Lättläst
Teckenspråk
Investering i tid tryggar stödet till eleverna
Polhemsskolan i Lund är en av Sveriges största gymnasieskolor med sina 2 500 elever. Här finns såväl högskoleförberedande, som hantverksprogram. De senaste åren har elevhälsoarbetet fått ökad tyngd och ny organisation, tack vare ett starkt stöd från skolledningen.
Elevhälsoteamet för ekonomiprogrammet har agerat pionjärer med ett nytt och framgångsrikt arbetssätt. Numera har varje gymnasieprogram på Polhemsskolan var sitt eget elevhälsoteam med kurator, skolsköterska, yrkesvägledare, specialpedagog och biträdande rektor. Totalt finns åtta team.
– För att få större likvärdighet i arbetet genomgår teamen Specialpedagogiska skolmyndighetens utbildning "Att höja skolans elevhälsokompetens", säger Elisabeth Thörnqvist, biträdande rektor för ekonomiprogrammet. Förra året gick vi och ytterligare ett team utbildningen och detta läsår utbildas resterande team. Utbildningen har hjälpt oss att hitta och utveckla systematik för ett ökat samarbete mellan skolans olika yrkesgrupper.
Elevhälsoarbetet har ändrats från att vara reaktivt till att bli proaktivt och är kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet. Ambitionen är att tidigt fånga upp behoven av stöd och anpassningar.
Basutbud av anpassningsåtgärder
För att öka tillgängligheten i undervisningen erbjuder Polhemsskolan alla elever ett basutbud av anpassningsåtgärder. Basutbudet är samtidigt ett stöd för lärarna redan i planeringsarbetet. Läraren kan från början bygga in stöd i undervisningen och bedömningssituationerna, så att behovet av extra anpassningar på individnivå kan minska.
– Basutbudet har gjort stor skillnad för vårt gemensamma pedagogiska arbete, säger Johanna Borg, specialpedagog i ekonomiprogrammets elevhälsoteam.
– Vårt arbete är upplagt i fyra cykler över läsåret, med olika schemalagda möten, förklarar Elisabeth. Fokus är att skapa så mycket tid tillsammans med verksamheten som möjligt.
Möten som gör skillnad
De två mentorerna från varje klass träffar elevhälsoteamet vid fyra tillfällen under läsåret och däremellan deltar elevhälsoteamet i arbetslagens möten. För varje klass skapas ett klassdokument med kort och relevant information, som uppdateras löpande.
– Vi delger varandra så mycket information som möjligt om eleverna och om grupperna, säger Johanna. Klassdokumenten gör det enklare för lärarna att få snabb information om vad som fungerar bra för gruppen och gör det tryggare för eleverna.
– Som lärare uppskattar vi upplägget med mötena. Det känns bra att jobba proaktivt och vi gör det i högre grad nu än tidigare. Numera fokuserar vi på elevernas styrkor och på vad som fungerar, inte på problemen och det är en stor fördel, säger Anders Mårtensson som är arbetslagsledare, förstelärare, mentor och som undervisar i företagsekonomi och juridik samt i ledarskap och organisation.
– Det har blivit lättare att agera snabbt när mötena finns inlagda i lärarnas scheman från början. Vi kan även lägga in fler tillfällen vid behov, säger Johanna. Planeringen gör det möjligt att träffas lite längre varje gång och därmed fördjupa samtalen. Totalt sett har vi färre antal möten nu än när vi arbetade på det gamla sättet.
Positiva resultat
De tre senaste åren har även antalet elevmöten minskat, vilket är positivt. Enligt både Johanna och Elisabeth kan det bero på det nya arbetssättet, som hjälper lärarna att undanröja hinder och skapa trygg miljö.
– Detta syns tydligt även på de allt bättre examensresultaten, säger Elisabeth. Fler elever fullföljer sina kurser och vårt arbetssätt medför mindre stress för både personal och elever.
– Vi investerar i tid, fortsätter hon. Vi träffas oftare, inleder samarbeten tidigare och använder varandras kunskaper bättre. Fortfarande provar vi oss fram och hittar nya samarbetssätt. Tillsammans tar vi små steg och försöker tänka långsiktigt.
Text Bella Danowsky
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 2, 2019.
De investerar i tid för att ge tidigt stöd till eleverna
Polhems-skolan i Lund
är en av Sveriges största gymnasier.
2 500 elever går i den skolan.
Det finns både hant-verks-program
och program som är hög-skole-förberedande.
På den här skolan har de satsat mer på
arbetet med elev-hälsan de senaste åren.
De har också organiserat om elevhälsan.
De har kunnat göra så
därför att skol-ledningen också tycker
att elevhälsa är viktigt.
Polhemsskolan jobbar med elevhälsa
på ett helt nytt sätt som funkar jätte-bra.
