Foto av två elevers händer som lägger ett pussel som föreställer en karta av europa.

Förhindra skolmisslyckande – ur ett internationellt perspektiv

Vad är ett skolmisslyckande och hur arbetar olika länder i Europa för att förbättra skolsystemens förmåga att tillgodose elevers olika behov? Genom vårt internationella arbete, nätverket European Agency, kan du ta del av erfarenheter och kunskap från andra länder. Den här gången med fokus på att förhindra skolmisslyckande. 

European Agency for Special Needs and Inclusive Education är ett nätverk som består av 31 europeiska länder. Nätverket arbetar för att utveckla samarbetet inom utbildningsområdet och för att förbättra kvaliteten inom specialpedagogiken i Europa. Sverige representeras av Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

– Det är ett viktigt samarbete där vi får möjlighet till ömsesidigt erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling kring skolans system och våra målgrupper, säger Elisabeth Högberg, som är Sveriges och Specialpedagogiska skolmyndighetens nationella koordinator i nätverket. 

– Ur Sveriges perspektiv får vi dels ta del av kunskapssammanställningar utifrån forskning och styrning i ett Europaperspektiv, dels kan vi dela med oss av våra kunskaper och erfarenheter utifrån att vi länge har haft perspektivet ”En skola för alla”. Det vill säga sedan 1980 års läroplan, fortsätter hon.

Projektet Förhindra skolmisslyckande

Projektets hela namn är Förhindra skolmisslyckande, inkludera utbildning som styrkraft på system- och individnivå, och det avslutades under 2020. Nu finns en sammanfattande rapport som är skriven utifrån projektet. Rapporten finns på både svenska och engelska. 

Syftet med projektet var att lyfta fram vad som kan förhindra skolmisslyckande och förbättra skolsystemens förmåga att tillgodose elevernas olika behov. I rapporten finns en summering från policy- och forskningslitteratur om förebyggande arbete mot skolmisslyckande i Europa. 

– Ur en svensk kontext vill jag särskilt belysa att forskningen om skolmisslyckande främst handlat om två olika perspektiv, det vill säga hur enskilda individer möter hinder i skolan samt hur skolsystemet misslyckas med att möta alla elever. Projektet betonar hur dessa två perspektiv samverkar, vilket innebär att det vi förändrar i skolsystemet påverkar individers möjlighet att lyckas i skolan, säger Elisabeth Högberg.

Enligt Elisabeth Högberg förstärker det något vi redan vet. Stödjer vi skolsystemet både nationellt och lokalt, med utgångspunkt i mänskliga rättigheter, kan det främja välbefinnande och hälsa. Det visar också hur viktig samverkan är mellan aktörer och att vi behöver beakta elevens hela livssituation. 

Rekommendationer i rapporten

I slutrapporten finns flera rekommendationer på individ- och systemnivå för att främja långsiktig hållbarhet för målgruppen barn och unga med funktionsnedsättning.

– Det är viktigt att det inte blir kortvariga insatser i projektform. Det är viktigt att främja samverkan nationellt och lokalt mellan olika aktörer, stöd till skolans ledning för att öka inkluderingsförmågan samt att garantera tidig upptäckt och tidigt stöd till elever, säger Elisabeth Högberg.

Inspel från Sverige

– Vi lyfte fram flera framgångsrika insatser i Sverige, bland annat hur Skolverket arbetat för att stödja gymnasieskolor i arbetet med att förhindra avhopp. Vi kommunicerade också vårt eget stöd gällande placerade barn och unga, där vi samarbetar med andra myndigheter. Dessutom lyfte vi Sveriges kommuner och regioners, SKR:s, samverkan med kommuner, där syftet är att minska antalet studieavbrott. 

Definition av skolmisslyckande

I rapporten finns en definition av skolmisslyckande, som European Agencys medlemsländer är överens om: 

”Skolmisslyckande är när ett system misslyckas med att tillhandahålla inkluderande undervisning som leder till god kunskapsinhämtning, engagemang och delaktighet i samhället och övergång till ett stabilt vuxenliv”.

Om du vill veta mer

 

Publicerat måndag 8 mars 2021