Flexibelt lärande möter individuella behov

I Dalarna satsar alla 15 kommuner samtidigt på kompetensutveckling för en tillgänglig vuxenutbildning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Målet är att vuxenutbildningen ska bli mer tillgänglig och anpassad för elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som till exempel adhd och autism eller Asperger. Det i sin tur hoppas vi leder till ökad måluppfyllelse och motivation för eleven, säger Lena Eriksson, projektledare.

Lärare och i några fall rektorer inom vuxenutbildningen får kompetensutveckling och handledning i IKT (information, kommunikation och teknik) och flexibelt lärande. Projektet är delvis finansierat av Specialpedagogiska skolmyndigheten genom SIS-medel. Lena berättar att det fanns en efterfrågan från rektorer och lärare:

– Det fanns önskemål om stöd i att möta elever och skapa inkluderande miljöer. En förstudie visade att det fanns pedagogiska utmaningar för studerande med adhd och autism eller Asperger. Det framkom också att det fanns behov av att använda alternativa metoder istället för traditionell klassrumsundervisning.

Digitala plattformar i undervisningen

Lärarna får använda alternativa metoder för kommunikation och olika digitala plattformar. De har bland annat arbetat med det "omvända klassrummet", som innebär att läraren ger webbaserade genomgångar som hemläxa, istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet, vilket frigör tid i slutänden. Mellan de fysiska träffarna jobbar eleverna på egen hand, både med specialpedagogiskt stöd och med individuellt stöd från Peter Gunnebro, IKT-utvecklare.

– Eleverna får lärare som är trygga i sin roll och i att använda tekniken. Lärarna kan använda den lärstil och metod som passar eleven bäst, säger Peter.

Lärarna har deltagit i workshoppar motsvarande en arbetsvecka och utöver det gjort en del eget arbete. Peter berättar att det är en process, först ska lärarna använda sig av verktygen, sedan ska de använda dem med eleverna. Några lärare är redan igång.

– Vi lever i en digital värld och vi behöver rusta vår skola för det. Allt vi har gjort bygger på enkel utrustning och på gratis verktyg.

Stort engagemang från eleverna

När projektet började gjorde de en nollbasmätning och sedan en ny mätning.

– Lärarna skattade själva vilken nivå de var på och eleverna skattade också lärarnas nivå. Hösten 2015 fanns två läger, en grupp lärare som använder IKT enbart som en ersättning för ett annat verktyg och en grupp som har omdefinierat lärandet med eleverna på ett sätt som inte var möjligt utan datorer, säger Torbjörn Skarin, utvärderare.

Utvärderingen av projektet visar på att elevernas engagemang och motivation till studier är stort och att den nivån har ökat under projekttiden. Till dem som funderar på en liknande satsning, har de tips att dela med sig av. Det handlar bland annat om ett coachande förhållningssätt, att lärarna har god digital kompetens, bra tillgång till IKT och ett stort intresse.

– Vi hoppas att det här kan inspirera andra. Som ett stöd till lärarna har vi också tagit fram en idéskrift utifrån olika pedagogiska situationer där vi ger förslag på verktyg och lärprocess, avslutar Lena.

 

På projektets blogg kan du ta del av deras idéskrift
https://flexibeltlarande.wordpress.com

Den här artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 1 2016. Prenumerera gratis på Lika värde.

Publicerat måndag 27 juni 2016 Granskat fredag 18 maj 2018
Tillbaka till toppen