Lättläst
Teckenspråk
Studie visar att Värderingsverktyget ger bra stöd
En ny studie bekräftar att skolors och förskolors arbete med Specialpedagogiska skolmyndighetens stödpaket Värderingsverktyg för tillgänglig lärmiljö leder till tydliga positiva effekter för både elever och personal.
Studien kring Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning visar att en genomgående upplevelse är att verktyget bidragit till ett nytt synsätt.
– Studien utgörs dels av enkätsvar från ett flertal olika verksamheter, dels av intervjuer med nio fokusgrupper, varav en bestod av elever. Resultatet visar att materialet har fungerat som en ögonöppnare. Det säger Pia Persson, projektledare för studien och rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Tid är en viktig framgångsfaktor
Verktyget och handledningen fungerar som tänkt oavsett skolform. Bäst resultat når verksamheten när förändringsarbetet är väl förankrat i hela organisationen, när det har ett tydligt uttalat syfte och när någon får mandat att driva och fokusera på processarbetet.
– Ännu en viktig framgångsfaktor är att planera in ordentligt med tid för diskussioner och reflektion, säger Pia. Personalen måste få tid att utveckla en djupare förståelse för vad en tillgänglig lärmiljö med fysisk, pedagogisk, respektive social miljö egentligen är. Genom att fungera som en tankemodell, underlättar materialets tillgänglighetsmodell denna förståelse.
Av studien framgår att utvecklingsarbetet ger personalen nya perspektiv och medför en synvända: Istället för att skuldbelägga barnet eller eleven för varför situationer inte fungerar, inser personalen att de behöver ha ett relationellt perspektiv. Det innebär att se den omgivande miljön som avgörande för hur väl situationer fungerar för individen. Även elevernas delaktighet i tillgänglighetsarbetet är viktig.
Tillgänglighetsprojekt med hjälp av SIS-bidrag
Valdemarsro gymnasiesärskola i Malmö är en av studiens framgångsrika verksamheter. Tillgänglighetsarbetet är numera en integrerad del i både skolans vision och i det systematiska kvalitetsarbetet.
SIS-bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten hjälpte skolan att starta sitt tillgänglighetsprojekt. En projektgrupp med tre engagerade utvecklingspedagoger har därmed kunnat avsätta tid för att samordna och leda arbetet.
– Skolan hade just haft flera flyttar och vi behövde något att utgå från, för att kunna anpassa och utveckla vår verksamhet. Ledningen har stöttat oss från början och gett oss mandat, berättar Kristina Nolén, en av de tre utvecklingspedagogerna.
– Tillgänglighetsarbetet har gett alla insikten att förändringar måste ske genom oss i personalen, vi kan inte lägga över ansvar på någon annan, säger Anne Charlotte Strandberg och Malin Bjärum, projektgruppens två andra utvecklingspedagoger.
– Elevernas delaktighet har hela tiden varit viktig för oss och vi jobbar ständigt för att hitta nya vägar för att nå dem, förklarar Malin.
Arbetet har bland annat medfört både anpassningar i den fysiska miljön och att samtliga personalkategorier numera utbildas i alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Pekkartor finns överallt och används ständigt för att underlätta den dagliga kommunikationen och främja både den pedagogiska och sociala miljön.
Skriven av Bella Danowsky
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 2 2017
Studie visar att Värderingsverktyget ger bra stöd
Specialpedagogiska skolmyndigheten har i en
studie undersökt hur bra stödpaket Värderingsverktyg
för tillgänglig utbildning är. Studien visar att
verktyget är bra för både elever och personal.
Studien av Värderingsverktyget för tillgänglig
utbildning visar att många upplever att verktyget har
gett dem ett nytt synsätt.
– Studien består av två delar. En del är en enkät som
flera olika verksamheter har besvarat. Den andra delen
är intervjuer med nio fokusgrupper. En av fokusgrupperna
bestod av elever. Resultatet visar att verktyget har gett
de som svarat ett nytt synsätt. Det säger Pia Persson,
som är projektledare för studien och rådgivare på
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Det behövs tid för att lyckas
Resultatet av studien visar att det blir bäst resultat när
alla i organisationen är med och arbetar med förändringarna.
Arbetet behöver också ha ett tydligt syfte och det behöver
finnas någon som har rätt att driva på och leda arbetet.
– För att lyckas är det viktigt att planera in ordentligt
med tid för att diskutera och tänka efter, säger Pia.
Personalen måste få tid på sig för att hinna förstå vad
de olika begreppen innebär i vardagen. Det tar tid att
förstå vad en tillgänglig lärmiljö egentligen är. Den ska
ju vara tillgänglig både fysiskt, pedagogiskt och socialt.
Med hjälp av den modell som finns i verktyget blir det
lättare att förstå.
Studien visar också att förändringsarbetet ger personalen
nya sätt att se på sitt arbete. Personalen får hjälp att se
att det inte beror på barnet eller eleven att en situation inte
fungerar. I stället kan de se att miljön runt omkring är det
som bestämmer hur bra en situation fungerar för individen.
Det är också viktigt att eleverna är med och arbetar med
tillgängligheten.
De startade ett tillgänglighetsprojekt med hjälp av SIS-bidrag
Valdemarsro gymnasiesärskola i Malmö har testat
värderingsverktyget. För dem fungerade det bra. Nu är
tillgänglighetsarbetet en integrerad del i både skolans
vision och i det systematiska kvalitetsarbetet.
Ett SIS-bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten
hjälpte skolan att starta sitt tillgänglighetsprojekt. Bidraget
gjorde att de kunde starta en projektgrupp, och att tre
utvecklingspedagoger fick tid att samordna och leda arbetet.
– Skolan hade precis flyttat flera avdelningar och vi
behövde hjälp för att kunna anpassa och utveckla vår
verksamhet. Ledningen stöttade oss från början, berättar
Kristina Nolén som är en av de tre utvecklingspedagogerna.
– Tillgänglighetsarbetet har hjälpt alla att förstå att
det är vi i personalen som måste leda förändringarna.
Det finns ingen annan som kan ta det ansvaret, säger
Anne Charlotte Strandberg och Malin Bjärum. De är de
två andra utvecklingspedagogerna i projektgruppen.
– Det är viktigt att eleverna är delaktiga. Och vi jobbar
hela tiden för att hitta nya vägar för att nå dem, förklarar Malin.
Arbetet har bland annat gjort att skolan har anpassat den
fysiska miljön. Dessutom har all personal fått utbildning i
alternativ och kompletterande kommunikation, som förkortas
AKK. Det finns till exempel pekkartor överallt. De används ofta
för att underlätta den dagliga kommunikationen och göra både
den pedagogiska och den sociala miljön bättre.
