Fyra barn spelar ett spel.

Projekt i Huddinge gynnar barn och elever som har språkliga hinder

Ett lyckat projekt i Huddinge kommun gynnar barn och elever som behöver utökad tid och mycket repetition. Nu arbetar nästan alla kommunens skolor enligt modellen.

Projektet Alla kan följa med vill möta variationen i utvecklingen av fonologisk- och språklig medvetenhet. Det gör man genom att erbjuda utvecklingsgrupper och på så sätt ge alla barn i förskoleklass chansen att bli läs- och skrivberedda.

Kartlade lärmiljön

Annette Hellström, special- och talpedagog på Skolstöd i Huddinge kommun, är initiativtagare till projektet. För tre år sedan kartlade hon lärmiljön i kommunens skolor, ur elevernas perspektiv. Hon träffade barn och elever i förskoleklass till årskurs nio.

– Vi arbetade redan då enligt Bornholmmodellen. Jag såg att barn med språkliga hinder hade svårt att följa med i arbetet i stor grupp. Jag upptäckte också att det fanns elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs fyra och sex som inte hade utvecklat sin fonologiska- och språkliga medvetenhet ännu, säger Annette.

Bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Annette ville arbeta mer proaktivt med att kartlägga, upptäcka språklig sårbarhet i tid, åtgärda och sedan följa upp förskoleklasseleverna i årskurs ett. Hennes arbetsgivare ställde sig positiv och projektet beviljades bidrag för särskilda insatser i skolan från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

En skola där 80 förskoleklasselever gick valdes ut för ett pilotprojekt. Modellen som kommunen använder sig av kallas Alla kan följa med i förskoleklass – att arbeta kontinuerligt och systematiskt med fonologisk och språklig medvetenhet.

– Gruppen som behöver utökad tid och mycket repetition gynnas mest av det här systematiska och kontinuerliga arbetet. De får stöd tidigt och de slipper lägga kraft på att dölja sina svårigheter, vilket många gör redan när de är sex år, säger Annette.

Dessutom prioriteras arbetet i den gruppen när tid och resurser saknas på grund av till exempel personalfrånvaro.

Barnen har nästan fördubblat sina resultat

Resultatet av projektet blev positivt och implementeringen av modellen i Huddinges alla skolor började för ungefär 1,5 år sedan. Genom de regelbundna mätningarna går det redan nu att se ett mycket positivt resultat.

– Ingångsvärdena är väldigt olika i olika områden och skolor och barn har olika förutsättningar. Men nästan alla har fördubblat sina resultat, även barnen med större utmaningar som utgick från ett annat ingångsvärde. Målet är att alla elever oavsett funktionsförmåga ska bli läs- och skrivberedda, säger Annette.

Lärdomar från projektet

För att lyckas med ett sådant här arbete är det viktigt att ha tid, kompetens, rum för att kunna dela upp eleverna och ett bra material att arbeta med. Enligt Annette behöver skolledningen vara väl insatt i vad projektet innebär och vad det syftar till. Det gäller att bygga upp ett långsiktigt system som håller och som blir en del av skolans organisation.

– Och så är det viktigt att titta på och mäta vad barnen verkligen kan och behöver. Det är lätt att förutsätta och tro men kartläggningen är väldigt viktig, säger Annette.
Kersti Tufvesson är specialpedagog i Huddinge kommun. Det är hon som gör kartläggningen.

– Tidigare anade vi förstås vilka barn som hade svag språklig medvetenhet. Men nu vet vi och då är det bara att sätta igång och jobba. Ju tidigare barnen knäcker läskoden, desto bättre för inlärningen. Därför är det jätteviktigt att barnen som behöver får tid för repetition, säger Kersti.

Samma metod för alla i förskoleklass

Kersti menar att arbetssättet kräver resurser, till exempel eftersom man delar upp barnen i grupper. Men samtidigt finns ett färdigt material som kräver mindre tid för förberedelser. En annan vinst är att alla elever i förskoleklass arbetar efter samma metod.

– Jag träffade en kille som kom från ett helt annat håll i Huddinge kommun. Det första han sa när jag tog fram materialet var att han kände igen bilderna. Det innebär att alla barn i förskoleklass har samma bas när de börjar i årskurs ett. Då spelar det ju inte heller någon roll om de byter skola, säger Kersti.

Modellen som Huddinge kommun arbetar efter, i korthet:

  • Arbete enligt Bornholmmodellen i 32 veckor minst tre gånger per vecka i 15 till 20 minuter.
  • Specialpedagoger eller speciallärare kartlägger elevernas fonologiska och språkliga medvetenhet vid terminsstart och vid läsårets slut.
  • Den första mätningen ger information om eleven behöver utökad tid och repetition, kan arbeta i "normaltakt" eller om eleven är läs- och skrivberedd och behöver extra utmaningar till exempel arbeta med läsförståelsestrategier. Det blir minst tre utvecklingsgrupper per förskoleklass.
  • Den andra mätningen i maj ger information om vem som behöver uppföljning i årskurs ett, och på vilket sätt.

Mer information

Läs mer om bidrag för särskilda insatser i skolan

Publicerat torsdag 12 november 2015 Granskat torsdag 24 mars 2016