
Tal- och språksvårigheter – med rätt stöd lyckas eleverna
Vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten, får många frågor om tal- och språksvårigheter till kundtjänsten Fråga en rådgivare. Anna Strömberg, logoped på Resurscenter Tal och språk och sakkunnig i dessa frågor, berättar mer om hur skolan kan gå tillväga för att ge rätt stöd vid språkstörning.
Hur vet man att ett barn har tal- och språksvårigheter?
– Ofta upptäcks det redan i förskoleåren om barnet behöver hjälp med sin språkutveckling. Barnet kan ha ett otydligt uttal, ha svårt att uttrycka vad hen vill, eller förstår inte instruktioner. Barnavårdscentralen (BVC) kan ge remiss till logoped som kan hjälpa till med en bedömning av barnets språkliga förmågor och ge tips på hur man kan stötta barnet i tal- och språkutvecklingen. I vissa fall, när det rör sig om en språkstörning, finns de språkliga svårigheterna kvar, även om de förändras i takt med barnets kognitiva utveckling. Till exempel kan uttalssvårigheter försvinna, medan barnet fortfarande behöver stöd för att förstå språklig information och för att berätta. Även läs- och skrivinlärningen kan påverkas. En språkstörning blir tydlig i skolan, eftersom språket behövs i alla ämnen, berättar Anna.
– Enligt en ny internationell definition, innebär språkstörning* att ett barn har en avvikande språkutveckling och att den språkliga nedsättningen finns kvar i skolåldern och även i vuxen ålder. Språknedsättningen har en betydande inverkan på social interaktion i vardagen såväl som på inlärningen. Barnet kan även ha andra svårigheter, exempelvis gällande koncentration, men den språkliga nedsättningen är den mest framträdande. Det som märks mest är svårigheter att använda ord och meningar för att uttrycka sig och berätta. För många barn är det också en utmaning att förstå språklig information, även om det inte är alltid märks förrän barnet får en formell bedömning, fortsätter Anna.
Vad behöver skolan tänka på för elever som har en språkstörning?
– Skolan behöver anpassa undervisningen för att underlätta för de barn som har en språkstörning. Lärmiljön behöver bli mer tillgänglig. Lärarna behöver till exempel använda ett tydligt tal, ge lite information i taget och förstärka det som sägs med visuellt stöd, exempelvis bilder. En del elever kan vara hjälpta av att få texter upplästa.
– Lärarna behöver också ge eleven en förförståelse inför olika uppgifter och nya ämnesområden som introduceras, för att ge en helhetsbild. Ord som kommer att dyka upp under arbetet kan behöva gås igenom flera gånger då de ofta är nya och då tar längre tid att ta till sig, menar Anna. För att nya kunskaper ska bli befästa behöver de kopplas till sådant som eleven redan kan och vet.
Kan du ge några exempel?
– I skolan kan man behöva använda kompensatoriska hjälpmedel. Talsyntes och stavningsprogram till datorn är exempel på sådana. Om en elev har svårt att automatisera sina nya kunskaper kan hen behöva hjälp av att ha exempelvis multiplikationstabellen framför sig på bänken, eller få tillgång till miniräknare. Tydliga scheman och tidshjälpmedel är också viktiga för många elever.
– Anpassningar handlar också om att eleven ska ha möjlighet att redovisa sina kunskaper på andra sätt än genom tal eller skrift. De anpassningar eller den kompensation hen haft under inlärningen ska hen ha tillgång till även vid prov eller redovisning. Läroplanen handlar mycket om att resonera och kunna uttrycka sig, vilket blir en extra svårighet för de barn som har en språkstörning.
Vad kan då vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten ge för stöd inom området språkstörning?
– Har man en elev med språkstörning kan skolan vända sig till oss för att få råd och stöd i hur man kan lägga upp undervisningen och hur man ska anpassa den till elevens behov. I alla regioner anordnas Baskurs om språkstörning och på nationell nivå finns även en nätbaserad fördjupningskurs. Kurserna är kostnadsfria.
– Vi har även en skrift som kan ge stöd, Arbeta med språkstörning i förskola och skola, som finns att ladda ner gratis på vår hemsida och genom tjänsten Hitta läromedel tipsar vi om läromedel som passar elever med språkstörning. Inom myndigheten finns Hällsboskolan, en statlig, tioårig specialskola som tar emot elever med grav språkstörning från hela landet. Hällsboskolan finns i Stockholm och i Umeå, avslutar Anna.
