Ökad delaktighet tack vare musik och bilder

På Norrbackaskolan såg personalen ett behov av att öka elevernas delaktighet i vardagen, och en möjlighet att göra det genom att utveckla kommunikationen och lärmiljön.

Utifrån behovet utformades projektet Ökad livstillgänglighet för elever med flerfunktionsnedsättningar, med delaktighet, jämlikhet och mångfald. 

– Vi insåg att med rätt lärmiljöer och kunskaper hos personalen skulle våra elever kunna påverka sin situation och bli mer delaktiga, säger Ann-Christin Sjöström, förstelärare och projektledare.

Norrbackaskolan i Sundsvall är en grundsärskola med inriktning träningsskola. Här går 17 elever i åldrarna 7-16 år, med flerfunktionshinder och där de flesta befinner sig på en tidig utvecklingsnivå.

– Våra elever befinner sig i en partnerberoende kommunikationsfas, där det är vi som har en stor makt i kommunikationen. Personalen är viktig för hur eleverna får möjlighet att kommunicera, så det är vi som måste veta vad vi gör, säger Ann-Christin.

Morgonsamling med musiktema

Under morgonsamlingen samlas elever, assistenter, speciallärare och musikhandledare. Några av eleverna håller i varsitt pappersark med ett fastlimmat mjukt material i färgen vit, vilket betyder att det är onsdag. Efter en stund är det dags att sjunga och det blir en stor variation av sånger. Allt från "Trollmors vaggvisa" till "Knocking on heavens door", varav den sistnämnda verkar vara en favorit för en av eleverna.

Musik är ett stort intresse för många av eleverna på skolan. Personalen tycker att det är viktigt att ha roligt när man ska lära sig något nytt och därför används musik i flera olika ämnesområden. I motoriken kopplas till exempel musiken ihop med aktiviteter och i kommunikationen är det ett sätt för eleverna att berätta att de vill "ha mer".

Projektet på Norrbackaskolan är ett så kallat SIS-projekt. SIS står för särskild utveckling i skolan och varje år beviljas ekonomiska medel för olika utvecklingsprojekt inom förskola och skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. I början av maj öppnar en ny ansökningsomgång för kommande verksamhetsår och från och med nästa vecka är det alltså fullt möjligt att ansöka om pengar för 2017.

I projektgruppen ingick, förutom Ann-Christin, även Linda Bäck Norrman, sjukgymnast och Gunilla Colldén, rektor på Norrbackaskolan.

– Vi ville utveckla elevernas delaktighet i sitt eget lärande och öka elevernas möjligheter att påverka i olika aktiviteter. Genom att utveckla vårt sätt att arbeta och våra kunskaper i hur vi kan kommunicera med eleverna ger vi dem större möjligheter till samspel med omgivningen, säger Ann-Christin.

Nytt sätt att kommunicera för skolan

Skolan såg ett behov av att skaffa ett kommunikationsverktyg som skulle passa de flesta av deras elever. Valet föll på metoden PODD, som är ett sätt att kommunicera med hjälp av bilder i olika kategorier. Ann-Christin har gått en utbildning i Stockholm, och har tillsammans med Gunilla varit på studiebesök på en skola som arbetat med metoden i flera år. Även om de själva bara är i startgroparna för arbetet med PODD har det visat på framgång i kommunikationen.

– Vi ser redan en utveckling hos ett par av våra elever i deras kommunikation sedan vi började arbeta med PODD. En elev har kunnat berätta att han legat obekvämt när han vilat. Och han har också kunnat berätta att han var kall på kroppen. Med poddens hjälp har han fått möjlighet att förklara för sin lärare att han ville ha en tjockare jacka för han frös. Det är den inre rösten vi vill ska komma fram, säger Ann-Christin.

Bild på ett PODD-block med olika illustrationer

Lärmiljön i fokus

En del av projektet har handlat om att utveckla den fysiska lärmiljön och det är viktigt att eleverna är delaktiga och själva har möjlighet att påverka även där.

– Det är viktigt att de här eleverna får nya impulser och nya idéer då de har behov av att få en förändring precis som alla andra. Det är lätt att det leder till understimulans om allt blir för lika. De här lärmiljöerna hjälper till att skapa förändringar i lagom dos för att kunna utvecklas, säger Ann-Christin.

Ett exempel på lärverktyg som används på skolan är Hoppolek som är en svensk uppfinning av sjukgymnasten Ylva Dahlén.

– Det är ett interaktivt läromedel där eleverna ståtränar och kan påverka med en manöverpanel med touchkontakter om de vill hoppa, snurra, vibrera eller lyssna på musik. Det här är ett hjälpmedel där eleven själv påverkar när de vill börja och när de vill sluta en aktivitet, säger Linda.

Interaktivt golv

En annan lärmiljö som Norrbackaskolan använder och tycker fungerar bra för deras elever är ett interaktivt golv. Golvet har över 300 rörliga bilder där eleverna kan påverka rörelsemönstret.

– Det interaktiva golvet är en bra lärmiljö för de som har svårt att röra sig motoriskt. De får mycket feedback av en liten rörelse. Det skapar delaktighet, att vara med och kunna påverka i en aktivitet, säger Ann-Christin.

– Golvet har flera funktioner. Samtidigt som det skapar delaktighet blir eleverna motiverade att träna motoriken på ett roligt sätt, och det lockar till fysisk aktivitet, säger Linda.

Det är mörkt i rummet, en elev ligger på mage framför det interaktiva golvet. På så sätt tränas nackmuskulaturen samtidigt som kommunikationen. Ann-Christin och elevens lärare ligger på varsin sida om henne. Det är stjärnor på golvet, och i samband med att eleven rör handen flyttas stjärnorna runt. Efter en stund tar Ann-Christin fram PODD-häftet och kommunicerar med eleven genom att peka på olika bilder och fråga "Ska vi göra mer?" "Ska vi byta bild?" och inväntar en reaktion.

Publicerat fredag 22 april 2016 Granskat torsdag 17 maj 2018