Gunilla Salo

Många frågor av lärare kring undantags­bestämmelsen

Sommarlovet rycker allt närmare för lovsugna elever och semestertörstande lärare. Men först ska betygen delas ut. Vi har satt oss ned med Gunilla Salo, samordnare för Specialpedagogiska skolmyndighetens tjänst Fråga en rådgivare, för att ta reda på vilka frågor som är i ropet just nu.

– Frågor om bedömning och betyg ökar markant den här tiden på året, ungefär från april och framåt. Många frågor handlar om undantagsbestämmelsen. Man frågar bland annat om vilka krav kan man bortse ifrån och om undantagsbestämmelsen kan användas för högre betygsnivåer eller inte.

Varför har man de frågorna tror du?

– Man har olika syn inom kollegiet i hur undantagsbestämmelsen ska tillämpas. Och då har man ett behov av ett bollplank när man ringer till oss i Fråga en rådgivare. Ofta har lärarna och specialpedagogerna en uppfattning när de ringer till oss. Vi svarar aldrig i rätt eller fel eftersom det inte finns ett rätt sätt och ett fel sätt, utan vi för ett resonemang tillsammans. Det kan göra att läraren blir stärkt i sin uppfattning eller ha fått fler argument i debatten inom kollegiet.

Men finns det inget rätt eller fel i undantagsbestämmelsen?

– Det är en komplicerad bestämmelse i och med att den kan tolkas på flera olika sätt och att det är lärarna som ska göra den bedömningen. Ibland är det mer okomplicerade frågor om det tydligt handlar om ett enstaka kunskapskrav kopplat till en funktionsnedsättning. Ett exempel kan vara stavning. Eleven stavar dåligt på grund av dyslexi men har kunskaper för övrigt inom ämnet.

Hur kan ni i fråga en rådgivare hjälpa då?

– Här ser vi vikten av att skolan har gjort hela jobbet från terminsstart fram till betygsättningen. För att få en bra grund att utgå ifrån gäller det att skolan gjort de anpassningar och stödinsatser eleven har behov av, så att den har fått det stöd de behöver. För oss som rådgivare blir det annars svårt att ge konkreta råd, särskilt om det råder osäkerhet i vilket stöd eleven har fått och har rätt till.

Vad blir kontentan av det?

– Det är alltid tråkigt när elever inte får visa hela sin kunskap på grund av bristande anpassningar. Det ger inte ett rättvisande betyg för eleven i ämnet. I det läget är det svårt att göra något från vår sida annat än att visa på hur eleven ska kunna få visa sina kunskaper utifrån rätt förutsättningar om det finns tid för ett provtillfälle till. Men det är alltid upp till skolan om man väljer att göra så.

Kan du ge ett exempel?

– Om man inte kan göra muntliga framställningar så kanske man kan få filma sin framställan hemma och skicka in till läraren istället om det låser sig helt för eleven att göra det inför en publik. Det är att ge eleven en chans till att visa sin kunskap och då kan det som var omöjligt eller svårt gå hur bra som helst.

Men var går gränsen för när man kan hävda att man har behov av att göra avsteg från de redovisningsformer som skolan har?

– Undantagsbestämmelsen är tänkt att användas för enstaka delar av kunskapskraven och inte för majoriteten för kunskapskraven. Det är därför bestämmelsen heter just undantagsbestämmelsen. Men det är helt klart svårt att dra raka linjer i den. Det har funnits samtal till oss där man har konflikter inom kollegiet för att man inte har en gemensam syn på betygskriterierna i och med att undantagsbestämmelsen handlar om just tolkning. Skolorna behöver lägga tid på att komma överens om hur man tolkar den. Men har man inte den grunden att stå på så kan man alltid ringa oss på Fråga en rådgivare för att få stöd och råd i hur man hittar en rimlig väg framåt.

Publicerat måndag 21 maj 2018