– Det gemensamma språket på Manillaskolan är svenskt teckenspråk och våra pedagoger är fokuserade på att utveckla elevernas tvåspråkighet, alltså både teckenspråk och svenska. Det är så vi får våra elever att nå sin fulla potential både kunskapsmässigt och socialt, säger Manillaskolans rektor Ann-Sofie Montelius.

Teckenspråkiga skolor med svenska parallellt

Specialpedagogiska skolmyndigheten är skolhuvudman för totalt nio skolor. Fem av dem är teckenspråkiga och riktar sig till elever som har hörselnedsättning eller som är döva. På de fem skolorna erbjuds undervisning i alla ämnen på svenskt teckenspråk parallellt med skriven svenska, och talad svenska efter behov. Pedagogerna är tvåspråkiga, det vill säga de behärskar både svenska och teckenspråk, och de har bred kunskap om tvåspråkighet och döv- och hörselområdet.

Hur lär sig döva elever att läsa och skriva?

För döva elever är det ett helt nytt språk som de ska lära sig, medan hörande lär sig en skriven form av ett språk som de redan behärskar i talad form. För elever som har hörselrester är det möjligt att lära sig bokstavsljuden om de har förutsättningar för det.

– Läslärandet är speciellt om eleven är döv eftersom svenskan är annorlunda uppbyggd än teckenspråket, säger Barbro Kull, specialpedagog för årskurs 1-4 på Östervångsskolan. Eleverna får läsförståelse genom att lära sig hela ord och fraser och lära sig känna igen ordbilder som de får förklaringar på genom teckenspråket.

Orden kopplas även till handalfabetet och man jobbar mycket med bokstavering och munrörelser. När elever väl har förstått sambandet mellan bokstäver och handalfabetet har de lättare att utvecklas och klara texter med olika svårighetsgrad.

Viktigt att starta tidigt och föräldrarnas roll

En hel del tid behöver läggas på läsutveckling tidigt under skolgången och på Östervångsskolan använder man ett bedömningsstöd i svenska för elever i årskurs 1. Det är ett bedömningsstöd som utarbetats av Skolverket men som har anpassats till skolans målgrupp i samarbete med skolans specialpedagog, Barbro Kull.

– Vi gör också föräldrar medvetna om vikten av språklig stimulans, för eleverna behöver utveckla sin läsförståelse även utanför skolan, säger Barbro Kull.

Slå hål på myter om första och andra språk

Det finns en missuppfattning att lärandet av teckenspråk som ett förstaspråk skulle störa lärandet av svenska. Från forskarhåll vill man slå hål på den myten:
– Det är naturligt att man som tvåspråkig utvecklar de olika språken i olika takt över tid och det är viktigt att man vårdar sitt förstaspråk. Det fungerar som ett verktyg vid tillägnande av ämneskunskap och även när man lär sig svenska. Har man två språk kan man växla mellan dem och välja språk efter situation, miljö och sammanhang, säger Krister Schönström, universitetslektor i svenska som andraspråk för döva på Stockholms universitet.

Språkliga förebilder

Hur omgivningen bemöter barn med hörselnedsättning påverkar hur barnen värderar sig själv i förhållande till sin hörselnedsättning. På de teckenspråkiga skolorna får barn som är döva eller har hörselnedsättning möta andra barn och vuxna med hörselnedsättning och får en trygg grund i sin identitet och språkliga förebilder. Med teckenspråk har de också full möjlighet att kunna uttrycka sig och att förstå andra.

–Teckenspråk stärker självkänslan och självförtroendet. Det är jätteviktigt med bemötande och attityd, och att barnen har en trygghet inom familjen, i skolan och bland kompisar, avslutar Petra Eklund, kommunikatör på Södra regionen och tidigare elev på Östervångsskolan.

Lär dig mer om döva barns språkutveckling på UR.