Lättläst
Teckenspråk
Rutiner ska underlätta skolornas arbete kring läs- och skrivsvårigheter
I Håbo kommun i Uppland pågår just nu ett spännande processarbete för att få till en samsyn kring hur skolorna i kommunen ska arbeta med elever som har läs- och skrivutmaningar. Rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) medverkar som stöd för att ge arbetet god struktur.
Kommunen har sex grundskolor och en gymnasieskola och rutinerna för hur skolorna ger stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter har sett väldigt olika ut.
Syftet med att arbeta fram tydliga rutiner för hur kommunen ska arbeta med läs- och skrivsvårigheter är att skapa samsyn och likvärdighet, men också att bli bättre på att erbjuda eleverna alternativ och anpassningar i undervisningen. Ylva Schön, rådgivare på SPSM, har stöttat kommunen i arbetet.
– Genom att utveckla kompetensen inom läs- och skrivsvårigheter så driver Håbo kommun en utveckling mot extra anpassningar inom ramen för klassundervisning istället för särskilt stöd och enskild undervisning. Det innebär både en mer likvärdig undervisning för eleverna samt ökad inkludering i klassrummet, säger Ylva.
Tord Söderqvist och Gärd Roxin arbetar som specialpedagoger vid den centrala Barn- och elevhälsoenheten i Håbo kommun och är de som leder arbetet i kommunen. Rutinen ska vägleda skolorna i det konkreta arbetet så att hela lärmiljön är i fokus och inte endast elevens svårigheter. Det handlar om att synliggöra fungerande undervisningssätt som är till stöd för alla elever.
– En läs- och skrivutredning ger inte automatiskt hela bilden av utmaningarna med läs- och skrivsvårigheter. Därför vill vi lyfta fram undervisningens betydelse, både när det gäller förebyggande och åtgärdande arbete, säger Tord.
Väl förankrat bland rektorerna
Stödet från SPSM har inneburit deltagande på tematräffar kring läs- och skrivsvårigheter för kommunerna i Uppsala län. Under fördjupande möten har Tord och Gärd sedan fått diskutera rutinen som man nu tar fram. Dessutom kommer rådgivare från SPSM att finnas med i planering och genomförande av kompetensutvecklingsträffar för kommunens speciallärare och specialpedagoger.
I kommunen pågår parallellt ett arbete kring att ta fram generella riktlinjer för läs- och skrivutveckling. Där ingår även kommungemensamma screeningplaner. Som språk-, läs- och skrivutvecklare i kommunen arbetar Gärd för att planerna och rutinerna ska vara väl förankrade hos ledningen i Barn- och utbildningsförvaltningen.
– Att förankra utvecklingsarbetet både hos skolpersonal och ledning är en viktig framgångsfaktor, säger Gärd. Det är först då det märks i klassrummet och kommer eleverna till godo.
I och med att Läsa-skriva-räkna garantin träder i kraft den 1 juli i sommar är rutinerna en bra grund för att på sikt kunna efterleva en sådan garanti.
– De tidiga insatserna vet vi är viktiga och med ett sådant här arbete finns det goda möjligheter att erbjuda stöd för alla nu men på sikt kan troligen behovet av stödet i de högre årskurserna minska då tidiga insatser och kompetens i kommunen är implementerade, avslutar Ylva Schön.
Rutiner ska göra det lättare att arbeta med läs- och skriv-svårigheter i skolan
I Håbo kommun i Upp-land
vill de bli bättre på att hjälpa elever
som har svårt att läsa och skriva.
De vill också att alla skolor i kommunen
gör på ungefär samma sätt.
Just nu arbetar de tillsammans för att
komma fram till hur de ska göra.
De lär sig också mer om läs- och skrivsvårigheter.
De får hjälp och stöd av råd-givare
från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
I Håbo kommun finns det
sex grund-skolor och en gymnasie-skola.
De har haft helt olika rutiner
för hur de ska ge stöd till elever
som har svårt att läsa och skriva.
De har gjort på helt olika sätt.
Tydliga rutiner är bra.
Det är också bra att
se på saken på samma sätt.
Det blir mer likvärdigt då.
Lärarna blir också bättre på att
erbjuda eleverna olika sorters stöd.
Ylva Schön arbetar som rådgivare.
Hon har stöttat kommunen i arbetet.
Hon säger att skolorna i Håbo kommer att
anpassa under-visningen mer nu.
De kommer att göra det i klass-rummet.
Förr har de haft mer stöd-undervisning.
Eleven har gått i väg till ett annat rum.
– Extra anpassningar i klassrummet är bra.
Det blir mer likvärdigt för eleverna.
Eleverna blir mer inkluderade i klassen,
säger Ylva.
Tord Söderqvist och Gärd Roxin
är båda special-pedagoger.
De arbetar vid
Barn- och elev-hälso-enheten
i Håbo kommun.
Tord och Gärd leder arbetet
med att ta fram nya rutiner.
Rutinerna ska visa skolorna
hur de ska göra.
Personalen ska inte bara tänka på
en enskild elevs problem.
Hela lär-miljön ska bli bättre.
Bra sätt att undervisa är bra
för alla elever.
Tord menar att det kan vara bra
att utreda en elevs problem.
Men det ger inte alltid lösningar
på alla utmaningar.
– Bra undervisning är verkligen viktigt.
Det gör att du undviker att
elever får problem senare.
Och den som har det svårt får hjälp,
säger Tord.
Det här är en stor satsning
Kommunerna i Uppsala län har haft
tema-träffar om läs- och skrivsvårigheter.
Håbo kommun har varit med där.
Sen har Tord och Gärd
varit på fördjupade möten.
Där har de pratat och berättat om
rutinen de tar fram i Håbo.
Rådgivare från
Specialpedagogiska skolmyndigheten
kommer att vara med i planeringen.
De ska också vara med
vid kompetens-utveckling
för special-lärare och special-pedagoger.
I Håbo håller de samtidigt på med
ett annat liknande projekt.
De tar fram rikt-linjer för
läs- och skriv-utveckling.
De planerar till exempel screening.
Det är ett test man kan göra på dator.
Då kan man se om en elev kanske har svårt
att lära sig läsa och skriva.
Gärd ser till att de som leder
Barn- och utbildnings-förvaltningen
känner till och är med på
planerna och rutinerna.
– För att vi ska lyckas är det viktigt
att både skolornas personal och ledning
förstår och tycker att det är bra.
Det är först då vårt arbete märks i klass-rummet.
Först då hjälper det eleverna,
säger Gärd.
Från den 1 juli i år gäller
den nya Läsa-skriva-räkna-garantin.
Den kommer att gälla i hela landet.
Håbos rutiner blir en bra grund för Håbo.
Det blir lättare för dem
att kunna leva upp till
en sådan garanti.
– Vi vet att det är viktigt
att eleverna får hjälp tidigt.
Vi kommer att kunna ge
bättre stöd för alla.
Och om några år kommer vi inte
att behöva ge lika mycket stöd
i de högre års-kurserna längre,
säger rådgivaren Ylva.
