Bilden visar en elev som blir jagad i leken jage

Full fart på språket

Ludwig drar i sina öron och vips förstår hans kompisar att han vill leka "jage". Snabbt hakar några andra barn på. Med Ludwig i täten springer de in och ut mellan buskarna och har roligt ihop. Bättre kommunikation ger bättre relationer.

Ludwig var 1,5 år när han började på Ceresgatans förskola i Göteborg. Men personalen upptäckte tidigt att han inte var intresserad av att prata. De fick ingen respons när de försökte kommunicera med honom.

– Han var tyst och hade inget joller, så vi rådde hans föräldrar att ta kontakt med en logoped, berättar förskolläraren Nancy Königson.

Hon försökte träna Ludwig med hjälp av tecken, men det gav inget resultat. Ludwig hade starkt nedsatt syn och svårt med fingerfärdigheten. En utredning visade att han har dyspraxi. Det har inget med intelligensen att göra, utan när en funktionsnedsättning mellan hjärnans koppling till musklerna i munnen, som innebär att man får svårigheter med talet. Det kan även påverka finmotoriken.

Hjälp i kommunikationen

Personalen på förskolan ändrade metodik och gick över till att arbeta med bilder istället, men även det visade sig vara en svårframkomlig väg. Bilderna blev för röriga för Ludwig på grund av hans synnedsättning. Den specialpedagog som då arbetade på förskolan rådgjorde med förskolans chef Anna Berndtsson. Hon bestämde sig för att ta kontakt med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för att få hjälp.

– Det viktigaste är att man har en bra kontakt och ett bra samarbete med föräldrarna för att man ska kunna gå vidare, menar Anna.

De hade några träffar tillsammans med SPSM och fick en del råd. Nancy Königson fick sedan gå en tvådagars synutbildning tillsammans med en kollega.

– Den var jättebra och gav oss verkligen ahaupplevelser. Vi förstod hur viktigt det är med kontraster och att ljuset är tillräckligt, berättar Nancy.

Förändringar i miljön för att underlätta

Efteråt gjordes förändringar i lokalerna. Belysningen förbättrades. De märkte upp kanter med varningstejp och markerade Ludwigs matplats. Han fick en svart tallrik för han bättre skulle kunna se maten. De ser till att han har ljus i ryggen där han sitter och har ordnat en särskild belysning åt honom vintertid. Pedagogiskt gick de över till att använda piktogram med svart-vita bilder.

– Nu fick vi äntligen respons från Ludwig. Han förstod innebörden i bilderna när vi frågade honom vad han ville göra. När han pekade på en bild med ett pussel, förstod vi att han ville pussla, säger Nancy.

Personalen har gått en utbildning i alternativ och kompletterande kommunikation. Nu använder de både bildstöd och tecken. Det har gett effekt på hela verksamheten.

– De andra barnen tycker det är jätteroligt att lära sig olika tecken. Visst är det lättare att komma ihåg ordet november när man samtidigt gör tecken att det regnar. Eller hur? säger Nancy med ett skratt.

– Det går åt rätt håll. Nu börjar Ludwig kombinera tecken med ord. Han är en väldigt positiv kille som har lätt att få kompisar, konstaterar Nancy.

Text Torbjörn Svensson

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 3 2016.

Publicerat torsdag 3 november 2016 Granskat måndag 7 november 2016