Lättläst
Teckenspråk
Samverkan har lett till att flera barn med dövblindhet har upptäckts
Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (Nkcdb) driver ett projekt som handlar om att identifiera barn och ungdomar med syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet inom habiliteringsverksamheten. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) deltar i det arbetet.
Projektet handlar om att identifiera barn och ungdomar med kombinerad syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet inom habiliteringsverksamheten i Kalmar län. Tanken är att metoden kan användas i alla landsting. Per Nyling, specialpedagog och projektledare på Nkcdb, berättar om hur idén föddes:
– I Sverige har vi inte haft en strategi för att identifiera den här målgruppen och det ser olika ut i landet. Ofta är man bra på syn och hörsel var för sig. Även om man känner till de här barnen så saknas det ofta kunskaper och tillfälligheter kan ha avgjort om barnen fått insatser.
Nkcdb tog kontakt med chefer inom habiliteringsverksamheten i Kalmar län för att berätta om behovet och de var intresserade.
– Arbetssättet och metoden bygger på en dansk modell som vi har översatt och anpassat. Ett arbete som också SPSM varit delaktiga i, förklarar Per.
Målet är att samtliga barn och ungdomar med kombinerad syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet och som tillhör habiliteringsverksamheten i Kalmar län kan erbjudas habiliteringsinsatser utifrån funktionsnedsättningen.
Identifikation i flera steg
Cirka 1000 barn och ungdomar är inskrivna inom habiliteringen i Kalmar län. För att upptäcka misstanke om dövblindhet bland de barnen görs identifikationen i flera steg. Metoden handlar bland annat om utbildning, förscreening av alla inskrivna barn, frågor till föräldrar, analys av medicinska journaler och insatser där taktila strategier testas och filmas.
Berit Rönnåsen, rådgivare på Resurscenter dövblind inom SPSM, har hjälpt till i analysdelen:
– Det finns ett stort mörkertal och det är svårt att upptäcka barn med dövblindhet. Varför det är svårt handlar om just kombinationen döv och blind och det är här vi kommer in med vår erfarenhet och kompetens. Hon fortsätter:
– Det kan finnas barn som har allvarliga kognitiva nedsättningar och som inte använder sig av synen eller hörseln. Det kan också vara så att den ena funktionsnedsättningen kommer smygande med en gradvis försämring.
Stöd till samspel och kommunikation
De barn som har en svår syn- och hörselnedsättning tillhör gruppen dövblinda och det är en egen funktionsnedsättning. Om båda sinnena är nedsatta behöver barnet få stöd både i förskolan, skolan och hemma. Alla personer som möter barnet behöver träna på att tolka, förstå och svara på en annan form av kommunikation.
– Hos oss kan man få stöd till samspel och kommunikation. Det handlar om ett förhållningssätt och vi erbjuder både föräldrautbildningar och stöd till personal. Ett annat uppdrag vi har är att sprida kunskap. Jag hoppas att det här ska ge ringar på vattnet och att det leder till att fler barn med dövblindhet upptäcks och som då kan få stöd, säger Berit.
Projektet har väckt uppmärksamhet nationellt. Stockholms läns landsting och region Örebro län är intresserade.
– Även om projektet inte är avslutat så har fem barn nu blivit identifierade i Kalmar län. Vi har ett par barn som är osäkra så det blir nog fler i slutänden när de barnen har gått igenom det sista steget i vår metod för identifikation. Översatt till Stockholm med cirka 10 000 barn inom habiliteringen så skulle detta motsvara 60-70 barn med dövblindhet, avslutar Per.
Samverkan har lett till att flera barn med dövblindhet har upptäckts
Tanken är att den metod som används i det
här projektet ska användas i alla landsting.
Det säger Per Nyling, som är specialpedagog
och projektledare på Nkcdb. Han berättar om
hur det började.
