Lättläst
Teckenspråk
Språkbad för nyanlända elever ger resultat
Under höstterminen 2016 hade Östervångsskolan fyra nyanlända elever som gick i en förberedelseklass. - Vi har sett en enorm glöd hos eleverna nu när de har fått ett rejält språkbad, säger Ivan Gustavsson, lärare i förberedelseklassen och språkstöd till eleverna.
Elevernas ålder motsvarar ungefär årskurs 9-10. Enligt Skolverket är det som är gemensamt för alla elever i en förberedelseklass att de kommit till ett nytt land med ett nytt språk och till en ny typ av skola. Hanna Billgren, specialpedagog på Östervångsskolan, säger att situationen för döva nyanlända elever i en förberedelseklass kan vara en helt annan.
– Ofta kommer eleverna till oss utan något språk- och utbildningsbakgrund. Det innebär självklart en särskild utmaning för oss. Vi ska bedöma elevernas språk och erfarenheter utifrån deras förstaspråk eller deras kunskaper i svenska som andraspråk. Men eftersom de knappt kan sitt hemspråk eller kunde något teckenspråk innan de kom hit så får vi börja från grunden helt enkelt.
Skolan använder Skolverkets kartläggningsmaterial, som utgår från att eleverna har ett förstaspråk och att de har någon form av skolbakgrund. Nyanlända elever som är döva kommer dock ofta från länder där de inte fått tillgång till en skola med tvåspråkig undervisning i teckenspråksmiljö.
– Elever som kommer till oss när de är äldre och utan något språk har oftast inte lärt sig alla sociala koder än, berättar Hanna. De behöver således mycket stöd i både kommunikation och språk. Det är inte säkert att de kan hänga med i undervisningen i en ordinarie klass där både kunskaps- och språknivån är på en mycket hög nivå.
Ivan berättar hur kartläggningen går till.
– Först lär jag känna eleverna de första 4 veckorna för att kunna bedöma hur de är som person och vad de kan. Sen börjar vi kartlägga deras språk och erfarenheter. Det faktum att jag själv är teckenspråkig och döv underlättar när jag ska bedöma elevernas kunskaper utifrån deras kommunikativa förmåga. Kommunikation är nyckeln. Jag ser om de förstår eller inte förstår och hur de resonerar.
Språkbad och samhällskunskap i fokus
Östervångsskolan har på senare år mottagit flera nyanlända elever i olika åldrar. Eleverna har ofta inte haft något språk att förstå sin omgivning med.
– Förutom språkbad i svenskt teckenspråk får de lära sig om hur det svenska samhället fungerar, berättar Ivan. De behöver därför kunna kommunicera innan de kan tillägna sig kunskaper. När de kan kommunicera kan de också förstå vad olika ord och begrepp betyder. Då kan vi börja med läsförståelse, skrivförmåga och matematisk förståelse och resonemang.
Ivan och Hanna träffas en timme varannan vecka för att stämma av med varandra hur det går med undervisningen och kartläggningen. De diskuterar olika situationer, utbyter tips och förslag på lösningar samt utvärderar upplägget i undervisningen och elevernas kunskapsutveckling.
– Ibland kan jag bli låst vid en situation och inte veta hur vi ska komma vidare, berättar Ivan. Då är det bra att få tips och inspiration. Jag uppskattar verkligen våra träffar och jag får mycket bra råd och stöd av Hanna.
Pedagogiska dilemman med elever utan språk
Nyanlända elever kan placeras i en förberedelseklass i 6 månader och ska enligt Skolverket inkluderas i den ordinarie skolverksamheten parallellt med förberedelseklassens verksamhet från det att kartläggningen genomförts. Om behov finns kan elevens placering i förberedelseklassen förlängas till maximalt ett år. Efter det måste de inkluderas i en ordinarie klass.
– Det är en stor utmaning för oss hur vi ska förbereda eleverna för en ordinarie klass om de har gått 15 år utan något språk alls, berättar Hanna. För elever som är yngre går det snabbare att placera dem i en ordinarie klass.
Det finns ingen generell praxis för hur man ska bemöta och undervisa nyanlända elever utan någon språkbakgrund. Det innebär att lärarna får prova sig fram och se hur det fungerar.
– Det är annorlunda med elever som kan sitt hemspråk. Förra året hade vi en nyanländ elev som kunde sitt hemspråk. Hemspråket blev en resurs för undervisningen: eleven fick svenska ord och tecken i det svenska teckenspråket till arabiska ord och meningar, säger Hanna.
Denna termin går eleverna i förberedelseklassen inkluderade i en ordinarieklass på Östervångsskolan. De får tillgång till en språklig resursperson några timmar varje dag.
– Praktiska ämnen som slöjd, bild, elevens val och idrott innebär inga större svårigheter för eleverna, men det är svårare med teoretiska ämnen där elevens språkliga förmåga utgör ett mycket viktigt inslag, avslutar Ivan.
Språkstöd för nyanlända elever ger resultat
Under höstterminen 2016 kom fyra döva
nyanlända elever till Östervångsskolan
i Lund. Det är en statlig specialskola för
barn och ungdomar som har en
hörselnedsättning. De nyanlända barnen
gick i en förberedelseklass och fick extra
mycket språkstöd och stöd i teckenspråk.
