elever i studiesituation

Fler når målen med elevcoacher

Många av eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, har gått ut gymnasieskolan med fullständiga betyg. Detta tack vare att de fått stöd av elevcoacher under studietiden. Dessutom har all personal i skolan fått kompetensutbildning om npf.

Det är resultatet av ett utvecklingsprojekt som Umeå kommun genomfört. Det blev så lyckat att det nu blivit en permanent verksamhet inom gymnasieskolan.

– Grundskolan är idag bra på att få elever med npf behöriga att söka till gymnasiet. Därför måste vi också vara beredda att ta emot dessa elever på ett bra sätt i gymnasiet, säger Ulrika Larsson, utvecklingsledare i kommunen. Två av Umeås kommunala gymnasieskolor deltog i projektet.

Utbildning till all personal

Målet var att minska avhoppen bland elever med npf och att utveckla metoder, strategier och organisation för att stödja eleverna så att de klarar sina studier. En viktig åtgärd var att utbilda skolpersonalen.

– Lärarna har oftast inte fått någon utbildning om npf i sin lärarutbildning, säger Ulrika. Vi valde att erbjuda utbildning till all personal i skolan, även vaktmästare och måltidspersonal.

Samtliga fick sex utbildningsdagar. Här ingick till exempel föreläsningar med rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM och en hjärnforskare. Även gymnasieelever med npf deltog i utbildningsinsatsen och gav pedagogerna nya insikter.

Elevcoacher med särskild kompetens

Den andra åtgärden var att anställa tre elevcoacher med uppgift att stödja enskilda elever och vara en länk mellan lärare, elevhälsan och föräldrar.

Gunilla Frykholm är elevcoach på Fridhemsgymnasiet. Hon är arbetsterapeut med erfarenhet av arbete med personer med funktionsnedsättning.

– Vi elevcoacher är beteendevetare, socionomer eller liknande. Vi har 10 – 12 elever med npf var, berättar hon. Fler hinner man inte med. Vi träffar våra elever utifrån behov, oftast en eller två gånger per vecka och går igenom vad som är aktuellt den närmsta tiden. "Vad ska jag göra och när då?" undrar eleven.

Framförhållning och struktur är nödvändigt för våra elever. Vi hjälper dem att komma igång och att avsluta arbetet. Ibland är jag med i klassrummet och har också mycket kontakt med föräldrar.

Gunilla menar att det är viktigt att titta på hela skolmiljön, även matsalen och rasterna.

– De sociala kontakterna kan vara svåra för våra elever. Många är också känsliga för krav i skolsituationen. Det viktigaste är hur eleverna blir bemötta i skolan och att vi i personalen har kunnat bygga förtroende, anser Gunilla.

Verksamheten blir permanent

Nu arbetar elevcoacherna med en slutrapport av projektet. För att få en vetenskaplig del i rapporten har de fått hjälp av en forskare och tre studenter på C-nivå på arbetsterapeututbildningen på Umeå universitet. Kommunen har fått SIS-medel för arbetet av SPSM. I utvärderingen ingår bland annat samtal i fokusgrupper, enkäter till föräldrar och elever med npf.

– Nu när projektet har övergått till att bli permanent verksamhet ska vi anställa tre elevcoacher till, säger Ulrika. Det är inget krav att ha en diagnos för att få stöd av en elevcoach men eleverna ska ha betydande svårigheter i skolan av orsaker som kan ha att göra med NPF, till exempel nedsatt koncentration och samspel.

– Det är kö bland elever för att få detta stöd, konstaterar Gunilla.

– Ungdomsgrupperna ökar i antal från och med 2016 så nu laddar vi för framtiden, avslutar Ulrika.

Publicerat måndag 20 juli 2015 Granskat torsdag 17 mars 2016