Det var ekonomi-programmets elevhälso-team
som började jobba på det här viset.
Nu har alla gymnasie-program
sitt eget elevhälsoteam.
I teamen finns kurator, skol-sköterska,
yrkes-väg-ledare och special-pedagog.
Biträdande rektor är också med i teamet.
Det finns åtta team totalt på skolan.
Elisabeth Thörnqvist är biträdande rektor
på ekonomiprogrammet
Hon berättar att teamen går på kurs just nu.
Det är en utbildning på webben som
Specialpedagogiska skolmyndigheten ger.
Den heter Att höja skolans elevhälso-kompetens.
De går kursen för att kunna jobba
på samma sätt i alla teamen.
– Vi gick utbildningen förra året
tillsammans med ett annat team.
De sex andra teamen går kursen det här läs-året.
Vi ville att skolans olika yrkes-grupper
skulle börja samarbeta mycket mer.
Utbildningen har hjälpt oss med det.
Vi har hittat bra sätt att samarbeta på,
säger Elisabeth.
Polhemsskolan vill upptäcka tidigt
om eleverna kanske behöver hjälp.
Då kan de sätta in stöd och anpassningar tidigt.
Förr satte de ofta in stöd först när
elever redan hade fått problem.
Nu arbetar de för att eleverna inte ska få problem alls.
De har ett bas-utbud
med anpassningar för alla elever
Polhemsskolan erbjuder vissa anpassningar
till alla elever.
De gör så för att under-visningen ska bli
mer tillgänglig för alla.
Det blir också enklare för läraren.
Det blir lättare att planera.
Läraren behöver inte göra lika många
extra anpassningar för enskilda elever.
De finns ju redan, för alla.
Johanna Borg tycker att basutbudet är bra.
Hon är specialpedagog i
ekonomiprogrammets elevhälsoteam.
– Det har gjort stor skillnad
för vårt pedagogiska arbete,
säger Johanna.
Biträdande rektorn Elisabeth
förklarar hur de arbetar:
– Vi har delat upp vårt arbete
i fyra perioder över läsåret.
Vi planerar in möten.
Det är viktigt att vi tar oss tid till det här.
De har möten som gör skillnad
De två mentorerna från varje klass
träffar elevhälsoteamet
fyra gånger under läsåret.
Elevhälsoteamet är också med
på arbets-lagens möten.
De skapar ett klass-dokument för varje klass.
Där skriver de in kort information
som kan vara bra att ha
om eleverna och om grupperna.
Sen upp-daterar de dokumentet under året.
– Vi delar så mycket information
med varandra som möjligt.
Klassdokumenten gör det enklare för lärarna.
De får snabb information
om vad som fungerar bra för gruppen.
De får veta vad som gör
att eleverna känner sig tryggare,
säger Johanna.
Anders Mårtensson säger att lärarna
tycker att mötena är bra.
Anders är arbetslags-ledare,
förste-lärare och mentor.
Han undervisar i ämnena
företags-ekonomi och juridik,
ledarskap och organisation.
– Vi fokuserar nu för tiden på
vad eleverna är bra på.
Vi tittar på vad som fungerar,
inte på problemen.
Det är en stor fördel.
Det känns bra att jobba på det här sättet,
att jobba pro-aktivt.
Det gör vi mer nu än vi gjorde tidigare,
säger Anders.
Du kanske tycker att det verkar som
att de har väldigt många möten
på Polhemsskolan.
Så är det inte.
Johanna säger att de hade fler möten förr.
Men mötena nu kan vara lite längre.
De hinner mer.
Behövs det så kan de också
lägga till fler möten.
De har blivit bättre på att planera.
– Det har blivit lättare att agera snabbt
när mötena finns inlagda
i lärarnas scheman från början.
Vi kan för-djupa samtalen,
säger Johanna.
Resultaten är positiva
Antalet elev-möten har också minskat
de senaste tre åren.
Det är positivt.
Det kan bero på det nya sättet att arbeta.
Det hjälper lärarna att få bort
sådant som gör det svårt för eleverna.
Lärarna lyckas skapa en trygg miljö för dem.
Det säger både Johanna och Elisabeth.
– Elevernas examens-resultat är allt bättre.
Det märker vi tydligt.
Det är fler elever som blir färdiga med sina kurser.
Vårt sätt att arbeta gör att det blir mindre stress.
Både för personalen och för eleverna,
säger Elisabeth.
Elisabeth förklarar att de
investerar i tid.
De träffas oftare och
börjar samarbeta tidigare.
Numera använder de
varandras kunskaper bättre.
– Men fortfarande provar vi oss fram.
Vi hittar nya samarbets-sätt som vi tester.
Tillsammans tar vi små steg.
Vi försöker tänka lång-siktigt,
säger Elisabeth.
