Bilden visar ett förstoringsglas och fyra figurer i olika färger

Rättigheter är en röd tråd i årets omvärldsanalys

Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) färska omvärldsanalys visar att ett stärkt barnrättsperspektiv, fler nyanlända barn och elever, ökad diagnostisering och en växande brist på specialpedagogisk kompetens är fyra omvärldstrender som är särskilt viktiga att beakta för SPSM:s verksamheter.

– Dessa fyra trender ser vi påverkar myndighetens framtidsplanering särskilt och har dessutom sinsemellan en tydlig röd tråd. Det handlar om att barn, unga och vuxna har rätt att få rätt stöd för att klara kunskapskraven. Därför har vi döpt årets rapport till "Rätten till rätt stöd" säger Tone Engen, som är en av de medarbetare som har författat rapporten.

Barns rättigheter stärks

Att Barnkonventionen ska bli svensk lag är ett viktigt steg för att stärka barns rättigheter. Enligt Barnombudsmannen framgår det dock tydligt att det krävs genomgripande förändringar i attityder, kunskap och lagstiftning för att barnkonventionen ska förverkligas för barn med funktionsnedsättning. Här har SPSM en mycket viktig uppgift i att stötta och utveckla det specialpedagogiska perspektivet i skolan för att öka kompetensen kring barns och elevers rätt till likvärdig utbildning.

Pedagogiskt stöd till barn som är nyanlända

Fler barn och elever kommer in i den svenska skolan och många kommer att ha behov av anpassningar eller särskilt stöd. Här ser vi att det är viktigt att myndigheten stärker stödet till skolhuvudmännen så att barn och elever som är nyanlända och i behov av specialpedagogiskt stöd får rätt stöd. Omvärldsanalysen lyfter också att frågeställningarna som berör dessa barn kan komma att utmana gränsdragningarna mellan det specialpedagogiska stödet och andra behov av stöd som ligger utanför SPSM:s uppdrag.

– Barn och elever som är nyanlända kan ha behov av stöd både på grund av sin livssituation och på grund av pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning. Vi ser här att skolhuvudmännen står inför en stor utmaning och för SPSM är det tänkbart att det påverkar bland annat genom ett ökat antal förfrågningar om specialpedagogiskt stöd, anpassade läromedel och platser i specialskola, säger Magdalena Babic, som också är en av rapportens författare.

Rätten till vårt stöd utgår från behov

Antalet neuropsykiatriska diagnoser har ökat kraftigt under de senaste åren och allt fler elever får diagnostisering. Det ökade antalet kan som konsekvens göra att SPSM får fler ansökningar till specialskolan och fler förfrågningar om specialpedagogiskt stöd.

– Förklaringarna till detta kan bero på flera faktorer såsom ökad kunskap om olika diagnoser, ökad möjlighet till utredning men även en skola med förändrade krav på eleverna. Oavsett förklaring ser vi att SPSM behöver fokusera på frågan även om vi inte har ett diagnoskrav på förfrågningar om specialpedagogiskt stöd. Vårt uppdrag utgår från behov och att alla barn och elever ska få förutsättningar att nå mål och krav i sin utbildning, betonar Tone.

Lärarbristen utmanar

Bristen på specialpedagoger och speciallärare påverkar Specialpedagogiska skolmyndigheten ur flera perspektiv. Dels kan bristen leda till att vårt stöd inte förvaltas i ute i skolorna i samma omfattning som tidigare vilket kan föranleda att SPSM får fler förfrågningar från samma skolhuvudman upprepade gånger. Det kommer att utmana myndighetens resursanvändning på ett nytt sätt.

– Att vi står inför en framtida lärarbrist är väl känt i samhället, vissa undersökningar visar att det saknas upp till 65 000 lärare år 2025. Det är alldeles uppenbart att det kommer att påverka SPSM framöver. Vidare kan brister på resurser ute i skolorna leda till ett ökat tryck på att myndigheten ska verka som ersättande av kapacitet istället för att komplettera kompetensen i sina uppdrag, avslutar Magdalena.

 

Omvärldsanalysen är framarbetad i samverkan med medarbetare i myndigheten, Skolverket och Skolinspektionen, samt representanter från myndighetens intresseråd och insynsråd. Av åtta identifierade trender som prioriterats är bedömningen att dessa fyra är de som har mest påverkan på analysens frågeställning "Vad påverkar möjligheterna till en likvärdig utbildning för barn, unga och vuxna i Sverige?"

Publicerat torsdag 8 september 2016 Granskat tisdag 27 september 2016