Marie Granholm och Thomas Eklund  framför en grävmaskin

Nollvision för skolfrånvaro

Höj närvaron så minskar avhoppen. Det är vad Liljaskolan i Vännäs siktar på. Projekt ”Nollvisionen” satsar på en tillgängligare skola för alla i kombination med individuella insatser.

Liljaskolan är en gymnasieskola med elva gymnasieprogram, cirka 600 elever, lärlingsprogram och ett idrottsgymnasium med inriktning hockey, freeskiing, snowboard och ridning. Skolan har en kraftig överrepresentation av killar vilket riskerar att leda till att det blir killarnas behov och förutsättningar som sätter agendan. Problemet med hög frånvaro leder till dåliga resultat som i sin tur leder till avhopp.

Två syften – tillgänglig skola och kartlägga behov

Projektet har två huvudsyften. Det ena är att jobba främjande genom att skapa en tillgänglig skola för alla och det andra är att kartlägga behoven för att kunna göra insatser på individnivå. Följden av dessa huvudsyften kommer att öka kunskapen om olika pedagogiska arbetssätt för elever med funktionsnedsättning. Tanken är att ge alla elever bättre förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig studierna genom att tydliggöra pedagogiken, balansera upp schemat och förbättra skolans fysiska miljö. Andra störningsmoment som modifierats är schemaläggningen. 

Det visade sig också att en del elever hade svårt att hitta till sina lektionssalar. Ett problem som enkelt kan åtgärdas med tydligare skyltning. En kunskap som vaktmästaren, som visste hur eleverna rör sig i byggnaderna, kunde bidra med.

Fokusgrupp för tjejer

Laila Hosseini är sistaårselev på vård- och omsorgsprogrammet. Hon och sex flickor till ingår i en speciell fokusgrupp som sammankallas av specialpedagogen tillika projektledare Marie Granholm.

– Syftet med gruppen är att få ett elevperspektiv på vad som kan motivera just tjejer att komma till skolan. Vilka fallgropar vi ska undvika och hur vi kan synliggöra deras behov i skolan, eftersom dom är i minoritet, säger Marie.

– Det bästa med fokusgruppen var att alla tänkte olika och jag gillar de andras tankesätt. Vi pratade mycket om frånvaro och vad det är som gör att man väljer att stanna hemma, säger Laila.

Ett annat ämne som diskuterades i gruppen var bemötande. Varför människor beter sig som de gör och att det kan bero på olika saker. Bemötandet är viktigt för skolmiljön. Hösttermin brukar börja med en utflykt för hela kursen, alla årskurser. Någon som Laila tycker gett ett bra stöd eftersom stämningen mellan årskurserna blir bättre.

– Det är fler som hejar när man kommer till skolan. Det gör att det är roligare att komma till skolan. Samtidigt så brukar vi ha väldigt roligt på utflykterna.

Kompetensutveckling om npf

Under hösten bjöds all personal på skolan in på en hel dags föreläsning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Föreläsare var Anneli Karlsson, en av författarna till handboken ”Autism och ADHD i gymnasiet: tydliggörande pedagogik”. Handboken ligger till grund för arbetet kring pedagogiska arbetssätt som implementeras på skolan. Arbetslagen läser och diskuterar tillsammans utifrån frågorna i boken. Under våren kommer lärarna att få besöka varandras studiesituationer och kommentera enligt principen, två positiva omdömen och ett förslag på förbättringsåtgärder.

Ytterligare ett bollplank till projektet var forskaren Marita Falkmer, docent i handikappvetenskap vid Curtin University i Australien. Hon föreläser om strategier för att skapa en inkluderande skolmiljö och de specifika utmaningar som flickor med autism kan möta i skolan. Projektet genomförs med bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Nu väntar skolan på besked om bidrag för att fortsätta projektet ett år till.

– Vi kommer att arbeta vidare nästa läsår. Det är viktigt att befästa det vi lärt och tydliggörande pedagogik kan skapa meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet för eleverna, säger Marie Granholm.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 1, 2021.

Publicerat måndag 29 mars 2021