Samläsning ger likvärdiga förutsättningar och vidgar vyer

Vad säger erfarenheterna kring att låta elever på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha integrerad undervisning så kallad samläsning? Och vilka förutsättningar behövs för att samläsning ska nå framgång?

En spännande tematräff om samläsning på Specialpedagogiska skolmyndigheten i Stockholm diskuterade just detta tidigare i veckan.

En riktigt lyckad dag! Så sammanfattar Therese Lindahl och Eva-Lisa Andersson, båda rådgivare och ansvariga för tematräffen kring samläsning som samlade ett 40-tal skolhuvudmän, skolledare och lärare i Specialpedagogiska skolmyndighetens lokaler i Stockholm häromdagen.

Riksförbundet FUB, som arbetar för personer med intellektuell funktionsnedsättning, en före detta rektor i Huddinge kommun, Skolverket och S:t Eriks gymnasium var på plats och bidrog med perspektiv kring samläsning.

– Fokus under hela dagen har handlat om att se möjligheter istället för hinder med samläsning, säger Therese.

Helena Vita, utredare på Skolverket fanns på plats för att berätta om rapporten I mötet mellan gymnasieskola och gymnasiesärskola. Rapporten visar att det finns positiva erfarenheter och individen och effekter för lärandet, framför allt om samläsning sker i yrkesämnen och om skolan byggt en organisation kring samläsning. Även Sara Dahl, undervisningsråd Skolverket, fanns på plats och berättade om vikten av studievägledning för att ge eleverna en god valkompetens genom livet.

– Om samläsning kan öka elevernas chanser till en etablering på arbetsmarknaden bör de få möjlighet till det och studie- och yrkesvägledarna kan vara en viktig nyckel för att göra det möjligt, säger Eva-Lisa.

Samläsning delvis en attitydfråga

På S:t Eriks gymnasium i Stockholm är modellen kring samläsning redan etablerad. Eleverna inom hantverksämnena läser integrerat, bland annat floristkurser. Skolan har sett tydliga effekter i och med samläsningen, begrepp och normer bland eleverna har vidgats och förståelsen för att vi lär oss olika är insikt som är bra att bära med sig i livet.

– Vi bestämde oss tidigt på S:t Eriks gymnasium för att inte benämna skolformerna gymnasiet eller gymnasiesärskola, utan säger istället att eleverna läser treårigt respektive fyrårigt gymnasium. Det har gett oss ett annat perspektiv och hjälper både oss och eleverna att se möjligheter, säger Susanna Holdar speciallärare på S:t Eriks gymnasium.

Robert Öberg är före detta rektor I Huddinge kommun berättade om sina erfarenheter och tankar runt att leda en grundsärskola och grundskola i Huddinge så att den blir en skola för alla.

– Grundsärskolan är ju inte en plats utan en läroplan. Det handlar mycket om att tro på elevernas förmåga och att faktiskt våga utmana dem, säger Robert.

Nöjda deltagare som fått mersmak

Temadagens utvärdering visar att deltagarna fått med sig en hel del som förhoppningsvis gör skillnad i verksamheterna. Här är några kommentarer kring vilka möjligheter deltagarna ser med samläsning:

  • Större utmaning
  • Bättre förberedd för arbetslivet
  • Känslan av att få vara med
  • Social utveckling
  • Det finns positiva spill-over-effekter om man till en början arbeta med tvålärarsystem
  • Ökad inkludering med samläsning
Publicerat fredag 15 februari 2019 Granskat onsdag 20 februari 2019