Studieverkstad ger elever ny chans

I Stenungsund har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter ökat bland de som söker vuxenutbildning. Det växande behovet av specialpedagogiskt stöd gav idéer om att utveckla en studieverkstad.

De elever som behöver stöd har ofta jobbiga känslor av misslyckande med sig från tidigare skolerfarenheter. Inom svenska som andra språk kan det dessutom vara svårt att förstå om svårigheterna beror på posttraumatisk stress, studieovana, dyslexi eller något annat.

– De lärare som rekryterades för att möta studiemotiverade elever inom det förra Kunskapslyftet upplevde att de behövde kompetensutveckling för att kunna möta de nya elevernas behov av stöd, berättar Susanna Aronsson, biträdande rektor inom Vuxenutbildning och sfi i Stenungsund.

Verksamheten fyller en viktig funktion

Tankarna om en studieverkstad där eleverna skulle kunna få stöd från personal med specialpedagogisk kompetens formulerades och 2014 startade projektet "Att göra det obegripliga begripligt". Projektet, som fått statsbidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, pågick under ett år. Studieverkstan fick namnet "Pedagogiska rummet" och under projektåret fick 90 av de totalt 940 eleverna del av stödinsatserna.

Vid starten var det svårt att hitta lärare med rätt kompetens till projektet, men Ellen Sahlin Hansson, dyslexiutbildad speciallärare bestämde sig för att tacka ja till utmaningen. Hennes uppdrag har handlat om att utveckla verksamheten i Pedagogiska rummet och bidra med specialpedagogiskt stöd till både elever och lärare tillsammans med specialpedagogen Marita Olsson.

– Alla är överens om att verksamheten fyller en viktig funktion. Nu fortbildar vi en sfi-lärare och en lärare i svenska som ska ta över, säger Ellen som avslutar sitt uppdrag.

Enligt kollegorna har hon varit en stor källa till inspiration. De har fått förståelse för att goda relationer med eleverna är grunden för att kunna erbjuda en trygg miljö, där både lärare och elever känner gemenskap och glädje tillsammans. En detalj som är viktig att känna till är att det behövs en soffa, för ibland måste eleverna vila en stund för att orka studera lite till.

Lästester för att identifiera behovet

Svenskläraren Ylva Karlsson, som nu utbildar sig till speciallärare för att jobba i Pedagogiska rummet, berättar att de infört lästester för alla elever som läser svenska och samhällskunskap.

– Genom att testa läshastigheten och läsförståelsen kan vi se vilka elever som behöver stöd för att kunna ta till sig kunskap i olika ämnen, säger hon.

Ett annat exempel på hur innehållet i projektet gett utrymme för lösningar som fungerar är vokalkursen för elever i sfi.

– Vi använder teckenstöd till vokalerna för att underlätta och tydliggöra, berättar Ellen, som också har introducerat frågekort till olika moment i de praktiska utbildningarna. Det är ett självstudiematerial som ger stöd för inlärning samtidigt som det kan användas för att öva läsning och begrepp, säger hon och visar frågekorten om Alzheimers sjukdom, som exempel på material för elever i kurser inom Vård och omsorg.

Pedagogiska rummet är populärt och många vill komma hit. För att skapa struktur kring det stöd som ges finns ett remissystem.

– Läraren eller eleven själv beskriver stödbehovet på en särskild blankett, sen gör vi en pedagogisk kartläggning och en analys utifrån behovet av stödinsatser, berättar Susanna.

Stöd för att klara av studierna

Några av de som fått stöd i Pedagogiska rummet är Johanny Söderberg, Emelita Stjärnberg och Jessica Smedberg.

Genom den introduktionskurs som startats för att undvika avhopp, kunde Johanny testa om det skulle fungera att läsa kurser inom Vård och omsorg. Nu går hon utbildningen med anpassad studieplan för att få tillräckligt med tid och orka med.

– Egentligen är det lärarna som behöver stöd för att möta elever som Johanny. Hon kunde inte ta sig vidare i studierna utan specialpedagogiskt stöd, säger Ellen.

För Emelita, som inte klarade de ökade kraven på läs- och skrivförmåga i sitt yrke, var stödet avgörande. När hon började hade hon nästan tappat hoppet om att klara av att komma tillbaka till sitt jobb.

– Jag har alltid haft svårt att skriva och läsa och inte förstått varför. Nu har jag startat eget företag och kan förklara varför jag inte kan läsa, säger hon stolt.

Individanpassad hjälp

Jessica som hade betyg från 9:an men inga slutbetyg från gymnasiet fick strukturstöd för att, som hon uttryckte det, "reda upp i oredan". Med det stöd hon fått har hon snart betyg i alla gymnasieämnen.

– Jag har så mycket i huvudet som jag vill få ut samtidigt. Jag kunde inte sätta punkt eller kommatecken. Att jobba med text har gett resultat, berättar hon.

– Jessica visste vilket stöd hon behövde, andra hinner gå in i väggen innan de inser det. Men samtidigt måste stödet vara frivilligt. Om en elev känner sig pressad fungerar det inte, säger Ylva.

– Vår ambition är att eleverna ska få den tid de behöver och att vi ska möta eleven där den är. Om vi ser behoven och kan ge eleverna stöd kan det även ge en samhällsekonomisk vinst, säger Susanna.

 

Den här artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 1 2016. Prenumerera gratis på Lika värde.

Mer läsning

Publicerat måndag 25 juli 2016 Granskat fredag 18 maj 2018