Mora kommuns arbete med tillgänglig utbildning gav viktiga lärdomar

Mora kommun ville öka tillgängligheten i förskolan och skolan och tog initiativ till ett samarbete mellan Högskolan Dalarna och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samarbetet handlade om att följa Mora kommuns arbete med vårt värderingsverktyg för tillgänglig utbildning och har nu resulterat i en rapport.

För snart fem år sedan lanserade vi värderingsverktyget för en tillgänglig utbildning och sedan dess har verktyget använts flitigt av förskolor och skolor runt om i landet. Värderingsverktyget är ett stödmaterial som består av flera delar, bland annat en självvärdering som pedagoger kan använda sig av för att mäta hur tillgänglig den egna verksamheten är.

– Det är viktigt för oss att titta närmare på hur verksamheter uppfattar och använder sig av vårt värderingsverktyg för tillgänglig utbildning och denna rapport ger oss en del av de svaren, säger Karin Fröding, utvecklingssamordnare på enheten för forskning och utveckling på Specialpedagogiska skolmyndigheten och även redaktör för rapporten.

Mora kommun tog initiativ till ett samarbete

Inga-Lena Spansk, skolchef i Mora kommun, berättar att de har jobbat länge med inkluderande lärmiljöer och redan 2009 fick de processtöd av myndigheten. Mora kommun ville fortsätta det här arbetet och 2014 fick de medel för särskilda insatser i skolan, SIS-medel, och med hjälp av dem byggde de upp hur de ville jobba. Då var värderingsverktyget relativt nytt. Inga-Lena kommenterar:

– Vi kände att det skulle passa som hand i handske att gå vidare med värderingsverktyget eftersom det innebar ett helhetsgrepp och vi ville ha ett bra verktyg i vårt systematiska kvalitetsarbete.

De tänkte att det vore intressant att forska kring insatserna och tog kontakt med Högskolan Dalarna. De kontaktade också Specialpedagogiska skolmyndigheten och detta ledde till ett samarbetsprojekt om att följa Mora kommuns arbete med att implementera värderingsverktyget. Det har nu resulterat i en rapport som bygger på en studie av forskare från Högskolan Dalarna som prövat och granskat värderingsverktyget i en förskola och en skola i Mora kommun under åren 2016 och 2017. Forskarna har undersökt implementeringen av verktyget på två olika nivåer, i en styrgrupp och i två arbetslag.

Framgångsfaktorer och fallgropar

Désirée von Ahlefeld Nisser är en av forskarna vid Högskolan Dalarna som jobbat med rapporten. Hon berättar att den studerade tidsperioden har varit förhållandevis kort och att det tar lång tid att implementera något nytt.

– Min reflektion är att det finns både möjligheter och fallgropar. En möjlighet är att pedagogerna behöver avsätta tid för viktiga samtal och diskussioner som i ett längre perspektiv kan leda till en bättre tillgänglighet för barn och elever. En fallgrop är mätdelen och pedagogernas funderingar kring vad det kommer att leda till.

Désirée ser samtalet som den största framgångsfaktorn. Hon fortsätter:

– Det handlar dels om någon som leder själva samtalet, dels om att skapa en gemensam mening kring materialet, vad betyder det för oss och vår verksamhet. Det är också viktigt att låta den delen ta tid.

Viktiga lärdomar

Nu har det gått ett år sedan studien gjordes. Inga-Lena Spansk, Mora kommun, kommenterar:

– Det är alltid svårt att leda i bevis och veta vad som är vad men vi har sett effekter som högre måluppfyllelse, ökad trygghet och studiero. Vi har också fått ett gemensamt språkbruk och vi kommer att bygga om hela vår kvalitetsrapport efter värderingsverktyget. Det viktigaste är uthålligheten, att inte ge upp. Ju mer vi har jobbat med detta, desto bättre har det blivit.

Pia Persson, samordnare för tillgänglighet på Specialpedagogiska skolmyndigheten, ger tips till andra kommuner som funderar på något liknande:

– Formulera ett syfte utifrån vad ni vill uppnå och fundera på vilket sätt värderingsverktyget för tillgänglig utbildning kan vara till hjälp. En del verksamheter väljer att genomföra självvärderingen digitalt, medan andra utgår från tillgänglighetsmodellen och muntligt identifierar utvecklingsområden. Förbered, planera och följ upp arbetet. Det är bra att se det som en ständig utvecklingsprocess.

Pia avslutar:

– Rapporten bygger på en äldre version av värderingsverktyget för tillgänglig utbildning. När studien genomfördes använde Mora kommun en version från 2014. Vi har kontinuerligt arbetat med att förbättra och utveckla vårt material. 2016 gjorde vi en större förändring då vi bland annat såg över en del begrepp.

– Studien bekräftar mycket som redan är känt, att verksamheter behöver erbjudas stöd i implementering av tillgänglighetsmodellen och stöd under utvecklingsprocessen i organisationen.

Publicerat torsdag 6 december 2018