Investering i tid tryggar stödet till eleverna

Polhemsskolan i Lund är en av Sveriges största gymnasieskolor med sina 2 500 elever. Här finns såväl högskoleförberedande, som hantverksprogram. De senaste åren har elevhälsoarbetet fått ökad tyngd och ny organisation, tack vare ett starkt stöd från skolledningen.

Elevhälsoteamet för ekonomiprogrammet har agerat pionjärer med ett nytt och framgångsrikt arbetssätt. Numera har varje gymnasieprogram på Polhemsskolan var sitt eget elevhälsoteam med kurator, skolsköterska, yrkesvägledare, specialpedagog och biträdande rektor. Totalt finns åtta team.

– För att få större likvärdighet i arbetet genomgår teamen Specialpedagogiska skolmyndighetens utbildning "Att höja skolans elevhälsokompetens", säger Elisabeth Thörnqvist, biträdande rektor för ekonomiprogrammet. Förra året gick vi och ytterligare ett team utbildningen och detta läsår utbildas resterande team. Utbildningen har hjälpt oss att hitta och utveckla systematik för ett ökat samarbete mellan skolans olika yrkesgrupper.

Elevhälsoarbetet har ändrats från att vara reaktivt till att bli proaktivt och är kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet. Ambitionen är att tidigt fånga upp behoven av stöd och anpassningar.

Basutbud av anpassningsåtgärder

För att öka tillgängligheten i undervisningen erbjuder Polhemsskolan alla elever ett basutbud av anpassningsåtgärder. Basutbudet är samtidigt ett stöd för lärarna redan i planeringsarbetet. Läraren kan från början bygga in stöd i undervisningen och bedömningssituationerna, så att behovet av extra anpassningar på individnivå kan minska.

– Basutbudet har gjort stor skillnad för vårt gemensamma pedagogiska arbete, säger Johanna Borg, specialpedagog i ekonomiprogrammets elevhälsoteam.

– Vårt arbete är upplagt i fyra cykler över läsåret, med olika schemalagda möten, förklarar Elisabeth. Fokus är att skapa så mycket tid tillsammans med verksamheten som möjligt.

Möten som gör skillnad

De två mentorerna från varje klass träffar elevhälsoteamet vid fyra tillfällen under läsåret och däremellan deltar elevhälsoteamet i arbetslagens möten. För varje klass skapas ett klassdokument med kort och relevant information, som uppdateras löpande.

– Vi delger varandra så mycket information som möjligt om eleverna och om grupperna, säger Johanna. Klassdokumenten gör det enklare för lärarna att få snabb information om vad som fungerar bra för gruppen och gör det tryggare för eleverna.

– Som lärare uppskattar vi upplägget med mötena. Det känns bra att jobba proaktivt och vi gör det i högre grad nu än tidigare. Numera fokuserar vi på elevernas styrkor och på vad som fungerar, inte på problemen och det är en stor fördel, säger Anders Mårtensson som är arbetslagsledare, förstelärare, mentor och som undervisar i företagsekonomi och juridik samt i ledarskap och organisation.

– Det har blivit lättare att agera snabbt när mötena finns inlagda i lärarnas scheman från början. Vi kan även lägga in fler tillfällen vid behov, säger Johanna. Planeringen gör det möjligt att träffas lite längre varje gång och därmed fördjupa samtalen. Totalt sett har vi färre antal möten nu än när vi arbetade på det gamla sättet.

Positiva resultat

De tre senaste åren har även antalet elevmöten minskat, vilket är positivt. Enligt både Johanna och Elisabeth kan det bero på det nya arbetssättet, som hjälper lärarna att undanröja hinder och skapa trygg miljö.

– Detta syns tydligt även på de allt bättre examensresultaten, säger Elisabeth. Fler elever fullföljer sina kurser och vårt arbetssätt medför mindre stress för både personal och elever.

– Vi investerar i tid, fortsätter hon. Vi träffas oftare, inleder samarbeten tidigare och använder varandras kunskaper bättre. Fortfarande provar vi oss fram och hittar nya samarbetssätt. Tillsammans tar vi små steg och försöker tänka långsiktigt.

Text Bella Danowsky

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 2, 2019.

Publicerat tisdag 11 juni 2019