Större ordförråd och flera kompisar blev resultatet för Tellusbarn

Barnen fick större ordförråd och de som tidigare hamnat i skymundan tog mer plats. Självförtroendet hos många blev dessutom bättre, vilket i sin tur ledde till fler kompisrelationer. Tellusbarns medvetna arbete för att öka delaktigheten för barn i behov av särskilt stöd, har fått fin effekt.

Tellusbarn driver förskolor i Stockholms stad och län. Fler än hälften av förskolorna finns i socioekonomiskt utsatta områden och det finns en bred mångfald bland både barn och pedagoger i verksamheten. Med hjälp av bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten har Tellusbarn genomfört ett ettårigt projekt med fina resultat och erfarenheter.

– Vi kunde se att det fanns ett stort behov av att utveckla pedagogernas arbetssätt och ge dem strategier och verktyg för att möta barn med olika behov. Vi fick syn på väldigt mycket genom att tillsammans ta ett steg tillbaka och reflektera över vår egen verksamhet. Det gav ett gemensamt förhållningssätt och kunskap, säger Camilla Karlsson Suarez, specialpedagog Tellusbarn.

Att själv se är motiverande

Första steget är att öppna ögonen, säger Camilla. Framgångsfaktorer i projektet var samtalet, reflekterandet, att praktiskt göra och att uppleva resultat. Det ger motivation.

– Det är svårt att få till det i dag med tanke på hur verkligheten i förskolan ser ut och den lilla tiden som finns. Det finns ett stort, stort behov av samtal och reflektion. Vi hade inte fått till det utan bidraget från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Åsa Holm, rådgivare på myndigheten, säger att kollegialt lärande, att följa barn och elevers utveckling och att prova olika stödinsatser, skapar bra förutsättningar.

– Det finns mycket forskningsstöd för det kollegiala lärandet. Vi behöver kartlägga behoven för att kunna utveckla rätt saker. Förankring är också viktigt. Det är viktigt att hela verksamheten äger projektet, till exempel ledning, pedagoger, elevhälsa och elever. För att ett projekt ska leva vidare måste det finnas en gemensam tro på projektet som helhet, säger hon.

Observation och boksamtal

Två evidensbaserade metoder var centrala inom det ettåriga projektet; Inclusive Classroom Profile och Dialogic bookreading. Den första metoden kartlägger och utvärderar inkluderingen i förskolan genom observation. Dialogic Bookreading innebär planerade, strukturerade och systematiska boksamtal med syftet att främja barns språkutveckling och ordförråd.

– Hos oss finns det många barn i språklig sårbarhet. I våra observationer kunde vi se ganska snabbt att vi var duktiga på att bekräfta barnen och vi var lyhörda, men att vi saknade språkliga strategier för hur vi till exempel kunde utveckla barns enstaka ord till meningar, säger Camilla.

Det var viktiga iakttagelser inför nästa steg i projektet, boksamtalen.

– För att inte vissa barn skulle hamna i skymundan vid högläsning fick våra pedagoger utbildning. Vi övade, tittade på filmer och förberedde med frågor. Sedan hade vi flera boksamtal i veckan där vi läste väl förberedda böcker.

Och det gav flera positiva effekter. Pedagogerna fick metoder som de numera också använder i de dagliga samtalen med barnen. Barnen som tidigare hamnat i skymundan blev mer delaktiga och använde fler ord, vilket ledde till fler kamratrelationer.

– Det har varit så kul! Tänk att en sådan förhållandevis liten insats kan ge så mycket, säger Camilla.

Tellusbarn kommer att fortsätta sitt arbete med boksamtal och har beviljats ytterligare bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Läs Tellusbarns slutrapport, Ökad delaktighet för barn i behov av särskilt stöd i förskolan (PDF-dokument, 1 kB)

För-skole-barnen fick större ord-förråd och fler kompisar

Tellusbarn har för-skolor
i Stockholms stad och län.
De jobbar för att
barn som behöver särskilt stöd
ska bli mer delaktiga.
Och de har lyckats!
Barnen har fått ett större ordförråd
och de tar nu mer plats.
Många barn har fått bättre själv-förtroende.
Därför har de nu också fler kompisar.

Tellusbarn har fått stöd från
Specialpedagogiska skolmyndigheten

Tellusbarns förskolor ligger ofta i stads-delar
där människor har det ganska svårt.
Över hälften av förskolorna finns i
socio-ekonomiskt utsatta områden.
Många av barnen och pedagogerna
är födda i andra länder.
Alla har inte svenska som moders-mål.

Tellusbarn har nu jobbat med ett projekt i ett år.
De fick bidrag från oss.
Camilla Karlsson Suarez berättar
att pedagogerna kände
att de behövde utveckla
sitt sätt att arbeta.
Pedagogerna behövde lära sig
hur de kunde hjälpa barn med olika behov.
Camilla är själv special-pedagog på Tellusbarn.

