
Stöd måste alltid utgå från individuella behov
Hösten 2018 tillsatte regeringen en utredning med målet att skapa bättre styrkraft i funktionspolitiken. Betänkandet från utredaren har gått ut på remiss och Specialpedagogiska skolmyndigheten har gett en del kommentarer.
Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken är sedan 2017 regeringens direktiv för hur vi i Sverige ska arbeta för ett mer jämlikt samhälle där alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga. Mål och inriktning grundar sig på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Målet ska bidra också till ökad jämställdhet och att barnrättsperspektivet uppmärksammas. Styrkraft i funktionshinderspolitiken heter det betänkande som Styrutredningen för funktionshinderpolitiken lämnade till regeringen tidigare i år och målet är att skapa bättre styrkraft.
Specialpedagogiska skolmyndigheten har svarat på remissen och lyfter framförallt två saker, varav beskrivningen av en universell utformning av stöd är det ena.
– Vi menar att universell utformning av stöd till personer med funktionsnedsättning är eftersträvansvärt men att man aldrig får glömma att det finns de som är i behov av specialanpassade individuella stöd. Det finns en risk att med en strikt tolkning av universell utformning inte tillgodoser individuella behov såsom tolkrättigheter i arbetslivet (svenskt teckenspråk), anpassade lärmiljöer i skolan samt assistentstöd, säger gd Fredrik Malmberg.
Det andra myndigheten lyfter är att prioriteringarna som lyfts fram i betänkandet är otillräckliga. Det är ett dilemma idag att staten inte fullt ut kan följa upp eller få fram goda underlag eller statistik för att kunna prioritera och sätta in rätt åtgärder för personer med funktionsnedsättning.
– Det borde prioriteras som vi ser det. En väg kan vara att tydligare koppla uppföljning till Agenda 2030 och utveckla statistiken särskilt inom utbildningsområdet så att effekter kan beskrivas. Det skulle även förbättra politikens möjlighet att baserat på underlag från olika samhällsområden (statistik och redogörelser från myndigheter och intresseorganisationer) styra myndigheter, kommuner och regioner, säger Fredrik.
– Sist men inte absolut inte minst: Utredningen hade att beakta ett barnrättsperspektiv. Vi anser inte att utredningen beaktat ett barnrättsperspektiv i de förslag man lägger, avslutar Fredrik.
Länk till remissvaret i sin helhet (PDF-dokument, 333 bytes)
Stöd måste alltid utgå från det personen behöver
Sveriges regering vill att det ska bli bättre
för alla som har funktions-nedsättningar.
Hösten 2018 började man göra en utredning.
Hur kan man styra politiken bättre
så att Sverige blir mer jämlikt?
Hur ska vi göra för att alla
ska kunna vara med?
Nu har det kommit info från utredarna
om vad de kommit fram till
i en remiss.
Specialpedagogiska skolmyndigheten
har gett en del kommentarer
till den remissen.
Funktions-hinder-politiken i Sverige idag
handlar mycket om att skapa
ett mer jämlikt samhälle.
Vilken funktions-förmåga du har
ska inte spela någon roll.
Alla ska kunna vara delaktiga.
Det här är ett nationellt mål
sedan år 2017.
Sveriges mål grundar sig på
FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning.
Målet är mer jämställdhet
och att lyfta fram barnens rätt.
Så här tycker myndigheten
om utredningen
Den rapport som
regeringen fick tidigare i år
heter Styrkraft i funktionshinderspolitiken.
Specialpedagogiska skolmyndigheten
har läst rapporten.
Vi har också svarat på remissen.
Det är framför allt två saker
vi reagerar på.
Det ena är det som kallas
universell utformning av stöd.
Vi håller inte riktigt med dem där.
Det andra är deras prio-lista.
Vi tycker inte den är så bra.
Dessutom tycker vi inte att de har
tagit upp barn-perspektivet så mycket.
Med universell utformning av stöd menar de
att det ska finnas färdiga stöd
som alla kan få.
Vår general-direktör Fredrik Malmberg
säger så här:
– Vi tycker att
universell utformning av stöd är bra.
Men special-anpassade individuella stöd
är också viktigt.
Man får aldrig glömma att det finns
många som behöver stöd som är
skapade för just dem
och deras behov.
Det finns en risk att
stöd som ska passa många
inte passar just dig eller mig.
Det finns också en risk att
man tolkar det så att det blir sämre
för den som behöver stöd.
Fredrik ger några exempel
på sådant vi behöver se upp med
så att det inte försvinner:
– Anpassade lär-miljöer i skolan
måste vi ha kvar.
Assistent-stöd är ett annat exempel.
Och rätt till svensk tecken-språks-tolk
i arbets-livet.
Det andra vi på myndigheten tycker
är att staten inte alltid prioriterar rätt saker.
Man skulle kunna bli bättre på
att sätt in rätt stöd
för personer med funktionsnedsättning.
Det är ett problem att staten
inte alltid kan följa upp åtgärder man gör.
Man borde bli bättre på att
få fram bra rapporter och statistik.
Då skulle det bli lättare att göra rätt.
– Det borde man prioritera,
tycker vi,
säger Fredrik.
Hur blir man bättre på att följa upp?
– Ett sätt kan vara att
utveckla statistiken inom utbildning.
Vi måste bli bättre på att beskriva
effekter av de stöd vi sätter in.
Med bättre rapporter och statistik
kan politikerna styra på ett bättre sätt.
Vem ska politikerna styra?
– Myndigheter, kommuner och regioner.
Så att vi får en bättre funktions-hinder-politik.
Specialpedagogiska myndigheten
tyckte också att barnperspektivet
inte var så bra i utredningen?
– Ja, vi tycker inte att utredarna har
ett barn-rätts-perspektiv
i de förslag man gör,
säger Fredrik.