Små steg för lärarna, men ett stort steg för utvecklingen av lärmiljön

Det senaste läsåret har Östervångsskolan i Lund inlett ett systematiskt tillgänglighetsarbete i klasskonferenser och elevtid. Ett verktyg i arbetet har varit Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell där personalen tillsammans diskuterar vad som behöver utvecklas i den sociala, fysiska och pedagogiska lärmiljön för att eleverna kan få goda förutsättningar för lärande.

En gång per termin genomför alla klasser en klasskonferens med en biträdande enhetschef, en specialpedagog och alla undervisande lärare i klassen. Då diskuterar personalen den sociala, fysiska och pedagogiska lärmiljön. Närvarande specialpedagog dokumenterar vilka behov klassen har. En timme varje vecka träffas lärarna i det som skolan kallar "elevtid" och följer upp arbetet.

Ändrat fokus har gett resultat

Innan man började med klasskonferenser var det mycket fokus på vad som inte fungerar för eleverna. Nu är det mer fokus på hur personalen kan anpassa lärmiljön för att främja elevernas lärande.

– Tack vare klasskonferenserna har skolledningen numera ett helhetsperspektiv på elevernas utveckling i skolan. Förut såg vi bara en viss del. Klasskonferenserna ger viktiga underlag till både elevhälsans förebyggande arbete och till skolledningens arbete med organisation och schemaläggning, berättar Kajsa Sahlén, biträdande enhetschef på Östervångsskolan.

– Under detta läsår har vi fokuserat på små steg. Det har gett fantastiska resultat tack vare att lärarna varit delaktiga i arbetet. Vi har fått ett gemensamt språk och vi i elevhälsan har kunnat ge mer riktade insatser, berättar Hanna Billgren, specialpedagog på Östervångsskolan.

Ett värdefullt och pedagogiskt verktyg

Med små insatser kan lärarna dessutom se effekten av anpassningarna, vilket underlättar uppföljningen av vad som fungerar respektive inte fungerar.

– Jag tycker att vi fokuserar på rätt saker nu. Innehållet och strukturen i våra möten har förändrats och blivit mer effektiva. Det är ett bra sätt att jobba på. Vi ser vad vi behöver göra och vad vi kan påverka själva, säger Sara Andersson, lärare på Östervångsskolan.

– Jag måste faktiskt säga att tillgänglighetsmodellen är ett enkelt och värdefullt pedagogiskt verktyg som har fokus på utveckling och är tacksamt att använda i det systematiska kvalitetsarbetet, förklarar Hanna.

Som ett resultat av klasskonferenserna har skolledningen beslutat att i höst dela in lärarna i tre pedagogiska arbetslag istället för nuvarande två. Då kan de arbeta mer fokuserat med tillgängligheten i lärmiljön när de möter samma elever i undervisningen.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 3 2018

Publicerat fredag 9 november 2018
Tillbaka till toppen