*Den internationella termen är Developmental Language Disorder, DLD
Tal- och språk-svårigheter – med rätt stöd lyckas eleverna
Vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten
har en kund-tjänst som vi kallar
Fråga en råd-givare.
Där får vi många frågor
om svårigheter att prata
och andra problem med språket.
Här berättar Anna Strömberg
hur personal i skolor kan göra
för att ge rätt stöd vid språk-störning.
Anna jobbar som logoped
på Resurs-center tal och språk.
Anna, hur vet man att ett barn
har tal- och språksvårigheter?
– Man märker det ofta redan i förskolan.
Barnet kan ha ett otydligt uttal,
de talar otydligt.
Barnet kan också ha svårt att säga vad det vill,
eller så förstår barnet inte vad andra säger.
Barna-vårds-centralen (BVC)
kan då skicka barnet till en logoped.
En logoped kan testa och bedöma barnets språk
och ge tips på hur man kan hjälpa
så att talet och språket blir bättre.
En del barn har en språkstörning.
Då finns problemen med språket ofta kvar,
även om de förändras när barnet blir äldre.
Till exempel kan uttals-svårigheter försvinna,
men barnet behöver kanske fortfarande stöd
för att förstå
och för att själv berätta.
Barnet kan också få svårt att lära sig läsa och skriva.
Språkstörningar märker man tydligt i skolan,
för där behövs ju språket i alla ämnen,
säger Anna.
– På engelska kallar man språkstörning för
Developmental Language Disorder
eller DLD.
Om ett barn har problem med språket
och om de här problemen finns kvar
både i skolan och när barnet blir vuxet,
då kallar man det språkstörning eller DLD.
Språk-nedsättningen gör det svårt för barnet
att lära sig nya saker.
Språk-problemen gör det också svårare
att kommunicera med andra människor.
Barnet kan ha andra svårigheter också,
till exempel svårt att koncentrera sig,
men största problemet är
att använda ord och meningar
för att uttrycka sig och berätta.
Många barn har också svårt att förstå,
men det märker man ibland först
när barnet kommer på undersökning,
berättar Anna.
Vad behöver skol-personalen göra
för elever med språkstörning?
– Skolan behöver anpassa undervisningen
så att det blir lättare
för de barn som har en språkstörning.
Lärarna behöver tala tydligt,
ge lite information i taget.
De kan visa bilder.
För en del elever blir det lättare
om någon läser texterna högt för dem.
– Lärarna behöver också förbereda eleven
inför olika uppgifter
och när de ska lära sig nya saker.
Eleven behöver öva på nya ord.
För att komma ihåg vad de lärt sig
behöver eleverna kunna koppla det till något
som de redan kan och vet,
säger Anna.
Kan du ge några exempel?
– Man kan behöva använda hjälp-medel i skolan.
Stavnings-program på datorn
och tal-syntes,
det är exempel på hjälpmedel.
Med talsyntes läser datorn upp text.
Vissa elever kan också behöva ha
multiplikations-tabellen framför sig på bordet.
De kanske behöver en mini-räknare.
Tydliga scheman och tids-hjälpmedel
är viktigt för många elever.
– Eleven ska kunna visa att den kan
utan att behöva använda tal
och utan att behöva skriva.
Det är också att anpassa undervisningen.
Om man får anpassningar eller hjälpmedel på lektionerna
ska man få det vid prov eller redovisning också.
I skolan handlar mycket om att kunna diskutera.
Det blir extra svårt för barn som har en språkstörning.
Hur kan Specialpedagogiska skolmyndigheten hjälpa?
– Om du har en elev med språkstörning
kan du vända dig till oss
på Specialpedagogiska skolmyndigheten
för att få råd och stöd.
Hur ska man lägga upp undervisningen?
Hur ska man anpassa undervisningen
till elevens behov?
Det kan vi hjälpa dig med.
En kurs du kan gå är
Baskurs om språkstörning.
På internet finns också en fördjupnings-kurs.
Kurserna är gratis.
– Du kan också läsa vår text
Arbeta med språkstörning i förskola och skola.
Den kan du ladda ner gratis på vår hemsida.
På tjänsten Hitta läro-medel
tipsar vi om skol-böcker och annat
som passar elever med språkstörning.
Vi har också Hällsbo-skolan
som tar emot elever från hela landet
som har en svår språkstörning.
Hällsboskolan är en
tio-årig special-skola.
Skolan är statlig.
Den finns i Stockholm och i Umeå.