Mattesatsning med fokus på lärmiljön

I Järfälla arbetar kommunen systematiskt för att fånga upp elever som har matematiksvårigheter.

– När elever har svårt med matten anser vi att det är undervisningen som misslyckas, inte eleven. Vi tittar på lärmiljön och vilka anpassningar vi kan göra, finns det andra läromedel som passar bättre?

Det säger Britt Häggblad, specialpedagog, som är matematikutvecklare i den centrala elevhälsan.

Järfälla kommun har sedan 2007 screenat alla elever i förskoleklass i slutet av läsåret. På så sätt får de kunskap om matematikförståelsen både på gruppnivå och individuell nivå. I år screenades eleverna redan vid starten av höstterminen.

Britt har tillsammans med sin kollega Anna-Maria Alevras Adriasola, som också är specialpedagog och matematikutvecklare, gjort det nya testet. De har haft hjälp av en referensgrupp med lärare från kommunens matematiknätverk.

Testet undersöker den matematiska medvetenheten och innehåller en checklista. Man tittar på hur eleven förstår och använder tal samt tänker och resonerar kring matematik. Syftet är att fånga upp individer med matematiksvårigheter, men lika viktigt är att se hur nivån på gruppen är. På vårterminen följer de sedan upp screeningen.

– Vi har haft kurser om kartläggning av elever med matematiksvårigheter. Förskollärare och lärare får där fördjupade kunskaper om att kartlägga matematiksvårigheter och anpassa undervisningen utifrån elevens behov, säger Britt.

Viktigt att få diskutera med kollegor

– Vårt mattenätverk är en viktig del i arbetet och det växer hela tiden. Nätverket är ett verkligt kvalitativt sätt att få kollegialt utbyte, säger Anna-Maria.

I nätverket diskuterar de didaktik, metodik och gemensamma undervisningsupplägg.

– Vi lyfter fokus från elevernas enskilda svårigheter till att prata om hur man undervisar. Det blir inte så laddat att dela med sig av åsikter när vi diskuterar pedagogiska utmaningar utifrån metod, säger Anna-Maria.

Under åren som gått har hon sett en förändring av frågorna som kommer upp i nätverket. Från början var det mest information, idag är det mer erfarenhetsutbyte.

Stöd i flera led

Mycket har förbättrats sedan Järfälla började med matematikutvecklare, samordnare och nätverk.

– Vi ger stöd till stödet ute i skolorna, men vi får själva stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten, säger Britt.

Johan Lindström, rådgivare inom myndigheten, handleder Järfällas matematikutvecklare, läs- och skrivutvecklare samt skoldatatekets utvecklare.

– Vi träffas tre gånger per termin. Utvecklingspedagogerna tar med sig funderingar och frågor från verksamheten. De får utrymme att diskutera med mig och med varandra, säger Johan.

Johan menar att det är viktigt att ha särskilda möten där utvecklingspedagogerna kan reflektera kring frågeställningar som de annars inte hinner prioritera. Att ha en utomstående person som samtalspartner betyder mycket.

– Det är givande att ha en rådgivare med, det ger oss möjlighet till eftertanke. Vi får goda förutsättningar att fortsätta utvecklingen av vår handledning till matematiksamordnarna med hjälp av diskussionerna, säger Anna-Maria.

Alla elever gynnas av anpassad undervisning

Matematiksamordnarna Birgitta Fröberg, klasslärare på Tallbohovsskolan och Lena Sjö Wahl, speciallärare på Vattmyraskolan är båda handledare i Matematiklyftet, som alla kommunala grundskollärare får gå.

– Genom Matematiklyftet blir vi lärare mer medvetna om hur man kan undervisa i matematik på olika sätt. När vi anpassar undervisningen hjälper vi elever med matematiksvårigheter, men alla elever kan gynnas av en mer utmanande och stimulerande undervisning, säger Birgitta.

Att låta eleverna resonera om matteproblem i grupp gör att kunskapen växer. Idag är fokus mer på inlärning och mattemedvetande, tidigare handlade matematikundervisningen ofta om att enskilt räkna i sin lärobok.

De lärare som genomgått matematiklyftet känner sig säkrare i sin roll.

– Lärarna vågar ta kontroll, istället för att läroboken kontrollerar deras undervisning, säger Lena.

Matteuppgiften i en lärobok kan behöva ändras, delas upp eller kortas. Kanske är det lättare att göra på ett helt annat sätt. Är det rätt sorts uppgift? Om läraren väljer uppgifter som går att utveckla från lätt till svårare blir det roligare. Om eleven klarar uppgiften, blir han eller hon bekräftad – och då blir det roligare att ta nästa steg. Det blir en positiv spiral.

– Ibland hamnar elever i matematiksvårigheter beroende på oss lärare och vår undervisning. Genom kunskap och förståelse för detta kan vi förändra vårt sätt att undervisa och på så sätt skapa bättre möjligheter för våra elever, säger Lena.

– Och läraren ska ha höga förväntningar. Inte bara sikta mot lägsta godkända nivå. Alla elever ska få utvecklas efter sin förmåga, säger Britt.

Publicerat tisdag 15 december 2015 Granskat torsdag 9 februari 2017