Illustrationen visar en gymnastiksal där flera elever befinner sig. En hoppar över en häck, en kryper under och längre bak går två elever på varsin bänk.

Forskarintervju: Stärk elevernas självtillit

Förmedla till de elever som behöver anpassningar att de är lika mycket värda som de som inte behöver anpassningar. Tänk på att även anpassa och kommunicera betygskriterierna. Och låt alltid elever som är i behov av särskilt stöd göra sina röster hörda – det gynnar alla.

Karin Bertills är i grunden idrottslärare och har i sin avhandling fokuserat på hur högstadieelevers självtillit och delaktighet påverkar resultaten i ämnet idrott och hälsa, men även i skolarbetet generellt.

– Jag har valt att rikta in mig på en ålder som det inte forskas så mycket på, men där det händer oerhört mycket när det gäller bland annat egen mognad. Genom enkäter och observationer har jag studerat olika grupper av elever. En grupp består av 30 elever med olika funktionsnedsättningar, de andra grupperna består av deras klasskamrater indelade i en grupp med höga betyg och en grupp med låga betyg i idrott och hälsa. Därtill har även 23 av deras idrottslärare valt att ingå i studien.

I årskurs sju och nio skattade eleverna sin självtillit och sin delaktighet via en enkät. De fick också svara på hur de upplevde att de fungerade både ur ett fysiskt och ett sociokognitivt perspektiv, som exempelvis förmåga att umgås, uppföra sig och kommunicera. Resultaten visar att självtillit och delaktighet hos elever med funktionsnedStärk elevernas självtillit Förmedla till elever som behöver anpassningar att dessa är lika mycket värda som att inte behöva anpassningar. Och tänk på att även anpassa och kommunicera betygskriterierna. Och låt alltid elever som är i behov av särskilt stöd göra sina röster hörda – det gynnar alla. sättning sammantaget är lägre men att skillnaden inte är stor i jämförelse med gruppen som har låga betyg.

– Faktum är att de som påverkades mest av sin sociokognitiva förmåga var de med låga betyg. Under högstadietiden förbättras denna förmåga, men det verkar som att elever med funktionsnedsättning får tillräckligt med stöd och klarar sig förhållandevis bra ur det perspektivet. Medan de som har låga betyg påverkas mycket och de är otrolig medvetna om att de inte riktigt fungerar.

När Karin tittade på det fysiska fungerandet så står det klart att påverkan på självtillit växer i takt med ålder. En fysisk funktionsnedsättning påverkar nästan inte alls självtilliten i sjunde klass, men är mycket påtaglig i nionde klass.

– Med mognad kommer en insikt av vad funktionsnedsättningen för med sig för konsekvenser. I sjunde klass har den insikten inte riktigt hunnit sjunka in och påverkar inte viljan att vara med – man upplever sig varken bättre eller sämre än sina kompisar. I nionde klass är det däremot väldigt påtagligt att det fysiska fungerandet påverkar självtilliten och viljan att vilja vara med. Sammantaget verkar dock alla elevers självtillit stärkas under högstadieåren, men det tar längre tid för elever med funktionsnedsättning. Och det är kanske inte så konstigt. Tonårstiden och puberteten är besvärlig för vem som helst och om man dessutom har en funktionsnedsättning att förhålla sig till så underlättar knappast det.

När eleverna gick i årskurs sju besvarade lärarna en enkät med frågor direkt kopplade till kursplanen om hur de upplever sin förmåga att inkludera elever och hur de resonerar kring betygssättning och anpassningar. Därefter genomförde Karin observationer när eleverna gick i årskurs åtta.

– På så sätt har jag också försökt att mäta hur tydligt de olika lärarna undervisar enligt kursplanen och hur det inverkar. Jag såg att de lärare som i tydligare grad arbetar utefter kursplanen instruerar eleverna mer, undervisar oftare i helgrupp och har lektioner med större variation som är mer komplexa och fokuserade. Specifikt för elever med funktionsnedsättning var att de höll sig närmare dessa lärare vilket går att tolka antingen som att eleverna själva höll sig nära för att de ville ha stöd, eller att läraren höll sig i närheten av de som behöver stöd.

En av avhandlingens mest förvånande resultat är att elever generellt sett verkar må väldigt bra av de lärare som tydligare undervisar enligt kursplanen, men att just gruppen elever med funktionsnedsättning, som hade dessa lärare i årskurs sju, uppgav lägre självtillit och mindre vilja att delta.

– Det kan vara så att när det blir tydligt för elever med funktionsnedsättning vad de förväntas uppnå i årskurs nio, och förväntningarna kanske upplevs helt ouppnåeliga, så rasar självtilliten. Därför behöver lärarna tidigt ha en individuell kommunikation med berörda elever och resonera kring anpassningar och förmedla att anpassningarna är lika mycket värda som att inte behöva ha anpassningar.

Även betygskriterierna behöver vara anpassade och kommunicerade redan från början. Delaktigheten behöver vara viktigare än prestationen och elevers självtillit är ett viktigt mått för att följa elevens utveckling. Vikten av att ta in synpunkter från elever i behov av särskilt stöd är någonting som Karin betonar. Ska skolan exempelvis starta ett nytt hälsofrämjande projekt behöver skolan först fråga dessa elever vad som krävs för att insatserna ska kunna fungera för dem. Och utifrån det erbjuda olika alternativ för alla.

– Det behöver finnas en flexibilitet och valbarhet i anpassningar av undervisningen. Om elever i behov av särskilt stöd får göra sina röster hörda så gynnar det många, det är en av de absolut viktigaste slutsatserna av allt jag har gjort i min forskning.

Forskarintervjun är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 4, 2020.

Publicerat fredag 19 mars 2021