Hur vet man att ett barn har tal- och språksvårigheter?

– Ofta upptäcks det redan i förskoleåren om barnet behöver hjälp med sin språkutveckling. Barnet kan ha ett otydligt uttal, ha svårt att uttrycka vad hen vill, eller förstår inte instruktioner. Barnavårdscentralen (BVC) kan ge remiss till logoped som kan hjälpa till med en bedömning av barnets språkliga förmågor och ge tips på hur man kan stötta barnet i tal- och språkutvecklingen. I vissa fall, när det rör sig om en språkstörning, finns de språkliga svårigheterna kvar, även om de förändras i takt med barnets kognitiva utveckling. Till exempel kan uttalssvårigheter försvinna, medan barnet fortfarande behöver stöd för att förstå språklig information och för att berätta. Även läs- och skrivinlärningen kan påverkas. En språkstörning blir tydlig i skolan, eftersom språket behövs i alla ämnen, berättar Anna.

– Enligt en ny internationell definition, innebär språkstörning* att ett barn har en avvikande språkutveckling och att den språkliga nedsättningen finns kvar i skolåldern och även i vuxen ålder. Språknedsättningen har en betydande inverkan på social interaktion i vardagen såväl som på inlärningen. Barnet kan även ha andra svårigheter, exempelvis gällande koncentration, men den språkliga nedsättningen är den mest framträdande. Det som märks mest är svårigheter att använda ord och meningar för att uttrycka sig och berätta. För många barn är det också en utmaning att förstå språklig information, även om det inte är alltid märks förrän barnet får en formell bedömning, fortsätter Anna.

Vad behöver skolan tänka på för elever som har en språkstörning?

– Skolan behöver anpassa undervisningen för att underlätta för de barn som har en språkstörning. Lärmiljön behöver bli mer tillgänglig. Lärarna behöver till exempel använda ett tydligt tal, ge lite information i taget och förstärka det som sägs med visuellt stöd, exempelvis bilder. En del elever kan vara hjälpta av att få texter upplästa.

– Lärarna behöver också ge eleven en förförståelse inför olika uppgifter och nya ämnesområden som introduceras, för att ge en helhetsbild. Ord som kommer att dyka upp under arbetet kan behöva gås igenom flera gånger då de ofta är nya och då tar längre tid att ta till sig, menar Anna. För att nya kunskaper ska bli befästa behöver de kopplas till sådant som eleven redan kan och vet.

Kan du ge några exempel?

– I skolan kan man behöva använda kompensatoriska hjälpmedel. Talsyntes och stavningsprogram till datorn är exempel på sådana. Om en elev har svårt att automatisera sina nya kunskaper kan hen behöva hjälp av att ha exempelvis multiplikationstabellen framför sig på bänken, eller få tillgång till miniräknare. Tydliga scheman och tidshjälpmedel är också viktiga för många elever.

– Anpassningar handlar också om att eleven ska ha möjlighet att redovisa sina kunskaper på andra sätt än genom tal eller skrift. De anpassningar eller den kompensation hen haft under inlärningen ska hen ha tillgång till även vid prov eller redovisning. Läroplanen handlar mycket om att resonera och kunna uttrycka sig, vilket blir en extra svårighet för de barn som har en språkstörning.

Vad kan då vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten ge för stöd inom området språkstörning?

– Har man en elev med språkstörning kan skolan vända sig till oss för att få råd och stöd i hur man kan lägga upp undervisningen och hur man ska anpassa den till elevens behov. I alla regioner anordnas Baskurs om språkstörning och på nationell nivå finns även en nätbaserad fördjupningskurs. Kurserna är kostnadsfria.

– Vi har även en skrift som kan ge stöd, Arbeta med språkstörning i förskola och skola, som finns att ladda ner gratis på vår hemsida och genom tjänsten Hitta läromedel tipsar vi om läromedel som passar elever med språkstörning. Inom myndigheten finns Hällsboskolan, en statlig, tioårig specialskola som tar emot elever med grav språkstörning från hela landet. Hällsboskolan finns i Stockholm och i Umeå, avslutar Anna.

*Den internationella termen är Developmental Language Disorder, DLD