
Råd om betyg och anpassad bedömning
Hur kan läraren anpassa bedömningen i samband med betyg när eleven har en funktionsnedsättning? Reglerna är svåra att tolka och därför vänder sig många lärare till Specialpedagogiska skolmyndighetens tjänst Fråga en rådgivare.
Enligt skollagen ska de elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven, så långt som möjligt få stöd för att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Hos Skolverket finns styrande och vägledande dokument. Ett av de områden som Specialpedagogiska skolmyndigheten kan ge stöd i är frågor om hur skolan kan arbeta med betyg och att anpassa bedömning. Den möjligheten erbjuds genom kontakt med Fråga en rådgivare eller i en ansökan om specialpedagogiskt stöd.
– Vi för ett resonemang med skolan om helheten kring eleven, undervisningen och bedömningssituationerna. Det bästa är om skolan hör av sig i början av terminen när det finns förutsättningar att påverka, säger Gunilla Salo, samordnare för Fråga en rådgivare och en av de rådgivare som svarar på frågor via telefon eller på webbplatsen.
Helheten i lärmiljön är avgörande
Det är avgörande för elevernas förutsättningar att nå målen att skolan har fokus på helheten i lärmiljön. Det handlar om att ha en bra nivå på extra anpassningar.
– Det är en positiv utveckling att det som för 20 år sedan kunde stå i ett psykologutlåtande och vara särskilt stöd, nu har blivit allmänna extra anpassningar. Det gör att skolorna kan lägga mer energi på det särskilda stödet, som ett mindre antal elever har behov av.
Anpassningar i studiesituationen och anpassad bedömning
Skolans arbete med anpassningar i studiesituationen tas ofta upp i svaren. Gunilla menar att elevernas möjligheter att nå kunskapskraven påverkas av om det finns specialpedagogisk kompetens hos den som ska göra bedömningar inför det särskilda stödet. Även elevhälsan måste ha förutsättningar att arbeta med förebyggande insatser.
– Undervisningens utformning och bedömningssituationen måste ha ett samband med anpassningarna och det särskilda stöd som en elev har. Om eleven har haft möjlighet att skriva, tala, lyssna och laborera ska det användas i bedömningssituationen, säger hon.
Frågor om anpassad bedömning, undantagsbestämmelsen och anpassningar i samband med nationella prov finns besvarade i Fråga en rådgivare.
– Anpassad bedömning kan innebära att anpassa ett prov, använda flervalsfrågor, ge förklaringar, möjlighet till muntlig redovisning, ge extra tid eller att en elev får presentera i bild. I samband med de nationella proven kan det till exempel handla om att tillåta alternativa verktyg för elever med dyslexi eller dyskalkyli. Om och hur anpassningar ska göras måste bedömas av skolan, med barnets bästa som utgångspunkt.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 4 2017
Goda råd om betyg och tips för anpassad bedömning
Hur kan du som är lärare
anpassa bedömningen när du ska ge betyg
till en elev som har en funktions-nedsättning?
Reglerna är svåra men du kan få hjälp.
Många lärare använder vår tjänst
Fråga en råd-givare.
Elever med funktionsnedsättning
har rätt att få stöd i skolan.
Det står i skol-lagen.
Så långt som möjligt ska eleverna få hjälp
för att klara kunskaps-kraven.
Specialpedagogiska skolmyndigheten
ger stöd till lärare och personal i skolan.
En av de saker vi kan hjälpa till med
är frågor om betyg och hur du anpassar bedömning.
Du kan kontakta en rådgivare
eller ansöka om special-pedagogiskt stöd.
– Vi diskuterar den elev det gäller.
Då diskuterar vi också
undervisningen och bedömningen.
Det bästa är om du hör av dig
i början av terminen.
Då finns det störst chans att hjälpa,
säger Gunilla Salo.
Gunilla är en av de rådgivare som
svarar på frågor på telefon eller på hem-sidan.
Hon är också sam-ordnare för tjänsten
Fråga en rådgivare.
Man behöver se helheten i lär-miljön
För att det ska gå bra för eleverna
är det jätte-viktigt att personalen i skolan
tänker på hela lärmiljön.
De extra anpassningar man gör
måste vara på en bra nivå.
– Det är mycket som har blivit bättre
de senaste 20 åren.
Det man kallade särskilt stöd för 20 år sedan
är ofta sådant som vi tycker är
allmänna extra anpassningar idag.
Därför kan vi arbeta mer
med det vi kallar särskilt stöd nu.
Det är ett stöd som är väldigt viktigt
för en del elever,
men alla behöver det inte.
Anpassningar i studie-situationen
och anpassad bedömning
Gunilla Salo säger att det är viktigt
att de som bestämmer om särskilt stöd
har special-pedagogisk kompetens.
Det gör att fler elever klarar skolan.
Även elev-hälsan måste kunna jobba med detta.
– Hur undervisningen är
måste vara kopplat till anpassningarna
och elevens särskilda stöd.
Samma sak med bedömnings-situationen,
allt det här måste hänga ihop.
Om eleven fått skriva, tala,
lyssna och laborera
ska det användas i bedömningen,
säger Gunilla.
I tjänsten Fråga en rådgivare
finns det redan svar på frågor om
anpassad bedömning,
bestämmelsen om undantag
och anpassningar vid nationella prov.
Men vad menas egentligen med
anpassad bedömning?
– Anpassad bedömning kan vara att anpassa ett prov.
Det kan vara att du lägger in frågor
där eleven kryssar i rätt svar.
Det kan vara att förklara frågan för eleven
eller att ge eleven lite mer tid.
Du kanske låter eleven göra en muntlig redovisning
i stället för att skriva svaren.
Någon kanske får presentera svaren i bild,
förklarar Gunilla.
Hur funkar anpassad bedömning
vid nationella prov?
–I samband med de nationella proven
kan det till exempel vara att man låter eleverna
använda hjälp-medel som funkar för dem.
Elever med dyslexi eller dys-kalkyli
behöver ofta särskilda verktyg
för att lättare kunna läsa, skriva eller räkna.
Skolan måste bedöma vad eleverna behöver.
Det viktigaste är alltid
att det blir så bra som möjligt för barnen.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 4 2017