– Vi ser att eleverna utvecklas väldigt
bra, nu när de har fått ett rejält språkbad
(extra mycket språkstöd). Det säger
Ivan Gustavsson, som är lärare i
förberedelseklassen och lärare i
språkstöd till eleverna. De nyanlända
barnen är i åldrarna 14–17.
Det som är gemensamt för alla elever i en
förberedelseklass är att de har kommit till ett
nytt land med ett nytt språk och till en ny typ
av skola, enligt Skolverket. Men för nyanlända
barn som är döva eller har en hörselnedsättning
är situationen i en förberedelseklass en helt
annan. Det säger Hanna Billgren som är
specialpedagog på Östervångsskolan.
– Ofta kommer eleverna till oss utan både
språkbakgrund och utbildningsbakgrund. Det
gör att det blir extra svårt för oss att bedöma
deras kunskaper. Vi ska bedöma elevernas språk och erfarenheter utifrån deras förstaspråk
eller deras kunskaper i svenska som andraspråk.
Men eftersom de knappt kan sitt hemspråk eller
något teckenspråk innan de kom hit så får vi
börja från grunden, säger Hanna Billgren.
Skolan använder Skolverkets material för att
göra bedömningen. Materialet utgår från att
eleverna har ett förstaspråk och att de har
någon form av skolbakgrund. Men nyanlända
elever som är döva kommer ofta från länder
som inte har skolor med tvåspråkig
undervisning i teckenspråksmiljö.
– Elever som kommer till oss när de är äldre och utan något språk har oftast inte lärt sig alla
sociala koder ännu, berättar Hanna Billgren.
De behöver därför mycket stöd, i både
kommunikation och språk. Det är inte säkert
att de kan hänga med i undervisningen i en
ordinarie klass där både kunskapsnivån och
språknivån är mycket hög.
Ivan Gustavsson berättar hur kartläggningen av
elevernas kunskaper går till:
– De första 4 veckorna lär jag känna eleverna.
Därefter kan jag bedöma hur de är som personer
och vad de kan. Sen börjar vi kartlägga deras
språk och erfarenheter. Jag är själv döv och
teckenspråkig. Det gör att det är lättare för mig
att bedöma elevernas kunskaper utifrån deras
kommunikativa förmåga. Kommunikation är
nyckeln. Jag ser om de förstår eller inte förstår
och hur de resonerar.
Språkbad och samhällskunskap i fokus
De senaste åren har Östervångsskolan tagit
emot flera nyanlända elever i olika åldrar.
Eleverna har ofta inte haft något språk att förstå
sin omgivning med.
– De får framför allt extra mycket språkstöd i
svenskt teckenspråk. De får också lära sig
om hur det svenska samhället fungerar, berättar
Ivan Gustavsson. Men de behöver kunna
kommunicera innan de kan lära sig saker.
När de kan kommunicera kan de också förstå
vad olika ord och begrepp betyder. Då kan vi
börja med läsförståelse, skrivförmåga och
matematisk förståelse och resonemang.
Ivan Gustavsson och Hanna Billgren träffas
en timme varannan vecka för att stämma av
med varandra. De pratar om hur det går med
undervisningen och kartläggningen. De
diskuterar olika situationer, utbyter tips och
förslag på lösningar samt utvärderar upplägget
i undervisningen och hur elevernas kunskaper
utvecklas.
– Ibland blir jag låst vid en situation och vet
inte hur vi ska komma vidare, berättar Ivan
Gustavsson. Då är det bra att få tips och
inspiration. Jag uppskattar verkligen våra
träffar och jag får mycket bra råd och stöd av
Hanna Billgren.
Pedagogiska dilemman med
elever utan språk
Enligt Skolverket kan nyanlända elever
placeras i en förberedelseklass i 6 månader.
Men de ska vara med i den ordinarie
undervisningen parallellt när skolan har gjort
en kartläggning deras kunskaper. Om det
behövs kan elevens tid i förberedelseklassen
förlängas till maximalt ett år. Efter det måste
de gå i en ordinarie klass.
– Det är svårare för oss att förbereda eleverna
för en ordinarie klass om de har gått 15 år
utan något språk alls, berättar Hanna Billgren.
För elever som är yngre går det snabbare att
placera dem i en ordinarie klass.
Det finns ingen generell praxis för hur man ska
bemöta och undervisa nyanlända elever som
inte har någon språkbakgrund. Det innebär att
lärarna får prova sig fram och se hur det
fungerar.
– Det är annorlunda med elever som kan sitt
hemspråk. Förra året hade vi en nyanländ elev
som kunde sitt hemspråk. Hemspråket blev då
en resurs i undervisningen: eleven fick svenska
ord och tecken i det svenska teckenspråket till
arabiska ord och meningar,
berättar Hanna Billgren.
Den här terminen går eleverna i
förberedelseklassen och samtidigt i en ordinarie
klass på Östervångsskolan. De får tillgång till
en språklig resursperson några timmar varje dag.
– Praktiska ämnen som slöjd, bild, elevens val
och idrott innebär inga större svårigheter för
eleverna, men det är svårare med teoretiska
ämnen där elevens språkliga förmåga är ett
mycket viktigt inslag, säger Ivan Gustavsson.
