Ing-Britt Bengtsson

Hemmasittare får ny chans

Med rätt bemötande, kunskap och anpassad miljö går det att hjälpa så kallade hemmasittare tillbaka till skolan igen. Mimers hus i Malmö är en verksamhet som helt och hållet är utformad för detta och arbetet är framgångsrikt.

– Mimers hus riktar sig till hemmasittande elever på gymnasienivå. Vi tar emot totalt åtta elever från hela Malmö, berättar specialpedagog Ing-Britt Bengtsson, initiativtagare och ansvarig för verksamheten.

Utbildningen vänder sig till elever som, förutom lång skolfrånvaro, har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller annan psykisk problematik. Dessutom bör han eller hon antingen ha fått diagnos eller vara under utredning. Det går inte att söka till undervisningen på Mimers hus; eleverna anvisas hit av Centrala elevhälsan på Malmös utbildningsförvaltning.

Även normalbegåvade elever med autismspektrumstörning som tidigare placerades i gymnasiesärskola kan tas emot. Denna grupp är visserligen inte hemmasittare, men eleverna har behov av den trygghet och struktur som Mimers hus kan erbjuda.

Ing-Britt har under många år arbetat som lärare och specialpedagog för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på både gymnasie- och högre grundskolenivå. Våren 2011 blev hon tillfrågad om hon ville hjälpa en grupp elever som suttit hemma halvårsvis eller ännu mer. Arbetet har vuxit och blivit Mimers hus. Här finns nu två pedagoger och två assistenter.

Startat som ett projekt

Under 2013 har verksamheten fått SIS-bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten. De pengarna betalar halva Ing-Britts lön. Utvecklingsprojektet avslutas till årsskiftet och just nu skriver hon på slutrapporten. Centrala elevhälsan kommer att utvärdera verksamheten under senhösten och tanken är att göra den permanent.

Lokalerna ligger i anslutning till den yrkesinriktade gymnasieskolan Värnhemsskolan, med egen ingång för att ge eleverna trygghet. Här finns ett fåtal avskärmade arbetsplatser med datorer. Alla elever arbetar efter individuella planer och scheman, baserade på den enskildes kunskaper och intressen.

Ett långsiktigt upplägg

Arbetet följer en trappstegsmodell med fem steg. Ing-Britt förklarar:

– Eftersom skolan ofta framkallar ångestfyllda känslor hos dessa elever, inleder vi med att mötas på neutral plats, till exempel ett café. Tillsammans med eleven och föräldrarna kartlägger vi varför eleven stannar hemma, hur eleven lär sig, intresseområden och nätverk. Individuellt schema och studieplan tas fram och vi kommer överens om hur vi ska göra om eleven inte dyker upp som avtalat. Till exempel ringer vi efter viss tid, eller så åker vi hem och hämtar eleven.

Skoldagarna är korta i början, men utökas efterhand som närvaron blir stabil. Målet är att så småningom kunna inleda en integrering av eleven i någon annan verksamhet och vid behov även erbjuda någon form av praktik. Undervisningen förstärks med motivationshöjande insatser, som baseras på de individuella intressena.

– Den här utvecklingen kan sträcka sig över flera år. Vi blir nöjda med att nå en del av vägen, redan då är mycket vunnet, säger hon.

Det handlar om skolvägran inte skolk

Det är inte alls samma sak att vara hemmasittare som att skolka, framhåller Ing-Britt.

– Den som skolkar gör det i hemlighet och är ofta ute på stan i sällskap med kompisar. För våra elever handlar det om skolvägran. De sitter hemma för att det är en trygg plats och hänger inte på stan. Men de tycker det är ok med skolarbete om det kan göras på deras sätt.

– När en ung person stannar hemma från skolan under lång tid, kanske månadsvis, kan beteendet befästas. Tyvärr känns det som om antalet hemmasittande elever ökar.

Var tredje elev med autism eller Aspergers syndrom stannar hemma

Enligt en nyligen publicerad undersökning som Autism- och Aspergerförbundet gjorde 2013 bland de egna medlemmarna, stannar var tredje elev hemma från skolan. Bland flickor i högstadiet är siffran ännu högre, 52 procent. Orsaken är inte brist på resurser. Istället är de främsta anledningarna bristande kunskap hos skolpersonalen om autism och Aspergers syndrom, bristande anpassning av skolmiljön och frånvaro av adekvat stöd i skolan.

Publicerat tisdag 21 januari 2014 Granskat måndag 11 januari 2016