Bild av Maria Gustavsson och Britt-Inger Suneson

Kollegialt lärande och promenad­samtal för att klara distans­under­visningen

I mitten av mars ställde Kullagymnasiet i Höganäs om till distansundervisning från en dag till en annan. Nu finns kunskap och beredskap att arbeta digitalt på distans om det blir aktuellt igen.

Kollegialt lärande fick stor betydelse när all personal skulle lära sig hantera digitala arbetssätt på distans. Initiativet kom från personal som delade med sig av sin kompetens, i arbetslag och fikarum. Behovet av stöd i den nya studiesituationen fanns också hos elever som inte hade så stor vana att arbeta digitalt.

Nu har Region Skåne återigen fått restriktioner som kan förändra läget för skolorna.

– I nuläget är det mesta som vanligt med undervisning på plats. Om vi har lärare med symtom sköter de undervisningen på distans. Skulle vi få några bekräftade fall får vi ändra och ha all undervisning på distans. Det handlar om att upprätthålla undervisningen, säger Britt-Inger Suneson, gymnasiechef i Höganäs kommun.

För de elever som har behov av att veta var de ska vända sig för att få stöd behövdes en fast digital plats. Personalen på Studieteket, dit eleverna vanligtvis kom för att få stöd, löste det direkt genom att sätta upp ett digitalt klassrum för att nå den gruppen.

– När vi jobbade med lektioner på distans såg vi också att det var viktigt att vi både checkar in och checkar ut för att se att alla elever varit med under hela lektionen. För eleverna var det viktigt att de kunde ställa frågor under lektionerna. En annan åtgärd var att den personal som arbetade med stöd fick i uppdrag att hålla koll på specifika elever för att vi inte skulle tappa dem i undervisningen, berättar Britt-Inger.

Stödbehoven handlade ofta om studieplanering för att klara undervisning på distans. Några behövde också den sociala kontakten med skolan.

I den centrala elevhälsan i kommunen, där Maria Gustavsson är elevhälsochef, ingår olika professioner. Maria såg en fördel i en centraliserad organisation, som gjorde det möjligt att anpassa resurserna till det nya läget. Nu finns viktiga erfarenheter som bland annat handlar om de alternativa lösningar som kommit till för att inte tappa kontakten med de elever som behöver stöd.

– Vi gjorde en inventering ganska snabbt för att få syn på vilka elever vi behövde ha koll på. Samtidigt tittade vi på vilka elevhälsans personal arbetade med, som beredskap för att kunna täcka upp om personal inom elevhälsan blev sjuka. Vi använde också telefon, mejl och promenadsamtal för att hålla kontakt med eleverna, berättar hon.

Promenadsamtalen planerades in på tider när det var rast mellan lektioner. Några elever erbjöds även hälsosamtal.

– Vi märkte att det var svårare för elever att söka upp elevhälsan när de hade studierna på distans, så den lösningen vill vi helst inte ha, säger Maria. Distansundervisningen innebar även sämre insyn i samband med examination, vilket var en utmaning. Men med hjälp från Studieteket fungerade det trots allt bra.

– Vi har sett att undervisning på distans kan vara ett verktyg som vi kan använda lite mer i det vardagliga, även om det fysiska mötet är viktigast, avslutar Britt-Inger.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 4, 2020.

Publicerat måndag 1 februari 2021