– I Sverige har vi inte haft någon gemensamt
metod för att upptäcka de här barnen och
ungdomarna. Det fungerar också olika ut på
olika ställen i landet. Många landsting är
bra på att hjälpa barn som har antingen
synnedsättningar eller hörselnedsättningar,
men inte de barn som har båda. De kanske
känner till de här barnen men många landsting
har för lite kunskaper för att kunna hjälpa dem
på rätt sätt. Och ibland kan det vara
tillfälligheter som gör att barnen får hjälp.
Tanken är att den metod som används i det
här projektet ska användas i alla landsting.
Det säger Per Nyling, som är specialpedagog
och projektledare på Nkcdb. Han berättar om
hur det började.
– I Sverige har vi inte haft någon gemensamt
metod för att upptäcka de här barnen och
ungdomarna. Det fungerar också olika ut på
olika ställen i landet. Många landsting är
bra på att hjälpa barn som har antingen
synnedsättningar eller hörselnedsättningar,
men inte de barn som har båda. De kanske
känner till de här barnen men många landsting
har för lite kunskaper för att kunna hjälpa dem
på rätt sätt. Och ibland kan det vara
tillfälligheter som gör att barnen får hjälp.
Målet är att alla barn och ungdomar som har
både synnedsättning och hörselnedsättning
eller dövblindhet och som finns inom
habiliteringen i Kalmar län ska kunna få hjälp.
Barnen ska få hjälp som är anpassad efter den
funktionsnedsättningen som de har.
Identifikation i flera steg
Ungefär 1 000 barn och ungdomar är inskrivna
på habiliteringen i Kalmar län. För att upptäcka
om några av barnen kanske är dövblinda gör
man ett slags analys i flera steg med den nya
metoden. Analysen handlar bland annat om
utbildning, preliminära tester av alla inskrivna
barn, frågor till föräldrar, analys av medicinska
journaler och insatser där taktila metoder
testas och filmas (taktila metoder betyder att
eleverna ska lära sig saker med hjälp av
beröring).
Berit Rönnåsen är rådgivare på
Resurscenter dövblind inom SPSM.
Hon har hjälpt till i analysdelen:
– Det finns många dövblinda barn som vi inte
känner till. Och det är svårt att upptäcka barn
med dövblindhet. Varför det är svårt handlar
just om att barnen är både döva och blinda.
Men vi kan hjälpa till med vår erfarenhet och
kunskap. Hon fortsätter:
– Det kan finnas barn som har allvarliga
kognitiva nedsättningar och som inte
använder synen eller hörseln. Det kan också
vara så att den ena funktionsnedsättningen
kommer smygande med en gradvis försämring.
Stöd till samspel och kommunikation
De barn som både har en svår synnedsättning
och en svår hörselnedsättning tillhör gruppen
dövblinda och det är en egen
funktionsnedsättning. Om både hörseln och
synen är nedsatta behöver barnet få stöd både
i förskolan, i skolan och hemma. Alla personer
som möter barnet behöver träna på att tolka,
förstå och svara med hjälp av en annan typ av
kommunikation.
– Hos oss kan man få stöd till samspel och
kommunikation. Vi erbjuder både
föräldrautbildningar och stöd till personal.
Vi har också uppdrag som är att sprida
kunskap. Jag hoppas att det här arbetssättet
ska sprida sig till andra och att det gör att
man upptäcker fler barn med dövblindhet
upptäcks och kan få hjälp,
säger Berit Rönnåsen.
Projektet har väckt uppmärksamhet nationellt.
Stockholms läns landsting och region Örebro
län är intresserade.
– Även om projektet inte är avslutat så har fem
barn nu blivit identifierade i Kalmar län. Vi har
också några barn som vi inte är helt säkra på.
När de barnen har gått igenom det sista testet
blir det nog fler barn totalt. I Stockholm finns det
nästan 10 000 barn inom habiliteringen. Där
skulle det kunna finnas ännu fler barn med
dövblindhet, kanske mellan 60 och 70 stycken,
säger Per Nyling.
