Flexibelt lärande möter individuella behov
I Dalarna satsar alla 15 kommuner samtidigt på kompetensutveckling för en tillgänglig vuxenutbildning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
– Målet är att vuxenutbildningen ska bli mer tillgänglig och anpassad för elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som till exempel adhd och autism eller Asperger. Det i sin tur hoppas vi leder till ökad måluppfyllelse och motivation för eleven, säger Lena Eriksson, projektledare.
Lärare och i några fall rektorer inom vuxenutbildningen får kompetensutveckling och handledning i IKT (information, kommunikation och teknik) och flexibelt lärande. Projektet är delvis finansierat av Specialpedagogiska skolmyndigheten genom SIS-medel. Lena berättar att det fanns en efterfrågan från rektorer och lärare:
– Det fanns önskemål om stöd i att möta elever och skapa inkluderande miljöer. En förstudie visade att det fanns pedagogiska utmaningar för studerande med adhd och autism eller Asperger. Det framkom också att det fanns behov av att använda alternativa metoder istället för traditionell klassrumsundervisning.
Digitala plattformar i undervisningen
Lärarna får använda alternativa metoder för kommunikation och olika digitala plattformar. De har bland annat arbetat med det "omvända klassrummet", som innebär att läraren ger webbaserade genomgångar som hemläxa, istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet, vilket frigör tid i slutänden. Mellan de fysiska träffarna jobbar eleverna på egen hand, både med specialpedagogiskt stöd och med individuellt stöd från Peter Gunnebro, IKT-utvecklare.
– Eleverna får lärare som är trygga i sin roll och i att använda tekniken. Lärarna kan använda den lärstil och metod som passar eleven bäst, säger Peter.
Lärarna har deltagit i workshoppar motsvarande en arbetsvecka och utöver det gjort en del eget arbete. Peter berättar att det är en process, först ska lärarna använda sig av verktygen, sedan ska de använda dem med eleverna. Några lärare är redan igång.
– Vi lever i en digital värld och vi behöver rusta vår skola för det. Allt vi har gjort bygger på enkel utrustning och på gratis verktyg.
Stort engagemang från eleverna
När projektet började gjorde de en nollbasmätning och sedan en ny mätning.
– Lärarna skattade själva vilken nivå de var på och eleverna skattade också lärarnas nivå. Hösten 2015 fanns två läger, en grupp lärare som använder IKT enbart som en ersättning för ett annat verktyg och en grupp som har omdefinierat lärandet med eleverna på ett sätt som inte var möjligt utan datorer, säger Torbjörn Skarin, utvärderare.
Utvärderingen av projektet visar på att elevernas engagemang och motivation till studier är stort och att den nivån har ökat under projekttiden. Till dem som funderar på en liknande satsning, har de tips att dela med sig av. Det handlar bland annat om ett coachande förhållningssätt, att lärarna har god digital kompetens, bra tillgång till IKT och ett stort intresse.
– Vi hoppas att det här kan inspirera andra. Som ett stöd till lärarna har vi också tagit fram en idéskrift utifrån olika pedagogiska situationer där vi ger förslag på verktyg och lärprocess, avslutar Lena.
På projektets blogg kan du ta del av deras idéskrift
https://flexibeltlarande.wordpress.com
Den här artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 1 2016. Prenumerera gratis på Lika värde.
Projektet ”Flexibelt lärande” gör eleverna mer motiverade
Nu blir vuxenutbildningen i Dalarna mer
tillgänglig för elever med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Lärarna utbildar sig och får coachning
i IKT (information, kommunikation och
teknik) och flexibelt lärande. Det gör att de
kan använda nya metoder. Projektet heter
Flexibelt lärande och är delvis
finansierat av Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
Lärarna ska utbilda sig
Projektledaren Lena Eriksson berättar att
det fanns önskemål från lärarna och
rektorerna att lära sig mer om hur man
möter studerande med adhd och autism
eller Asperger. Det fanns behov av att
använda nya metoder istället för vanlig
klassrumsundervisning.
– Målet är att vuxenutbildningen ska bli
mer tillgänglig och anpassad för elever
som har neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar, till exempel adhd
och autism eller Asperger. Vi hoppas att
det i sin tur leder till att elevernas
motivation ökar och att det blir lättare för
dem att nå sina mål, säger Lena Eriksson.
Digitala plattformar i undervisningen
Lärarna får använda nya metoder för
kommunikation och olika digitala
mötesplatser och appar. Ibland jobbar
eleverna hemma på egen hand och ibland
arbetar de i klassrummen tillsammans.
Lärarna ger webbaserade genomgångar
som hemläxa, istället för den vanliga
föreläsningen i klassrummet.
– Eleverna får lärare som är trygga i sin
roll och i att använda tekniken. Lärarna
kan använda den lärstil och den metod
som passar eleven bäst, säger Peter
Gunnebro som är iTK-utvecklare.
– Vi lever i en digital värld och vi behöver
rusta vår skola för det. Allt vi har gjort
bygger på enkel utrustning och
webbtjänster som är gratis.
Eleverna är mer engagerade nu
Torbjörn Skarin har utvärderat projektet.
När projektet började mätte han hur
engagerade och motiverade lärarna och
eleverna var. När projektet var slut gjorde
han en ny likadan mätning. Utvärderingen
visar på att eleverna är mycket engagerade
och motiverade att studera och att den
nivån har ökat under projekttiden.
Han utvärderade också lärarnas sätt att
lära ut med hjälp av nya datorstödda
metoder.
- Lärarna har en helt ny syn på lärandet
nu. Det hade inte varit möjligt utan
datorer säger Torbjörn Skarin.
Om någon annan vill göra samma projekt
Till dem som funderar på en liknande
satsning, har de tips att dela med sig av.
Det handlar bland annat om ett coachande
förhållningssätt, att lärarna har god digital
kompetens, bra tillgång till IKT och ett
stort intresse.
– Vi hoppas att det här inspirerar andra.
Som ett stöd till lärarna har vi också tagit
fram en idéskrift utifrån olika pedagogiska
situationer där vi ger förslag på verktyg
och lärprocess, avslutar Lena.