– Vi funderade tillsammans på
hur det är i vår verksamhet.
Hur kan vi bli bättre?
På det sättet fick vi en klarare bild av
hur det egentligen är.
Det gav oss ett gemensamt förhållnings-sätt
och gemensam kunskap,
säger Camilla.

När man själv ser saker som är fel
vill man göra något åt det

Camilla säger att det första man ska göra
är att öppna ögonen och se sig omkring.
Man behöver prata och fundera tillsammans.
Sen måste man göra något
så att saker och ting blir bättre.
Det är också viktigt att få uppleva
att det man gör ger resultat.
Då får man lust att jobba vidare.

– Det finns ett stort, stort behov
av samtal och reflektion i förskolan i dag.
Men det är svårt att hinna med det.
Det finns så lite tid för sådant.
Vi hade inte lyckats utan bidraget från
Specialpedagogiska skolmyndigheten,
säger Camilla.

Åsa Holm är råd-givare på myndigheten.
Hon säger att kollegialt lärande är viktigt,
alltså att ni kollegor lär er tillsammans
och av varandra.
Följ barnens och elevernas utveckling!
Och prova olika stöd-insatser.

– Många forskare säger att
kollegialt lärande är bra.
Vi behöver först kart-lägga behoven.
Då kan vi utveckla rätt saker.
Både ledningen, pedagoger, elev-hälsa och elever
behöver vara med i projektet.
De behöver alla veta vad det handlar om.
Ni måste också tro på att det kan funka.
Annars blir det svårt att lyckas
på lång sikt,
säger Åsa.

Pedagogerna öppnade ögonen
och barnen pratade om böcker

I Tellusbarnens projekt använde de
två speciella metoder.
Den första heter
Inclusive Class-room Profile.
Med den metoden kartlägger pedagogerna behov.
De ser till att barnen får vara med i aktiviteter.
Sen utvärderar de genom att titta på.

Den andra metoden heter
Dialogic book reading.
Med den planerar pedagogerna
särskilda bok-samtal som de sedan har
med barnen.
Barnen och pedagogerna
talar alltså om böcker tillsammans.
Det gör de för att utveckla
barnens språk och ordförråd.

– Hos oss finns det många barn
som har svårt med språket.
Vi kunde se ganska snabbt
att vi var duktiga på att bekräfta barnen.
Vi var också ly-hörda.
Men vi saknade strategier
för hur vi kunde få barnen att säga
hela meningar och inte bara enstaka ord,
till exempel,
säger Camilla.

Det var bra att de såg det.
För nästa steg i projektet var att
planera boksamtalen.

– En del barn hamnar lätt lite utan-för
när vi läser högt för gruppen.
Det vill vi förstås inte.
Våra pedagoger fick därför lära sig
hur de ska göra.
Vi övade,
tittade på filmer och
förberedde med frågor.
Sen hade vi flera boksamtal i veckan.
Vi läste då böcker som vi
verkligen hade förberett.

Det gav flera positiva effekter.
Pedagogerna fick metoder som
de numera använder varje dag
när de pratar med barnen.
De barn som tidigare var lite utanför
är mer delaktiga nu.
De använder också fler ord.
Det har lett till att de har fått fler vänner.

– Det har varit så kul!
Tänk att en sådan liten insats
kan ge så mycket,
säger Camilla.

Tellusbarn kommer att fortsätta
sitt arbete med boksamtal.
Och de har fått mer bidrag från
Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Läs mer om Tellusbarn

Tellusbarns slut-rapport (PDF-dokument, 1 kB)
Ökad delaktighet för barn i behov (PDF-dokument, 1 kB)
av särskilt stöd i förskolan (PDF-dokument, 1 kB)

Fakta om SIS-medel

SIS-medel är bidrag för särskilda insatser
i förskola och skola.
Sista dagen du kan ansöka om SIS-medel
för nya utvecklings-projekt
under läs-året 2020 till 2021
är 13 december 2019.
Läs mer om SIS-medel

Det krävs att
både personal och ledning är med i projekt.
Annars blir inte förändrings-arbete
håll-bart i längden.
Så står det i en rapport från myndigheten.
Läs rapporten (PDF-dokument, 904 bytes)
Bidrag till utvecklingsprojekt i förskolan (PDF-dokument, 904 bytes)

Fakta bidrag, särskilda insatser i förskola och skola

Bidrag för särskilda insatser i förskola och skola kallas för SIS-medel.
För nya utvecklingsprojekt under läsåret 2020 till 2021 är sista ansökningsdag 13 december 2019.
Läs mer om SIS-medel
18 procent av ansökningarna gällande SIS-medel kommer från fristående verksamhet.
I myndighetens rapport Bidrag till utvecklingsprojekt i förskolan framgår det bland annat att ett hållbart förändringsarbete kräver bred förankring och både personal och lednings delaktighet.
Rapporten Bidrag till utvecklingsprojekt i förskolan (PDF-dokument, 904 bytes)