat fånga upp elever som de ser skulle vara hjälpta av att läsa enligt samläsningsmodellen. Nu inleds det andra projektåret där målet är att skapa en bra struktur för samläsningen med så att fler, både elever och lärare, ser det som ett bra alternativ.

– Vi ser att målgruppen har förskjutits. Många elever klarar idag inte introduktionsprogrammets målsättning och vissa av eleverna skulle behöva läsa enligt gymnasiesärskolan läroplan. Vi kan inte styra deras val eller välja åt dem men ger vi dem ett ytterligare alternativ tack vare samläsningen, avslutar Emma

Publicerat tisdag 5 mars 2019