Bilden visar tre barn i en lekpark. Ett av barnen sitter på en gunga och de två andra barnen står och puttar på.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling. En effekt är att både Kid och lärarlaget har erövrat nya förmågor

När grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge fick veta att de skulle ta emot en elev med blindhet, autism och intellektuell funktionsnedsättning uppstod flera frågor. 

— Vi hade aldrig haft någon blind elev förut. I vår undervisning har visuellt stöd, som tecken och bilder, alltid varit grundläggande. Vi förstod att vi skulle behöva tänka om, säger Karin Walker som är elevassistent. 

De flesta kommuner och skolor saknar erfarenhet av den här elevgruppen. Det beror på att det, i genomsnitt, bara föds sju barn med blindhet per år i Sverige. Ännu färre föds med kombinationen blindhet, autism och intellektuell funktionsnedsättning. 

Specialpedagogerna i Ånge arbetar kommunövergripande

I Ånge arbetar specialpedagogerna kommunövergripande. Där finns Anette Sandström som ger stöd till förskolorna, och Katrin Mattsson som ger stöd till skolorna. De fick en central roll när det stod klart att Kid skulle börja i grundsärskolan.

— Vi satte igång och började planera direkt. Då hade vi drygt två år på oss, berättar Anette. 

Det hade skett ett gediget arbete runt Kid i förskolan och personalen hade samlat på sig mycket kompetens. Därför blev de en viktig resurs under den här perioden. 

— Vi insåg att det skulle ta tid för skolans personal att lära sig tolka Kids kommunikation. Därför kom vi överens om att en pedagog från förskolan skulle följa med Kid under de tre första veckorna vid skolstarten. Det gjorde att inskolningen fungerade väldigt bra, säger Katrin.

En viktig pusselbit

En annan viktig pusselbit var det nätverk som specialpedagogerna hade byggt upp runt Kid. Där ingick vårdnadshavare, förskolans personal, habiliteringen, syncentralen och Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

— Av dem fick vi hjälp att granska det som skulle bli Kids nya lärmiljö. Ett resultat var att skolan gjorde ett ledrep från entrén och byggde en ny grusgång på skolgården. Tanken är att Kid, på sikt, ska kunna orientera sig och ta sig fram självständigt genom att följa gången, säger Katrin.

Specialpedagogerna började också tidigt fundera på kompetensutveckling.

— Anette, jag och grundsärskolans personal gick på kurs hos Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det var otroligt bra att vi kunde gå den tillsammans, säger Katrin.

Nu går Kid sin andra termin på grundsärskolan och han läser utifrån kursplaner för ämnesområden. Klassen är åldersintegrerad med tolv elever, två lärare och sex elevassistenter. Personalen är noga med att sätta upp några få lärandemål i taget för Kid. Det har till exempel handlat om att träna på kommunikation och att öka hans taktila nyfikenhet.

— När Kid började i skolan släppte han ofta det han fick i händerna. Nu har han börjat hålla kvar och känna. Det är viktigt eftersom det är ett sätt för honom att utforska omvärlden, säger Karin. 

Arbetslaget har fått lära sig mycket om auditivt och taktilt stöd. 

— Vi tänker på känsel, ljud och lukt. Till exempel använder vi en boll när vi ska gå till idrotten och en bjällra när vi går till musiksalen. Om Kid, eller någon av de andra eleverna, vill sjunga ”ketchupsången” tar vi fram en ketchupflaska. Då kan de känna på formen och känna lukten av ketchup, säger Karin. 

Syntolka det som händer runt omkring

En annan stor förändring är att arbetslaget har börjat syntolka det som sker i miljön.

— Vi har fått lära oss att vi ska vara Kids ögon. Det betyder att vi berättar för Kid vad som händer i rummet, till exempel att det kommer in ett annat barn, säger Karin. 

För att locka Kid att prova nya saker utgår arbetslaget från aktiviteter som han gillar. 

— Han älskar musik så när vi skulle introducera glasögon gjorde vi det medan han spelade trummor. Kid trycker gärna mot sina ögon, precis som många barn med blindhet gör, och glasögonens syfte är att minska det beteendet. Han protesterar inte mot glasögonen när vi är i musiksalen. Nu funderar vi på hur vi ska förlänga stunderna då han vill ha dem på sig, säger Karin.

Alla som känner Kid är överens om att han har utvecklats mycket under året. Förskolans arbete lade en god grund för hans fortsatta utveckling och lärande. En stor del av framgången går också att tillskriva framförhållning och bred samverkan.

— Vi har hela tiden haft ett gott samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten och andra som finns i Kids nätverk. Det har gjort att vi alltid har känt oss trygga och har vågat prova nya arbetssätt, säger Anette. 

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nummer 2, 2021

Publicerat måndag 7 juni 2021