Rörelse för alla i skolan ger ökad delaktighet

Hur kan vi arbeta med att göra våra elever delaktiga och öka deras måluppfyllelse? Den frågan funderade Janne Westin, idrottslärare och Eva Ljungberg, lärare i svenska och engelska på Östra skolan i Hudiksvall mycket på. Tillsammans med kollegan Sara Fors som arbetar som specialpedagog på skolan tog de kontakt med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och då startade en spännande utvecklingsresa för att få svar.

På Östra skolan går cirka 330 elever i årskurs 7 till 9, här finns även en grundsärskola med 14 elever. På skolan finns en särskild undervisningsgrupp där elever på skolan deltar efter behov. Här får de individuella anpassningar i ett eller flera ämnen och de får möta samma vuxna i en lugn lärmiljö. Frånvaron bland dessa elever var hög tidigare och när det gällde ämnet idrott och hälsa deltog vissa elever aldrig i undervisningen.

– Med den verkligheten så måste vi som lärare och vuxna ställa frågan: Vad kan vi göra? Uppenbarligen har vi misslyckats eftersom min övertygelse är att elever som väljer bort något inte gör det för att de inte kan eller inte vill, utan för att metoden inte passar dem, säger Janne.

Sagt och gjort, för att kunna vidareutveckla sitt pedagogiska arbetssätt och för att få eleverna att bli mer intresserade av att delta i idrotten kontaktade skolan SPSM. Tillsammans med Susanne Wennberg, rådgivare på myndigheten fick trion Janne, Eva och Sara hjälp att sortera, renodla och prioritera de utmaningar de identifierat. Det arbetet landade i frågeställningen Hur kan ämnet idrott och hälsa anpassas för att våra elever ska känna sig delaktiga?

– Vi rör på oss på tok för lite. Rörelseglädje gynnar all kunskapsutveckling, det vittnar både beprövad erfarenhet och forskning om. Men om idrottslektionerna inte är anpassade för en elev med exempelvis autism kommer hen inte att delta, säger Janne.

Susanne föreslog att de skulle söka projektmedel hos myndigheten för ett utvecklingsprojekt under ett år, så kallat SIS-medel. Det blev tummen upp och projektet döptes till Rörelse för alla i skolan och sjösattes 2018 och när vi träffar trion och skolans rektor i början av 2019 är slutrapportens första utkast skriven. Susanne är på plats för att ge råd och handleda precis som hon gjort kontinuerligt under året, en viktig del för att projektet inte ska tappa fart eller fokus.

– De har gjort en fantastisk resa, på bara ett år har de medvetet och klokt tagit sig an vår delaktighetsmodell och gjort den till sin egen samtalsmodell när de möter sina elever med stora utmaningar, säger Susanne.

Utforskande samtal som bas

Till att börja med inventerade trion vad som begränsar eleverna för att delta under idrottslektionerna. Ljudmiljö, omklädningsrum, och val av aktiviteter var några saker som kom upp som orosmoment. Här fick även föräldrarna till eleverna ett erbjudande bidra med viktig information om sina barn.

– En viktig aspekt i ett delaktighetsperspektiv som vi ser det. Föräldrarna känner sina barn bäst och dessutom var det ett ypperligt sätt att informera om vad skolan hade för ambition med projektet, säger Eva.

För att ta reda på vad eleverna behöver för att kunna delta använde man en konkret samtalsmodell som man förstorat upp och lagt på ett bord i ett samtalsrum på skolan. Sara hade SPSMs delaktighetsmodell i åtanke och använde den som mall när hon började skissa på samtalsmodellen. Med hjälp av tydliga rutor att peka på för den som inte vill svara verbalt och som var lätta att identifiera med hjälp av färger och bildstöd. De var också noga med att sitta i samma rum vid varje samtal, också att sitta vid sidan av eleven för att utgå från samma synfält och nivå.

– Hur och var man samtalar är av stor betydelse när det gäller att skapa en god relation som bygger på tillit. Vi valde att vara två vid varje samtal, en samtalsledare och en observatör vars uppgift vara att lyssna och dokumentera. På så sätt kunde jag som samtalsledare lägga allt fokus på eleven, en oerhört viktig pusselbit när man vill skapa förtroende, berättar Janne.

Samtalsmodellen visade sig vara en stor nyckel till framgång. Eleverna kände sig trygga och visade intresse för att dela med sig. Dessutom visade de stor medvetenhet om att tid är dyrbart och att viktiga lektioner inte går att missa.

Önskelistan blev verklighet tack vare lokala samarbeten

Idén var alltså att erbjuda alternativ till de ordinarie idrottslektionerna för eleverna i särskild undervisningsgrupp samt elever i riskzonen att inte bli godkända i ämnet idrott. När eleverna fick rangordna sina önskemål prova-på-aktiviteter visade det sig att de allra flesta var individuella idrottsaktiviteter såsom skytte, friidrott, dans, simning och inomhusklättring. Väldigt få var lagidrotter.

– Det handlar främst om att dessa elever inte vill hamna i centrum, och framför allt vill de inte höra eller ännu värre få skäll av andra medspelare att de gjort fel, säger Eva.

När önskemålen listats tog Eva och Janne kontakt med 11 lokala idrottsföreningar för att göra elevernas önskemål möjliga. På skolan stöttade rektor Ingela Käck Brolund förankringen av projektet och det pusslades med scheman för att kunna genomföra prova-på tillfällena.

– Som rektor såg jag möjligheter med projektet, inte bara i ämnet idrott utan nu hade en väldigt viktig process startats i samband med att vi lyssnat på eleverna som tack vare samtalsmodellen kunnat vara väldigt konkreta om hur de vill lära sig saker på vår skola, säger Ingela.

Positiva resultat och goda förutsättningar för en bra fortsättning

Cirka 33 elever fick testa på upp till fyra aktiviteter vid tre olika tillfällen under 2018. De som ville fick även ta med sig en kompis, en bra strategi visade det sig eftersom fler vågade ta steget och prova något nytt. Alla aktivitetstillfällen utvärderades och följdes upp av eleven tillsammans med Janne, Eva eller Sara. Sammantaget visar utvärderingen på stor entusiasm bland eleverna, en entusiasm som smittat av sig på andra ämnen, precis som rektor Ingela hoppats på.

– För de elever i projektet som nått ökad måluppfyllelse innebär det ett otroligt lyft! Vi har föräldrar som hört av sig som är tacksamma för att deras barn blivit tagna på allvar och lyssnade till. Barn som numera sakta men säkert ser fram emot att gå till skolan, avslutar Ingela.

Östra skolan deltar även sedan i höstas i Specialpedagogik för lärande, satsningen från Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Satsningen involverar hela skolan och arbetssättet i projektet Rörelse för alla i skolan kan komma att implementeras i fler ämnen.

Publicerat onsdag 16 januari 2019 Granskat fredag 14 juni 2019