elev läser faktabok om djur

Stödmaterial hjälper specialpedagoger att utreda läs- och skrivsvårigheter

Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder ett stödmaterial för pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

– Materialet ger en struktur för de pedagogiska utredningarna. Det är ett stöd för landets specialpedagoger att ha en form som är så väl genomarbetad, säger Gunilla Salo.

Stödmaterialet vilar på den forskning som finns på området och är utprövat av specialpedagoger i en referensgrupp. Det sprids via de olika nätverk SPSM är med i, och börjar nu bli känt bland kommunerna. I några kommuner har man valt att utbilda alla sina specialpedagoger. SPSM och Sveriges kommuner och landsting, SKL, planerar just nu en utbildning i Norrbottens län som har bett om hjälp med det. Sidan där materialet kan laddas ner på vår webbplats har mellan 100 och 200 besökare varje vecka.

– Det här handlar ju om en kompetens som speciallärare och specialpedagoger ibland redan har. Men många har frågat efter ett sådant här stöd, så vårt material fyller ett stort behov. Det kan skapa en samsyn i kommunernas arbete och en likvärdighet för barnen och eleverna. Materialet kan användas för att kvalitetssäkra utredningarna, säger Gunilla.

Jönköping utbildar sina specialpedagoger och speciallärare

En kommun som använder stödmaterialet är Jönköping.

Marie Stengel är specialpedagog i den centrala barn- och elevhälsan. Hon arbetar med konsultation, handledning och utbildning inom läs- och skrivområdet.

– Utbildningen utgick ifrån att det fanns ett stort intresse för stödmaterialet och ett behov av att öka den samlade kunskapen kring området läs- och skrivsvårigheter. Målgruppen var specialpedagoger och speciallärare. Syftet med utbildningen var dels att samla den kunskap och kompetens som den här gruppen har, dels att skapa en ökad likvärdighet i sättet att utreda elevers läs-och skrivsvårigheter/dyslexi, säger Marie.

Ungefär 45 specialpedagoger har genomgått utbildningen. De har träffats vid fyra tillfällen, sista gången var i januari. Utbildningen innehöll bland annat föreläsningar om hur man kan främja god läsutveckling och förebygga läs- och skrivsvårigheter samt självkänsla och dyslexi. Gunilla Salo från SPSM gick igenom utvärderingsmodellen steg för steg och föreläste om de pedagogiska konsekvenserna som dyslexi medför. Skoldatateket informerade om alternativa lärverktyg och rådgivare från SPSM informerade om vad de kan erbjuda skolorna.

Ett viktigt inslag i utbildningen är att föra över kunskap mellan deltagarna. Vid de sista två tillfällena tog deltagarna med sig egna utredningar som de fick diskutera i större och mindre grupper.

– I utvärderingarna kan vi se att specialpedagogerna och speciallärarna till stor del kommer att använda den här modellen. Fördelar de ser är bland annat att man tar ett helhetsgrepp och utreder på elev-, grupp- och organisationsnivå vilket gör att man kan arbeta än mer förebyggande. De olika perspektiven gör att man får en större förståelse för elevens svårigheter. Man ser också att modellen är ett stöd i hur man kan tänka genom hela utredningsprocessen säger Marie.

Samtalen viktigast för Sara i Knivsta

I Knivsta arbetar specialpedagogen Sara Rådbo med stödmaterialet på ett annat sätt. Hon är centralt placerad specialpedagog i Elevhälsan och hon är ensam i den rollen. Knivsta kommun har åtta kommunala grundskolor som alla kan använda sig av Elevhälsan.

Skolorna har egna elevhälsoteam och där finns specialpedagog i de flesta av skolorna, men det finns ett stort behov ute i skolorna av pedagogiska utredningar när det gäller elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.

– När jag blir tillfrågad om att göra en pedagogisk utredning så använder jag mig av den här metoden. Jag har jobbat på liknande sätt tidigare, så jag känner mig hemma i det arbetssättet, säger Sara.

Hon tycker att det är bra att man ser till elevens hela situation.

– Den som sitter inne med den mesta informationen är ju eleven själv. Vi fokuserar inte bara på svårigheterna utan också på elevens styrkor. Vad finns det som fungerar bra, vad fungerar sämre?

Föräldrar och lärare är också med i samtalen, och så har Sara arbetat under flera år. När elev, lärare och föräldrar tillsammans kan skapa en samsyn att det blir en bra lärmiljö för eleven, då känner hon att hon nått fram.

– Jag brukar fokusera på vilka åtgärder vi kan sätta in, hur vi kan anpassa undervisningen för just det här barnet, vilka lärverktyg är till hjälp för honom eller henne och så vidare. Jag använder också en del tester, men inte fler än nödvändigt. Men man kan få fram så mycket i samtalen. Ofta känner barnet – och föräldrarna – att de får bekräftelse på vad de redan vet, även om jag som specialpedagog inte ställer någon diagnos, säger hon.

– Jag vill att elev och föräldrar ska kunna sätta ord på vad eleven behöver så att eleven nu och i framtiden kan uttrycka till sin omgivning hur eleven fungerar när det gäller hantering av text, säger Sara.

Sara kommer att fortsätta använda stödmaterialet och hoppas att kunna sprida metoden i Knivstas skolor.

Hearing om dyslexi den 9 mars

Intresseorganisationerna tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder idag in till en hearing om dyslexi.

Syftet med hearingen är att belysa situationen för personer med dyslexi inom utbildningsväsendet och att föreslå vägar för utveckling.

Följ hearingen på våra sociala medier: Twitter och Facebook.

Inbjudna myndigheter och andra aktörer är Skolinspektionen, Skolverket, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Utbildningsdepartementet, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Universitetskanslersämbetet samt lärarförbunden.

Dyslexiförbundet FMLS, Svenska Dyslexiföreningen, Föräldraföreningen för dyslektiska barn och Svenska Dyslexistiftelsen är de organisationer som har initierat till hearingen.

Prins Carl Philip kommer att inleda hearingen, och efter föreläsningarna kommer en paneldiskussion att äga rum.

Föreläsare:

  • Annika Jyrvall Åkerberg, jurist, specialiserad på mänskliga rättigheter och diskrimineringslagstiftning. Iuris Humani.
  • Karin Stenström, med dr, projektledare för SBU:s dyslexiprojekt. Statens beredning för medicinsk utvärdering.
  • Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter vid Stockholms universitet. Vice ordförande i Svenska Dyslexistiftelsen.

Paneldiskussion:

  • Åsa Ernestam, utredare. Sveriges Kommuner och Landsting.
  • Mats Myrberg, professor emeritus. Stockholms universitet.
  • Joakim Palestro, utredare. Universitetskanslersämbetet.
  • Helene Öberg, statssekreterare. Utbildningsdepartementet.
  • Karin Hector Stahre, enhetschef på Skolverkets prov- och bedömningsenhet.
  • Tommy Lagergren, chef för inspektionsavdelningen. Skolinspektionen.
  • Greger Bååth, generaldirektör. Specialpedagogiska skolmyndigheten.

 

Publicerat måndag 9 mars 2015 Granskat tisdag 15 december 2015