
Jag känner att mina råd gör skillnad
Att göra en konkret skillnad för eleverna genom ökad kunskap hos pedagogerna är en drivkraft hos Hans Kvarnsjö. Hans har i mer än 25 år arbetat med specialpedagogiska frågor och arbetat som rådgivare på myndigheten i mer än 11 år. Frågor som rör elever med synnedsättning och hur lärare kan anpassa lärmiljön för elever med nedsatt synförmåga är Hans specialområde.
Hans Kvarnsjö arbetar som rådgivare och har sin arbetsplats i Växjö men ger specialpedagogiskt stöd till skolhuvudmän över hela södra regionen, som omfattar Skåne, Blekinge, Kronobergs län och Kalmar län. Det specialpedagogiska stödet innebär att han åker ut till skolor och ger råd om pedagogiska anpassningar för elever med synnedsättning, samt håller kurser för skolpersonal som undervisar elever med nedsatt syn.
– Innan jag åker ut och besöker skolorna förbereder jag inför ett uppdrag genom att orientera mig om skolans behov av stöd. Vi kommer tillsammans överens om vilka mål skolan har med vårt stöd. Sen åker jag ut och träffar lärarna. Ibland ger jag stöd till ett helt arbetslag, ibland till ett par enskilda lärare. Jag inleder oftast med generell information om synnedsättning och om pedagogiska konsekvenser av en synnedsättning. Sen diskuterar vi olika konkreta frågor som lärarna har förberett.
Lärmiljön ska kompensera elevens funktionsnedsättning
När Hans möter lärare och personal på skolor ger han råd i frågor som rör vad lärare och övrig personal behöver tänka på för att göra lärmiljön tillgänglig för elever med synnedsättning. Ofta handlar det om vilka anpassningar läraren kan använda för att kompensera elevens nedsatta syn, som att använda inlästa läromedel och att arbetsmaterial ska vara i ett format som möjliggör för eleven att anpassa teckenstorlek, typsnitt och färg. Till idrottslärare ger han ofta råd om att använda material med tydliga kontraster, som att ha väst i olika klara färger med tydliga kontraster eller att använda bollar med tydlig kontrast mot idrottshallens golv. Exempelvis är det inte så bra att använda en grön boll om golvet är grönt.
– Ofta saknar lärare kunskap om vad de kan göra för att anpassa sin undervisning så att den blir tillgänglig utifrån elevens funktionsnedsättning. När det gäller elever med synnedsättning behöver läraren se till att anpassa både undervisningen och uppgifterna så att eleven inte ska vara beroende av att kunna se för att kunna vara delaktig och visa sina kunskaper.
En speciell känsla efter varje uppdrag
Även om det är svårt för Hans att bedöma om hans rådgivning leder till att elever får en bra lärandesituation upplever Hans att han oftast lyckas nå fram hos lärarna. Att Hans är specialiserad inom synområdet är också speciellt, eftersom många saknar kunskap om vilka specifika behov som elever med synnedsättning har. För någon vecka sen gav Hans råd till tre lärare inom hem- och konsumentkunskap.
– Vi diskuterade om vad som är bra att tänka på vid praktiska ämnen när det gäller elever med synnedsättning. Jag tog upp bland annat upp hur elever med synnedsättning kan uppleva lärmiljön i ämnet hem- och konsumentkunskap, som till exempel att skära, mäta och duka. Efter uppdraget kände jag mig verkligen nöjd. Jag kände att de verkligen lyssnade och fick till sig en tankeställare, att de fick nytta av mina råd.
Jag känner att mina råd gör skillnad
Intervju med Hans Kvarnsjö
Hans Kvarnsjö har arbetat
med special-pedagogiska frågor
i över 25 år.
I över 11 år har han
arbetat som råd-givare
på Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Hans specialitet är syn-nedsättning.
Han hjälper lärare att bland annat
anpassa lär-miljön för elever
som har ned-satt syn.
Hans Kvarnsjö trivs verkligen med att
göra skolan bättre för eleverna.
Det gör han genom att ge pedagogerna
mer kunskap.
Hans Kvarnsjö har sin arbets-plats i Växjö
men han ger specialpedagogiskt stöd
till skol-huvudmän
i Skåne, Blekinge,
Kronobergs län och Kalmar län.
Han arbetar alltså i stora delar
av södra Sverige.
Han åker ut till skolor och ger råd
om pedagogiska anpassningar
för elever med synnedsättning.
Han håller också kurser för skol-personal
som undervisar elever med nedsatt syn.
– Jag för-bereder mig
genom att ta reda på
vilken typ av stöd skolan behöver.
Vi kommer tillsammans överens om
vilka mål skolan har med vårt stöd.
Sen åker jag ut och träffar lärarna.
Ibland ger jag stöd till ett helt arbets-lag,
ibland bara till några lärare.
Jag börjar oftast med att
berätta om synnedsättning.
Jag berättar vad det innebär
för eleven i undervisningen.
Sen diskuterar vi olika frågor
som lärarna har,
säger Hans.
Att ha nedsatt syn ska inte
vara ett hinder i skolan
Hans Kvarnsjö förklarar
vad lärare och annan personal i skolan
ska tänka på
för att göra lärmiljön tillgänglig
för elever med synnedsättning.
Det kan vara att använda
inlästa läro-medel
så att eleven kan lyssna på texten
istället för att läsa själv.
Om arbets-materialet är digitalt
måste eleven kunna välja
storlek på texten och färg.
Eleven måste också kunna välja typ-snitt,
alltså stil på bokstäverna.
Till idrotts-lärare ger Hans ofta rådet
att använda tydliga kontraster.
Det är till exempel inte så bra
att använda en grön boll
om golvet är grönt.
Det måste vara bollar med tydlig
kontrast mot idrotts-hallens golv.
Eleverna kan också ha västar
i olika klara färger
med tydliga kontraster.
– Ofta saknar lärare kunskap
om vad de kan göra för att
anpassa sin undervisning
så att den blir tillgänglig
utifrån elevens funktionsnedsättning.
För elever med synnedsättning
behöver läraren se till att anpassa
både undervisningen och uppgifterna.
Eleven ska inte vara beroende av
att kunna se
för att vara delaktig
och visa sina kunskaper,
säger Hans.
Det är en speciell känsla
efter varje uppdrag
Det är svårt för Hans att veta säkert
om hans råd leder till att eleverna
får det bättre i skolan.
Men han upplever i alla fall
att han oftast lyckas få lärarna att förstå
hur viktigt det är att anpassa
för elever med synnedsättning.
Många lärare vet inte så mycket om
vad elever med synnedsättning behöver.
Då är det bra att Hans är specialiserad på det.
Hans gav råd till tre lärare
i hem- och konsument-kunskap
för någon vecka sen.
Hans berättar:
– Vi diskuterade vad man ska tänka på.
Jag tog upp bland annat
hur elever med synnedsättning
kan uppleva lärmiljön
i hem- och konsumentkunskap,
till exempel när de ska skära,
mäta och duka.
Efter uppdraget kände jag mig verkligen nöjd.
Jag kände att de verkligen lyssnade,
att en del saker var
sådant de aldrig hade tänkt på förut.
Jag kände att de fick nytta av mina råd.
Det är en speciell känsla
efter varje uppdrag.