Studien kring Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning visar att en genomgående upplevelse är att verktyget bidragit till ett nytt synsätt.

– Studien utgörs dels av enkätsvar från ett flertal olika verksamheter, dels av intervjuer med nio fokusgrupper, varav en bestod av elever. Resultatet visar att materialet har fungerat som en ögonöppnare. Det säger Pia Persson, projektledare för studien och rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Tid är en viktig framgångsfaktor

Verktyget och handledningen fungerar som tänkt oavsett skolform. Bäst resultat når verksamheten när förändringsarbetet är väl förankrat i hela organisationen, när det har ett tydligt uttalat syfte och när någon får mandat att driva och fokusera på processarbetet.

– Ännu en viktig framgångsfaktor är att planera in ordentligt med tid för diskussioner och reflektion, säger Pia. Personalen måste få tid att utveckla en djupare förståelse för vad en tillgänglig lärmiljö med fysisk, pedagogisk, respektive social miljö egentligen är. Genom att fungera som en tankemodell, underlättar materialets tillgänglighetsmodell denna förståelse.

Av studien framgår att utvecklingsarbetet ger personalen nya perspektiv och medför en synvända: Istället för att skuldbelägga barnet eller eleven för varför situationer inte fungerar, inser personalen att de behöver ha ett relationellt perspektiv. Det innebär att se den omgivande miljön som avgörande för hur väl situationer fungerar för individen. Även elevernas delaktighet i tillgänglighetsarbetet är viktig.

Tillgänglighetsprojekt med hjälp av SIS-bidrag

Valdemarsro gymnasiesärskola i Malmö är en av studiens framgångsrika verksamheter. Tillgänglighetsarbetet är numera en integrerad del i både skolans vision och i det systematiska kvalitetsarbetet.

SIS-bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten hjälpte skolan att starta sitt tillgänglighetsprojekt. En projektgrupp med tre engagerade utvecklingspedagoger har därmed kunnat avsätta tid för att samordna och leda arbetet.

– Skolan hade just haft flera flyttar och vi behövde något att utgå från, för att kunna anpassa och utveckla vår verksamhet. Ledningen har stöttat oss från början och gett oss mandat, berättar Kristina Nolén, en av de tre utvecklingspedagogerna.

– Tillgänglighetsarbetet har gett alla insikten att förändringar måste ske genom oss i personalen, vi kan inte lägga över ansvar på någon annan, säger Anne Charlotte Strandberg och Malin Bjärum, projektgruppens två andra utvecklingspedagoger.

– Elevernas delaktighet har hela tiden varit viktig för oss och vi jobbar ständigt för att hitta nya vägar för att nå dem, förklarar Malin.

Arbetet har bland annat medfört både anpassningar i den fysiska miljön och att samtliga personalkategorier numera utbildas i alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Pekkartor finns överallt och används ständigt för att underlätta den dagliga kommunikationen och främja både den pedagogiska och sociala miljön.

Skriven av Bella Danowsky

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 2 2017