Lyckad lösning med omvänd integrering i grundsärskolan

I Bjuv, i nordvästra Skåne, finns en elev med en så ovanlig funktionsnedsättning att den inte ens går att hitta i Socialstyrelsens faktabank om ovanliga diagnoser. Tack vare framsynt ledning har skolan lyckats överbrygga flera svårigheter och ge eleven en adekvat och väl anpassad lärsituation.

Eleven, som har Gorlins syndrom, gick de första åren i vanlig grundskola. Sjukdomen medför, förutom andra effekter, förändrat rörelsemönster och missbildningar av bland annat ansikte och huvud. Elevens avvikande utseende gjorde att han blev alltmer utsatt av omgivningen. Detta resulterade i en ökande skolfrånvaro och i slutet av årskurs tre slutade han helt att komma till skolan.

– Jag lärde känna eleven i årskurs sex, säger Anna Bergevi, som är samordnande specialpedagog i Bjuvs kommun. Tillsammans med eleven har jag bland annat använt materialet "Så här vill jag ha det i skolan", med widget-symboler och bilder. Det har hjälpt oss att ringa in behov och önskemål för att få fram extra anpassningar och särskilt stöd. Materialet har även hjälpt både oss och eleven att få fram hur han lär sig och hur han behöver ha undervisningen och skoldagen organiserad.

Följer grundskolans läroplan

Eftersom eleven presterar över kraven för grundsärskolan, ska han gå i vanlig grundskoleklass. För att komma ifrån den utsatthet detta innebär, beslöt grundsärskolans rektor att göra en omvänd integrering. Det innebär att han är placerad i en grundsärskoleklass, men följer vanliga grundskolans läroplan i en anpassad studiegång. I dag går eleven i högstadiet. Placeringen i grundsärskolan gör att han inte längre blir utsatt av sin omgivning. Skolnärvaron förbättrades och kom så småningom upp i hundra procent.

– Skolan jobbar med delaktighet, värderingar och ständig vuxennärvaro, vilket gav positivt resultat. Men elevens utveckling gick, trots god skolnärvaro, efterhand i stå. Vi kände att vi fastnade i elevens syndrom och visste inte riktigt hur vi skulle gå vidare. Samtidigt funderade vi på hur vi skulle få eleven att nå grundskolans kunskapskrav, berättar Anna.

Framsteg med hjälp av stöd och kompetensutveckling

Skolan kontaktade Specialpedagogiska skolmyndigheten och en rådgivare hjälpte dem att se förbi syndromet. Det visade sig att elevens svårigheter även innefattade svår autism. Detta hade skolan dittills inte sett, då syndromet i sig medför autismliknande svårigheter. Med hjälp av handledning och myndighetens studiepaket om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), har skolan kunnat prova sig fram till fungerande anpassningar och åtgärder.

– Att ha ledningens stöd betyder mycket, liksom att kunna handleda varandra kollegor emellan. För ett bra resultat är det även viktigt att skapa relationer med både eleven och föräldrarna, betonar Anna.

Hon fortsätter med fler goda råd: Var ärlig. Lyft både det som fungerar bra och det som inte fungerar, även om ärlighet ibland gör ont. Prata med och inte om eleven, särskilt när det gäller en elev i svårigheter. Se till att eleven känner sig accepterad. Undvik att stirra dig blind på en diagnos, bredda din syn. Eleven är inte sin diagnos. Och tänk långsiktigt – förändringar måste få ta tid!

– Då eleven behöver en högre undervisningsnivå än eleverna i grundsärskolan, ställs högre krav på våra lärare, något som också kommer övriga elever tillgodo, säger hon. Han behöver inte bara bildstöd, utan och också andra anpassningar, liksom mer modelltexter och konkreta förklaringar, vilket vi vidareutvecklar.

Målet är att han ska nå grundskolans kunskapskrav. Både skolan och föräldrarna får dessutom stöd och hjälp av skolsköterskan och skolläkaren.

Letar lämplig gymnasieskola

Eleven är väl införstådd med att vara placerad i grundsärskoleklass och trivs med det. Inom ett par år kommer han att behöva flytta till en gymnasieskola och Anna har inlett jakten på en lämplig sådan.

– Helst behöver det vara en skola med accepterande miljö, som är anpassad till elever med NPF och kan ta emot en elev med svår autism, säger hon. Jag vet inte om det går att göra omvänd integrering även i gymnasiet, men det hade varit en bra lösning, eftersom eleven inte ska följa gymnasiesärskolans läroplan.

Text Bella Danowsky

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 3-4 2019

Publicerat torsdag 24 oktober 2019