Mentorshandboken underlättar stödet till studenter

Att få stöd i studiesituationen är viktigt i utbildning på alla nivåer, även på universitet och högskolor. Nu publicerar vi en digital version av Mentorshandboken, ett stödmaterial för mentorer som stödjer studenter med funktionsnedsättning.

Mentorshandboken har utvecklats i samarbete mellan Specialpedagogiska skolmyndigheten, Stockholms universitet och Lunds universitet. Samarbetet är kopplat till det statsbidrag från myndigheten som delvis finansierar mentorstödet på lärosäten. I arbetet med innehållet har forskare, samordnare och mentorer på olika lärosäten bidragit. Ett tryckt material togs fram 2013. På senare år har samarbetet främst rört den växande mentorsverksamheten vid universitet och högskolor. Tillgången till en digital version av Mentorshandboken underlättar verksamhetens arbete med stöd till mentorerna.

Stödmaterialet vänder sig till samordnare och mentorer i mentorsverksamhet vid lärosäten i hela landet. Samordnarna är de som ger stöd till mentorerna, som i sin tur ger stöd till studenterna. Mentorerna är antingen erfarna studenter som rekryterats och utbildats för uppgiften eller professionella mentorer, på plats eller på distans via nätet.

– I materialet delar mentorer, samordnare och en student sina perspektiv på vad som är viktigt att tänka på i mentorskapet. Studenten lyfter bland annat att den som vill bli mentor behöver få en förkunskap om vad mentorskap innebär, säger Viktor Söderqvist, utredare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Mentorstöd på lärosäten

Mentorsverksamheten finns på de flesta universitet och högskolor. Det erbjuds till den som har behov av stöd på grund av varaktig begränsning av en funktionsförmåga.

– Den som är mentor behöver inte ha kunskap om vilken funktionsnedsättning studenten har. Fokus ligger på behovet av stöd i studiesituationen, till exempel för att strukturera och planera studierna, göra överenskommelser och följa upp dessa tillsammans med studenten, berättar Monica Svalfors, handläggare av ett nationellt uppdrag som Stockholms universitet har. Hon är även sammankallande i samordnarnätverket, där dialogen kring lärosätenas gemensamma frågor om mentorstöd tas upp.

I nätverket finns även Christel Berg, samordnare inom pedagogiskt stöd vid Lunds universitet. Hon har medverkat i arbetet med att ta fram Mentorshandboken.

– För många blir mentorstödet en bra start på universitetsstudier, för andra är det helt avgörande. Det är också viktigt för mentorerna som lär sig mycket i rollen som mentor, säger Christel.

Stödet är avgörande

Stödet gör stor skillnad för studenterna. I den undersökning som Specialpedagogiska skolmyndigheten genomförde 2018 svarar 82 procent av studenterna med mentor att mentorskapet har hjälpt dem att uppnå bättre studieresultat än om de hade saknat stödet. Mentorsverksamheten har vuxit under de senaste åren eftersom studentantalet ökat.

Under 2018 finansierades 1591 studenter med neuropsykiatriska, fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, mentorstöd genom statsbidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Totalt fick 17500 studenter olika former av pedagogiskt stöd, däribland mentorstöd, vid landets lärosäten året 2018. Skillnaden beror på att stödet kan sökas av studenter med andra funktionsnedsättningar än de som ingår i kriterierna för det aktuella statsbidraget.

– Vår förhoppning är att den nya digitala Mentorshandboken ska underlätta samordnarnas arbete med att rekrytera mentorer på lärosäten och att fler studenter kan få stöd. Tillgången till ett gemensamt utbildningspaket kan också bidra till likvärdighet i stödet till mentorer på olika lärosäten, avslutar Viktor Söderqvist.

Till Mentorshandboken

På Stockholms universitets webbplats kan du läsa mer om särskilt pedagogiskt stöd på lärosäten.

Publicerat torsdag 28 november 2019