En välmående skola bygger på tillit

När drygt 5000 elever i Sverige väljer att stanna hemma från skolan måste man fråga sig varför. Tierps kommun i Norduppland har både ställt frågan och agerat. Under en temadag i Specialpedagogiska skolmyndighetens lokaler i Fredhäll i Stockholm fick projektgruppen i kommunen berätta hur de med framgång numera arbetar förebyggande istället för åtgärdande med att få eleverna tillbaka till skolan.

Tierp är en mindre kommun i Uppland som under en tid har brottats med en utbredd problematisk frånvaro bland elever och övergången mellan grundskola och kommunens gymnasieskola Högbergsskolan har kantats av olika hinder och bristande samverkan. Det har bland annat lett till ett sjunkande intresse för gymnasiestudier på hemmaplan och många ungdomar har istället valt Uppsala eller Gävle när det varit dags för gymnasiet.

Kommunen kontaktade Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) som tipsade om Proaktivt stöd för en likvärdig utbildning, en försöksverksamhet där statsbidrag i kombination med rådgivning från SPSM och följeforskning kombinerades under ett år.

– Vi är duktiga på att åtgärda men att förebygga är svårare och tar längre tid och mer resurser. Projektet gav oss en möjlighet vi inte kunde tacka nej till, även om vi förstod att det skulle ta mycket tid i anspråk, säger Ann Tunell, specialpedagog på Högbergsskolan.

Projektet fick namnet Trygg övergång och syftade till att fånga upp elever med problematisk frånvaro och att göra elevernas övergång till gymnasiet tryggare. Under vintern och våren 2018 kartlade projektgruppen hur situationen såg ut, en ganska dyster verklighet visade det sig. Det blev uppenbart att kontakten mellan grundskola och gymnasium var eftersatt, alltför många elever hade haft en problematisk frånvaro under lång tid.

En elevstödjare som inte var schemalagd på skolan kopplades till projektet för att möjliggöra kontaktvägar med elever och deras vårdnadshavare. Det visade sig vara en stor framgångsfaktor. Projektet fångade på så sätt upp 18 familjer och sammanlagt 17 barn som alla haft en problematisk lång och sammanhängande skolfrånvaro.

– Det var svårt i början, brist på tillit och känsla av skam över att inte räcka till eller duga gör att det är svårt att ta emot ett erbjudande som det här. Andra kände stor lättnad av att bli sedda och över att få ett halmstrå att gripa efter, säger Maria Ström, elevstödjare i kommunen.

Hela styrkedjan är med

Projektets röda tråd har varit att bygga relationer, ett riktmärke som anammats av kommunens hela styrkedja och som gjort arbetet så framgångsrikt. Det handlar om fyra skolor där man ser stora skillnader i organisationen kring elevhälsa, rektors ansvar kring särskilt stöd och så vidare. Skolornas alla funktioner har varit mer eller mindre varit delaktiga och därmed kunnat bidra till ett förbättrat klimat på skolan. Föräldrar har fått god övergångsinformation, vilket gjort att de kunnat stötta sitt barn i att se skolan som en möjlighet. På Högbergsskolan har planer för likabehandling och delaktighet inte bara tagits fram utan fått utrymme i vardagen på riktigt.

– Vi vågar numera säga och stå för att vi är olika på den här skolan, vilket gjort att klimatet är både mer öppet och trevligare, säger Linda Gagner, speciallärare på skolan.

Resultatet efter bara ett års projekt är slående bra. Endast en elev har uppehåll för att med andra insatser under detta läsår få ork till att gå i skolan. De resterande 16 eleverna går i skolan, en del efter ett anpassat schema med en fungerande studieplan och framtidskänsla. En del av eleverna tillhör Högbergsskolan och har en och samma hemvist där miljön är utformad mera utifrån elevernas behov.

Relationerna är stärkta och flera elever som tidigare inte deltagit i undervisning under lång tid går nu gymnasiet och klarar de flesta av kurserna de läser. Skolan har hittat en samtalsform med eleverna där de får berätta hur de mår just nu i den mån de vill, men också dela med sig av sina framtidsdrömmar. En drömmer om att bli lärare, en annan om att få läsa vidare till ingenjör.

– Att projektet inneburit att vi har inte bara fått en påse pengar utan även reellt stöd från rådgivare och en följeforskare under ett år har gjort vi fått chansen att skapa något mer varaktigt som vi ser det, avslutar Ann och Linda, som båda kommer att fortsätta att arbeta i projektet under 2019 då nya projektmedel har beviljats från SPSM och kommunen.

Nya möten med familjer och elever i grundskolan för 2019 är redan inplanerade.

Mer läsning

Publicerat fredag 1 februari 2019 Granskat måndag 11 februari 2019