Skolan där alla fokuserar på att göra språket tillgängligt

Det började med att två personer ur det specialpedagogiska teamet gick en fördjupningskurs om språkstörning. Nu genomför hela skolan ett projekt för att öka den språkliga tillgängligheten för alla elever.

På Barnarpsskolan i Jönköping går cirka 25 elever från förskoleklass och upp till årskurs 6 som har språksvårigheter av olika karaktär. Efter att specialpedagogen Lina Lokko och en kollega till henne gått en fördjupningskurs om språkstörning fick de frågan från Specialpedagogiska skolmyndigheten om de ville starta ett utvecklingsprojekt på sin skola. De skickade in en ansökan om bidrag och i januari 2021 startade projektet med Lina som projektledare. 

Projektet började med kartläggning och intervjuer

Projektet började med en kartläggning av lärarnas medvetenhet om språkstörning och hur de använder olika verktyg i undervisningen. De intervjuade även eleverna för att få reda på vilket stöd de upplever att de får, till exempel om de får tillfälle att lyssna på texter, om de vet hur skoldagen ser ut och om de har strukturstöd när de ska skriva texter.

– Utifrån kartläggningen bland lärare och elever kunde vi sedan utforma utbildningsinsatser. Kartläggningen visade bland annat att bildstöd bara användes i vissa grupper. För att sprida de goda exempel som fanns på skolan genomförde vi en workshop för alla lärare, berättar projektpedagogen Camilla Jansson som nu tagit över projektledarrollen. 

Handledare deltar i arbetslagens arbete

Under två till tre veckor har Camilla varit med i varje arbetslag för att observera hur lärarna arbetar med språkutveckling och olika former av stöd. Utifrån det hon har sett har hon varit handledare i arbetet med att utveckla undervisningen. 

– Jag kommer inte bara med goda råd utan är med i arbetslaget. Utifrån det jag ser att de gör bra kan vi tillsammans komma fram till hur vi kan utveckla undervisningen, säger hon. 

Efter de här två–tre veckorna kommer Camilla tillbaka till arbetslaget då och då för att hålla igång arbetet. 

Utvecklar undervisningen hela tiden

En lärare som arbetat med att utveckla en tillgänglig lärmiljö är Josefin Ek. Hon är inne på sitt fjärde år som lärare och har undervisat sin första klass från skolstart, nu går de i årskurs fyra. 

– Jag utvecklar min undervisning hela tiden och använder min kreativitet för att komma vidare. Min klass består av 19 elever, varav en har autism och en språkstörning. I början hade jag många extra anpassningar att förhålla mig till, men sen lade jag en del anpassningar på hela gruppen istället. Det kan jag se att flera elever har nytta av, berättar Josefin. 

Språkutvecklande arbetssätt i fritidshemmet

Under hösten har fritidshemmet fått samma insatser som övriga på skolan, det vill säga observationer och handledning. 

– Fritids är en social miljö där språket används mycket i samspel. Då kan många frågor väckas hos dem med språkliga svårigheter. Därför är det viktigt att vara tydlig och ha ett språkutvecklande arbetssätt även på fritids, säger Lina. 

Något som kan vara svårt att uppfatta för elever som har språkliga svårigheter är hur samspelet i lekar fungerar och vilka regler som gäller. 

– Det är så mycket språkande i sådana situationer. Då kan man behöva arbeta med sociala berättelser, så kallat ritprat eller någon annan metod, säger Camilla.

Positiva resultat

Projektet pågår året ut, men redan nu kan vissa resultat märkas. Camilla ser att det finns en annan medvetenhet om språkutvecklande arbetssätt nu och att ledningen har med sig projektet i övrigt utvecklingsarbete. 

– Arbetet har också förändrat stödet till eleverna. Nu finns en grund av anpassningar för alla elever, sen får vissa elever ytterligare stöd eller utmaningar, säger hon. 

Lina lyfter fram att projektet blivit en naturlig del i elevhälsoteamets och skolbibliotekets arbete, men framförallt att det riktat fokus mot det förebyggande arbetet. 

– Det har gett jättestora vinster, säger hon.

Anpassningar som passar hela gruppen 

Läraren Josefin Ek delar med sig av några av sina anpassningar för hela gruppen: 

  • Dagens schema med färgkodat bildstöd på tavlan och en pil som pekar på den lektion som pågår. 
  • En stjärna som visar målet med lektionen. 
  • En beskrivning av lektionen utifrån frågorna: var ska jag vara, vem ska jag vara med, vad ska jag göra, vad ska jag lära, hur ska jag göra, när ska jag göra det, hur länge ska jag göra det och vad ska jag göra sen? 
  • En timer som visar hur länge eleverna ska arbeta med en uppgift och hur lång tid det är kvar. 
  • En varningstriangel vid avvikande aktiviteter, till exempel schemabrytande aktiviteter. 
  • Beskrivning av till exempel en matematikuppgift i text med bildstöd, som även blir uppläst. 
  • Möjlighet att välja olika sätt att arbeta med en uppgift. När de till exempel går igenom läsläxan kan en grupp få flervalsfrågor med bildstöd, en annan får frågor med bildstöd och en tredje får frågor utan bildstöd och svarsalternativ.

Skolan där alla jobbar med språket

På en skola i Jönköping
hade många elever svårt med språket.
Två lärare gick därför en kurs
om språk-störning.
Nu är hela skolan med i ett projekt.
De vill att alla elever
ska få det lättare med språket.
Språket ska inte vara ett hinder för någon.

De startade ett utvecklings-projekt

Skolan i Jönköping heter Barnarps-skolan.
Där går elever från förskole-klass till årskurs 6.

25 elever har språk-svårigheter.
De har olika typer av problem med språket.

