Modersmålslärare viktig länk mellan hem och skola för nyanlända

Ökat elevantal är en stor utmaning för Sveriges alla modersmålslärare just nu. Brist på kunskap om vilken viktig skillnad dessa gör för den enskilde eleven är en annan utmaning. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har därför tagit initiativet på ett antal orter i norra Sverige och arrangera träffar för modersmålslärare för att tillsammans diskutera dessa utmaningar.

Språket – grunden till allt lärande

Ökat elevantal är en stor utmaning för Sveriges alla modersmålslärare just nu. Brist på kunskap om vilken viktig skillnad dessa gör för den enskilde eleven är en annan utmaning. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har därför tagit initiativet på ett antal orter i norra Sverige och arrangera träffar för modersmålslärare för att tillsammans diskutera dessa utmaningar.

Språket – grunden till allt lärande

Forskning visar att det går bättre att lära sig ett andraspråk, om man samtidigt får en bra grund i sitt förstaspråk. De båda språken kan då fungera som stöd för varandra, och behöver inte innebära att språken konkurrerar med varandra.

Språkinlärning innebär att man integrerar det nya språket i ett redan befintlig språkförråd. Translanguaging, eller korsspråkande som det kan översättas till på svenska, innebär att man utgår ifrån den flerspråkiga människan som en norm.

– Alla språk ses som en helhet i kontrast mot tidigare synsätt då varje språk betraktades som ett separat begränsat system. Korsspråkande medför att det inte går att utesluta sina tidigare språk. Därför är modersmålslärarna och studiehandledare med sin kompetens en viktig del av skolan säger Brita Hedalm, rådgivare i Luleå.

Modersmålslärare kan göra ännu större skillnad

Förutom att undervisa elever på det språk som de har som modersmål har modersmålsläraren en viktig roll i tolkningen av kulturella skillnader mellan den svenska skolan och en nyanländ familj. Tack vare modersmålslärarens tidiga och regelbundna kontakt med sina elever på modersmålet skapas många gånger ett förtroende och en tillit som den ordinarie pedagogen inte alltid har.

– Till exempel kan frågan om möjligheter till anpassningar eller särskilt stöd vara svårt att diskutera med nyanlända familjer. Det händer att familjemedlemmar tar illa upp och tycker att pedagogen föreslår något som uppfattas som kränkande. En anledning till att det är så är de kulturella skillnader och synen vi har på människor med behov av hjälp och stöd. I Sverige är det numera social accepterat att begära och få stöd, i andra länder och kulturer kan det vara skamligt, menar Angelina Sandberg rådgivare i Umeå, och hon får medhåll av modersmålslärarna under träffen i Gävle.

Samverkan och gott ledarskap nyckeln

Kommunerna i Gävleborgs län har kommit olika långt när det gäller kontakten mellan modersmålslärare och pedagoger på skolorna. I de fall man samverkar och samtalar gemensamt med elever och föräldrar har eleverna en god utvecklingskurva och trivs i det stora hela bättre i skolan. Samtalen denna dag vittnar om att förändringen inte skett över en natt utan det handlar många gånger om starkt ledarskap från rektors sida som prioriterat en satsning och som efter ett tag visat sig ge resultat.

Rådgivarna på SPSM som initierat träffarna ser att det finns ett behov att anordna fler träffar och då även bjuda in ordinarie pedagoger för att skapa en gemensam plattform. Även Skolverket har visat intresse för träffarna.

– Skolverket hörde talas om våra träffar och skickade med några frågor till träffarnas diskussionsgrupper. Vi hoppas att våra diskussioner bidrar till en eventuell satsning på fortbildning för modersmålslärare, säger Per Eriksson, rådgivare i Gävle och Anna-Lena Furu, rådgivare i Östersund.

Publicerat måndag 14 mars 2016 Granskat torsdag 17 maj 2018