Gemensam utbildning gav gemensam bas

Allt fler elever med språkstörning kommer till Virginska gymnasiet. Samtidigt har många i personalen saknat utbildning om funktionsnedsättningen. Därför satsade rektorn på en kurs för all berörd personal. Den gemensamma utbildningen gav en gemensam kunskapsbas.

På Virginska gymnasiet i Örebro kommun går bland annat 130 elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Men över en tredjedel av dem är varken döva eller har en hörselnedsättning. De har istället en språkstörning. De går här för att kommunen har i uppdrag att anordna gymnasieutbildning även för elever som har en grav språkstörning och behöver särskilda insatser, vilket kan vara personal med specialkompetens, mindre undervisningsgrupper eller teckenspråk som stöd.

– Många av eleverna med språkstörning kommer med både kunskapsluckor och ett sargat självförtroende. Ofta har de varit ensamma och inte funnits i ett sammanhang, säger Per-Anders Ekström, lärare i svenska och engelska.

Tydlig koppling till professionen 

Under årens lopp har personalen sökt efter kunskap om språkstörning och fått erfarenheter genom arbetet. Några lärare har gått en nätbaserad kurs om språkstörning hos Specialpedagogiska skolmyndigheten.

– Det var bra för dem och de elever de mötte, men kunskapen fick ingen större spridning till oss andra. Vi ville få en gemensam grund och tog därför kontakt med myndigheten för att få en egen version av utbildningen, säger Anna-Karin Hedlund, som är förstelärare och har administrerat utbildningen.

Kursen har handlat om språkstörning, kartläggning av språklig förmåga och redskap för att ge stöd i lärandet. Den pågick hela höstterminen och har bestått av föreläsningar, filmer, litteratur och gruppdiskussioner. All annan kompetensutveckling har fått vänta.

– Det blir bäst resultat när alla går samma utbildning. Då får alla samma bas och kan relatera till samma litteratur. All personal här kommer i kontakt med eleverna och kan koppla utbildningen till sin profession, säger Marie-Helene Lindahl, rektor.

Nya idéer och ökad förståelse

Deltagarna hade schemalagd tid för inläsning och kollegialt lärande en eftermiddag i veckan. Just diskussionerna med kollegorna är det som uppskattats mest, enligt kursutvärderingen. Diskussionsgrupperna var blandade, till exempel med lärare både i teoretiska och praktiska ämnen.

– Vi har lärt oss mycket genom samtalsgrupperna. Det är annars lätt hänt att man bara pratar med dem man brukar prata med. De blandade grupperna ledde till fler tips och idéer och större förståelse för hur andra lärare har det, säger Per-Anders.

Förstår eleverna bättre 

Många har börjat arbeta på ett lite annorlunda sätt efter kursen, bland annat utifrån ökad förståelse för att elevernas beteende ibland beror på funktionsnedsättningen. Kursen har också bidragit till att deltagarna vet vart de kan vända sig med frågor och var de kan hitta mer information. Ett par av framgångsfaktorerna för utbildningssatsningen var att samla berörd personal och att ge tid.

– Motivationen var hög och diskussionerna givande, det tror jag berodde på att alla deltagare möter elever med språkstörning i sin vardag. Den här utbildningen har både höjt vår kunskap och gett oss bekräftelse på att det vi gör är rätt och varför, avslutar Anna-Karin.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 1 2018

Publicerat måndag 8 oktober 2018