Lärare som visar ett mönster för en elve

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund. Resan till mer välmående elever som tror på sig själva har varit lång men också lärorik och väldigt viktig.

Eleverna på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Wargentin skolan är övervägande tjejer. Inom ämnena matematik och idrott var frånvaron hög, skolresultaten sjönk och eleverna mådde ännu sämre och en ond spiral var därmed igång. Våren 2015 fick arbetslagen tillsammans med skolans rektor verktyg för att möta elevernas situation via handledning av Roland Widlund, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i Östersund. Gensvaret var positivt och skolan var fast besluten om att försöka få till en fortsättning och skissandet på en projektmedelsansökan till Specialpedagogiska skolmyndigheten tog sin början.

Med forskning som stöd

Projektet beviljades och startade 2016 utifrån ett behov att hitta verktyg och rutiner i vardagen som kunde vara förebyggande insatser för att främja psykisk hälsa hos yrkesprogrammens kvinnliga elever. Projektledare blev Anita Vestlin, specialpedagog på Jämtlands gymnasium.

– Med projektet ville vi gå vidare och djupare i arbetat med att skapa bättre förutsättningar för eleverna att lyckas i sina studier. Under handledningen vi fick av Roland öppnades en hel del ögon och öron bland skolpersonalen, bland annat den om att göra eleverna mer delaktiga i hur undervisningen och lärmiljön kan formas för att eleverna ska känna sig trygga i skolan, berättar Anita.

Samtidigt kom skolan i kontakt Avdelningen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet i Östersund. Katja Gillander Gådin, professor i Hälsovetenskap och Maria Warne, universitetslektor i Hälsovetenskap knöts till projektet som följeforskare och för att utbilda skolpersonalen i frågor som rör psykisk hälsa, psykosocial arbetsmiljö i skolan och genusfrågor.

– Tidigare studier på området har visat att unga kvinnor på gymnasieskolans praktiska program upplever stress i högre utsträckning (betygsstress undantaget) än de som går teoretiska program. Studierna visar att stressen har att göra med livsvillkor och yttre faktorer, vilket gör att det går att förändra med rätt verktyg, berättar Katja.

Visuella metoder för att skapa inflytande

Projektets huvudfokus har varit klassrumsklimatet, arbetet med delaktighet och då särskilt hur elever får inflytande och är aktiva i undervisningen. Bemötande och förhållningssätt är framgångsfaktorer för alla elever och det stärker självkänsla och självförtroende.

Följeforskarna genomförde workshops med skolpersonal och elever var för sig. Skolpersonalen utbildades i olika delaktighetsmetoder som de sedan tillämpat tillsammans med sina elever. De två visuella metoderna, photovoice och cell-philms, avser båda att skapa möjlighet till delaktighet och inflytande.

Under träffarna fick de visuellt dokumentera sin psykosociala och fysiska arbetsmiljö och beskriva den med ord. När man sedan tillsammans jämförde bilder och berättelser blev det tydligt att det fanns en del att arbeta kring. Det mest framträdande resultatet är skolpersonalens har ökat sitt fokus och sin kunskap kring betydelsen av elevers delaktighet och inflytande.

Fokusgrupp där eleverna är delaktiga

Med regelbundna träffar där frågor om trivsel, trygghet och studiero diskuterades och där eleverna fått vara delaktiga i utformningen av sin lärmiljö har Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium kommit en bra bit på väg.
Nu finns en permanent fokusgrupp där elever från båda gymnasieprogrammen och från alla tre årskurser är representerade. Gruppen leds av programmens idrottslärare Eva Lundqvist och programmens processbärare/elevstödjare Paula Ivarsson. I gruppen ingår också programmens skolkurator och specialpedagog. Fler yrkesprogram är intresserade av arbetet och förhoppningsvis kan det bli verklighet.

– I fokusgruppen lyfts frågor om lärmiljön. I nuläget har fokus legat på frånvaron i kursen idrott och hälsa och vad man kan förbättra i miljön så att fler elever deltar i kursen. Eleverna tar också upp frågor kring hur man kan jobba med att stärka självkänslan och tryggheten. Frånvaron är på väg att minska och på det viset blir skolresultaten bättre, säger Anita.

Läs forskningsrapporten från projektet (PDF-dokument, 766 bytes)

Mer om SIS-medel

Publicerat torsdag 24 maj 2018 Granskat fredag 25 maj 2018