Stor utmaning att lära sig läsa om du inte ser

Barn med blindhet behöver tidiga språkliga upplevelser, både verbalt och taktilt. Högläsning, berättande och syntolkning blir extra betydelsefullt, liksom kontakten med punktskrift och taktila bilder.

Ett seende barns läsutveckling stimuleras långt före skolstart av den mångfald av bokstäver och ord som finns naturligt i miljön. Så är det inte för barn med blindhet. Det gemensamma för alla barn är att det krävs läsförståelse och att de utifrån texten behöver kunna dra slutsatser, göra associationer och att kunna koppla det man läser till egna erfarenheter.

– Barn som inte ser behöver lockas till att använda sina fingrar för att känna. Allt som kan väcka nyfikenheten för bokstäver och ord är bra. Punktskrift på saker, namn på innehållet i en låda och barnets namn vid klädhyllan kan bidra till att få in taktil läsning på ett naturligt sätt i lärmiljön, säger Anders Rönnbäck, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndighetens resurscenter syn.

Punktskriften är en taktil kod med bokstäver och andra tecken uppbyggda av punkter. De kan avläsas taktilt, med fingrarna och motsvarar skriftspråkets tryckta text. Läsinlärningen blir samma som för den som läser vanlig text, men skillnaden mellan att lära sig läsa texter och bilder taktilt och att läsa texter och titta på bilder som seende är stor.

– Vi brukar prata om att det krävs en överinlärning för att få en automatiserad punktskriftsläsning, det måste ske många gånger. Eleven som ska lära sig tolka bilder taktilt behöver alltid få kompletterande information genom syntolkning av en seende person. Även inlärningen med stöd av taktila bilder måste ske i flera steg, från att tolka grundläggande, enkla former och olika materials ytor till att förstå komplicerade figurer, som exempelvis kartor och matematiska grafer.

Skolor kan få stöd

Barn och elever som är i behov av punktskrift är en liten grupp i den svenska förskolan och skolan, med cirka 10 barn per årskull. Det gör att det ofta saknas kunskap i kommunen om hur lärmiljön ska utformas för barn och elever med synnedsättning. Eleverna går vanligtvis i vanlig klass med samma läroplan och ska klara skolarbetet på samma tid som seende elever. Med två lärare i klassen ökar förutsättningarna för en fungerande lärmiljö som tar hänsyn till elevernas olika behov.

Förskolor eller skolor kan vända sig till Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för specialpedagogiskt stöd, läromedel, kurser och aktiviteter. Stödet kan gälla frågeställningar som uppstår i undervisningen eller organisationen kring eleven. Kurserna vänder sig skolpersonal, barn, elever och föräldrar.

– Lärare och annan personal kan anmäla sig till vår fortbildning i olika steg, beroende på roller, årskurs och ämnen. Vi bjuder även in elever i årskurserna F-9 till kurser i svenska, matematik och praktisk estetiska ämnen. Parallellt med elevkurserna i årskurserna F-6 har vi kurser för föräldrar. Tanken är att ge föräldrarna kunskap för att kunna ge sitt barn stöd och att de ska få möjlighet att diskutera frågor kring barnets skolgång, berättar Anders.

Hitta rätt läromedel

För de tidiga årskursernas läs- skriv- och matematikundervisning har SPSM tagit fram särskilda läromedel för punktskriftsläsare. Senare används samma läromedel som övriga elever i klassen, men pedagogiskt anpassade till punktskrift i tryck eller digital form.

– De yngre barnen erbjuds ibland en flexiboard med olika överlägg för att känna, trycka och få gensvar. Det kan vara en saga eller ett ljud, som kan fungera som förberedande läsning. Det hjälper även barnen att få rätt fingersättning inför den taktila läsningen av punkskrift, berättar Anders.
Många läromedel finns redan anpassade för elever som läser punktskrift. Om de läromedel skolan väljer att använda inte finns behöver en ansökan om anpassning göras redan i slutet av januari för att läromedlen ska finnas vid skolstart på höstterminen.

Läs mer om läromedel för elever med svår synnedsättning eller blindhet

Internationell konferens i Stockholm

Den 5 – 7 april hålls den internationella konferensen Tactile reading i Stockholm. Där bidrar 50 talare från 20 länder med kunskap om barn och taktil läsning. Konferensen anordnas av Specialpedagogiska skolmyndigheten i samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Följ konferensen på Twitter, #tactilereading17.

Publicerat onsdag 5 april 2017 Granskat fredag 19 oktober 2018
Tillbaka till toppen