Lina Lokko är special-pedagog på skolan.
Hon och en kollega gick en kurs
hos Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Efter kursen frågade myndigheten
om Lina och kollegan ville
starta ett projekt på sin skola.

Det ville de.
De skickade in en ansökan om bidrag.
Skolan fick sen pengar till projektet.

Projektet startade i januari 2021.
Lina blev projekt-ledare.

De började med att intervjua

Lina ville veta hur medvetna lärarna är
om språk-störning.
Hur använder de olika verktyg
i undervisningen?

Lina och kollegorna i projektet
intervjuade eleverna också.
De frågade:

  • Vilket stöd får du?
  • Får du lyssna på texter?
  • Vet du hur din skol-dag ser ut?
  • Har du stöd när du 
    ska skriva texter?

Svaren hjälpte lärarna
att se hur de kan göra det bättre
för eleverna.

Camilla Jansson är projektledare nu
i stället för Lina.

– Vi såg att till exempel bild-stöd
bara användes i vissa grupper,
säger Camilla.

Bildstöd hjälper många elever.
Det är synd att inte fler fick
använda det.

De ordnade en workshop
för alla lärare på skolan.

– Vi ville sprida de goda exempel
som fanns på skolan,
säger Camilla.

Hand-ledare är med
när arbets-lagen arbetar

Camilla har varit handledare också.
Hon har hjälpt lärarna
att utveckla undervisningen.

Camilla har varit med i varje arbetslag
i två eller tre veckor.
Hon tittar på hur lärarna arbetar.

  • Hur jobbar de med språk-utveckling?
  • Hur jobbar de med stöd?

– Jag kommer inte bara med goda råd.
Jag är med i arbetslaget. 
Jag tittar efter bra saker.
Sen kan vi fundera tillsammans:
Hur kan vi utveckla undervisningen? 

Camilla fortsätter att jobba med
arbetslaget efteråt också.
Hon är med då och då
för att hålla arbetet i gång. 

Josefin utvecklar sin
undervisning hela tiden

En av lärarna heter Josefin Ek.
Det här är hennes fjärde år som lärare.

Josefin har undervisat sin klass
sen de gick i ettan.
Nu går de i fyran. 

– Det är 19 elever i min klass.
En elev har autism och 
en har språkstörning,
säger Josefin. 

Josefin berättar att hon utvecklar
sin undervisning hela tiden.
Hon hittar på nya saker
för att komma vidare.

– I början hade jag många extra anpassningar.
Sen la jag en del anpassningar 
på hela gruppen i stället.
Jag kan se att flera elever
har nytta av det. 

De arbetar med språket 
på fritids också

Under hösten har fritids-hemmet
också fått handledning. 

Lina och Camilla berättar
hur viktigt språket är på fritids.

– Fritids är en social miljö.
Språket används mycket i samspel,
säger Lina. 

Det här kan vara svårt
för elever som har svårt med språket.

– Därför är det viktigt att vara tydlig.
Vi behöver ha ett 
språk-utvecklande arbets-sätt 
även på fritids,
säger Lina. 

Men vad är det som är svårt?
Lina och Camilla ger exempel.
Det kan vara svårt att förstå
hur man leker tillsammans.

Vilka regler gäller?
– Det är så mycket prat
när barn leker.
Då kan man behöva arbeta med
sociala berättelser,
säger Camilla.

Hur menar du då?
– Det finns olika metoder.
En bra metod kallas rit-prat,
till exempel.

Projektet ger bra resultat

Projektet fortsätter hela året
men de ser resultat redan nu.

Camilla ser att personalen är
mer medveten nu.
De vet hur man arbetar
på ett sätt som utvecklar språket.

En annan bra sak är att ledningen
också är mer medveten.
De har med sig projektet
i allt utvecklings-arbete. 

– Arbetet har också förändrat
stödet till eleverna.
Nu får alla elever anpassningar.
Vissa elever får ännu mer stöd.
Andra får fler utmaningar,
säger Camilla. 

Även elev-hälsan och skol-biblioteket
arbetar med språket numera.

Men framför allt arbetar skolan för att
elever inte ska få problem senare.

– Det har gett jätte-stora vinster, 
säger Lina.

Här får du tips på anpassningar
som passar hela gruppen

Läraren Josefin Ek delar med sig 
av några tips.

De här anpassningarna använder hon.
Du kanske också kan använda dem.
De passar alla i klassen.

Dagens schema med färg-kodat bild-stöd

Sätt upp schemat på tavlan.
Visa med en pil 
vilken lektion det är just nu. 

En stjärna

Använd en stjärna
för att visa målet med lektionen.

En beskrivning av lektionen

Ge svar på frågorna:

  • Var ska jag vara?
  • Vem ska jag vara med?
  • Vad ska jag göra?
  • Vad ska jag lära?
  • Hur ska jag göra?
  • När ska jag göra det?
  • Hur länge ska jag göra det?
  • Vad ska jag göra sen? 

En timer 

Använd en timer
som visar hur länge eleverna 
ska arbeta med en uppgift.
Timern visar också
hur lång tid det är kvar. 

En varnings-triangel

Använd en varningstriangel
när det är något som
inte är som vanligt.
Det kan vara något som 
inte brukar vara på schemat
i vanliga fall.

Flera stöd när det behövs

Du kan beskriva 
till exempel en uppgift i matte
med text och bildstöd.
Låt eleverna också få
lyssna på uppgiften.  

Möjlighet att välja olika sätt 
att arbeta med en uppgift
Du kan ge fler-val-frågor
med bildstöd till en grupp.

En annan grupp kan få frågor
med bildstöd.

Och en tredje grupp får frågor 
utan bildstöd och 
utan svars-alternativ.

Publicerat onsdag 19 januari 2022