Lättläst
Stärkt elevhälsoarbete motverkar psykisk ohälsa
Skolornas förbyggande och hälsofrämjande arbete är avgörande för elevernas mående såväl som deras kunskapsresultat. Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar hur viktigt det är att satsa på det arbete som främjar hälsa och lärande i skolan.
– Hälsa och lärande är processer som både påverkar och är beroende av varandra. Barn och elever som mår bra, känner sig trygga och blir sedda har bättre förutsättningar för att lära sig, säger Sarah Neuman, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Barn och elever som får den ledning och stimulans och det stöd de behöver har bättre förutsättningar att uppleva sin skolsituation som begriplig, hanterbar och meningsfull
Folkhälsomyndighetens rapport, Varför ökar den psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige? Har undersökt fyra områden som kan påverka ungas mående, familjen, skolan, socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer.
"Psykisk ohälsa bland unga har ökat mellan 1985–2014. Vi har undersökt
tänkbara orsaker till ökningen av psykisk ohälsa. Brister i skolans funktion och
förändringar på arbetsmarknaden kan vara två av orsakerna."
Ur Folkhälsomyndighetens rapport
– Främst ska elevhälsan vara förebyggande och hälsofrämjande, det säger skollagen. Det innebär ett förändrat arbetssätt för hela skolans arbete och organisation. Men elevhälsa är ju hela skolans angelägenhet där elevhälsan som samlad funktion är en viktig resurs. Alla i skolan behöver samverka, säger rådgivaren Erika Sjöberg.
Rådgivarna Erika Sjöberg och Sarah Neuman har drivit SPSM:s projekt, Elevhälsan- ett stöd för likvärdig utbildning, och under drygt tre års tid samverkat med över 400 skolor utifrån en nätbaserad kurs i syfte att höja skolornas elevhälsokompeten.
– I det här arbetet har det blivit väldigt tydligt hur avgörande det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är för elevernas mående och kunskapsresultat. Skolan är en viktig skyddsfaktor för elevernas psykiska hälsa, berättar Erika Sjöberg.
Ambitionen finns
Skolor har olika förutsättningar för att bedriva ett gemensamt elevhälsoarbete där huvudmannen har ett övergripande ansvar. Skolor har också kommit olika långt i sitt elevhälsoarbete. Många skolor har en stor ambition och vilja att komma ifrån det som många beskriver som brandkårsutryckningar och akuta individärenden.
Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetat fram Stödmaterial elevhälsa. Stödmaterialet syftar till att utveckla ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i skolan. Det är en handledning med reflektionsunderlag, inspirationsfilmer, en forskarantologi och en nätbaserad kurs. De olika delarna bygger på varandra och kan användas fristående eller i valfri ordning.
Eleverna mår bättre psykiskt när skolan satsar på elev-hälsa
Att personalen i skolan
arbetar för att eleverna ska må bra
är väldigt viktigt för att
eleverna ska lyckas i skolan.
Folk-hälso-myndighetens nya rapport
visar hur viktigt det är att satsa
på det arbete som är bra för
hälsa och lärande i skolan.
Sarah Neuman arbetar som råd-givare
på Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Hon säger att hälsa och lärande
hör ihop.
Hon förklarar det så här:
– Barn och elever som mår bra
har lättare att lära sig.
Om de känner sig trygga
och blir sedda
lär de sig ofta mer.
Personalen är alltså viktig
för att eleverna ska må bra?
– Ja, barn och elever som
får det stöd de behöver
har bättre för-ut-sättningar.
Om personalen hjälper dem
på ett bra sätt
känner eleverna att skolan är
något de kan klara av
och dessutom ha nytta av.
Skolan måste kännas menings-full,
eleverna behöver bli stimulerade.
Barn och unga i Sverige
mår sämre än förr
Folkhälsomyndighetens rapport heter
Varför ökar den psykiska ohälsan
bland barn och unga i Sverige?
Myndigheten har undersökt
fyra saker som kan påverka
hur unga människor mår.
Det är enligt myndigheten
familjen,
skolan,
socio-ekonomiska förutsättningar
och över-gripande samhälls-faktorer.
Vilken miljö man växer upp i
kan ha betydelse för hur man mår.
Myndigheten skriver i rapporten att
psykisk ohälsa bland unga har ökat
mellan åren 1985 och 2014.
De skriver att det kan bero på
att skolan inte riktigt funkar
som den ska.
Det kan också bero på att
man numera ofta behöver
mer utbildning och kompetens
för att kunna få ett jobb.
Många unga oroar sig därför
för hur det ska gå för dem
i fram-tiden.
Erika Sjöberg är
Sarah Neumans kollega.
Erika arbetar också som rådgivare.
Hon säger att elevhälsa är något
som hela skolan ska jobba med,
inte bara de som arbetar inom elevhälsan.
– Det står i skol-lagen
att elevhälsan ska vara
före-byggande och hälso-främjande.
Hela skolan måste
jobba med det här numera.
Det är nytt,
många skolor behöver
ändra sitt sätt att arbeta.
Men elevhälsans personal
har så klart viktig kunskap om hälsa.
Det är meningen att lärarna ska
sam-arbeta med elevhälsan,
förklarar Erika.
Erika och Sarah har båda
arbetat med ett projekt som heter
Elevhälsan – ett stöd för
likvärdig utbildning.
Det är ett projekt som
Specialpedagogiska skolmyndigheten har.
I mer än tre år har de
jobbat med över 400 skolor
som deltagit i en kurs på nätet.
Målet är att skolorna ska bli
bättre på elev-hälsa.
– Medan vi har jobbat med det här
har vi sett väldigt tydligt
hur viktigt det är att arbeta
hälsofrämjande och förebyggande
för att eleverna ska må bra
och lära sig mycket i skolan.
Skolan har en viktig roll
för att undvika att eleverna
drabbas av psykisk ohälsa,
säger Erika.
Skolorna vill bli bättre
på elevhälsa
Skolor har kommit olika långt
i sitt elev-hälso-arbete.
Olika skolor har också
olika förutsättningar.
Det är huvud-mannen som har
ansvaret för arbetet.
Många skolor har stora ambitioner,
de vill verkligen bli bättre.
Många beskriver
att de behöver göra
brand-kårs-utryckningar,
alltså hjälpa akut
när en elev plötsligt mår dåligt.
Det vill personalen gärna slippa.
De vill att alla elever ska må bra.
Stöd-material elevhälsa
Specialpedagogiska skolmyndigheten
har arbetat fram
Stödmaterial elevhälsa.
Stödmaterialet ska hjälpa personalen
att arbeta mer förebyggande
och hälsofrämjande i skolan.
Det finns en hand-ledning med
material som ni kan fundera kring,
filmer du kan bli inspirerad av,
texter som forskare har skrivit
och en kurs på nätet.
De olika delarna hör ihop
men det går bra att använda delarna
i vilken ordning du vill.
Du kan använda alla delar
eller bara några.
Du väljer själv vad som passar dig bäst.
