Lättläst
Teckenspråk
En välmående skola bygger på tillit
När drygt 5000 elever i Sverige väljer att stanna hemma från skolan måste man fråga sig varför. Tierps kommun i Norduppland har både ställt frågan och agerat. Under en temadag i Specialpedagogiska skolmyndighetens lokaler i Fredhäll i Stockholm fick projektgruppen i kommunen berätta hur de med framgång numera arbetar förebyggande istället för åtgärdande med att få eleverna tillbaka till skolan.
Tierp är en mindre kommun i Uppland som under en tid har brottats med en utbredd problematisk frånvaro bland elever och övergången mellan grundskola och kommunens gymnasieskola Högbergsskolan har kantats av olika hinder och bristande samverkan. Det har bland annat lett till ett sjunkande intresse för gymnasiestudier på hemmaplan och många ungdomar har istället valt Uppsala eller Gävle när det varit dags för gymnasiet.
Kommunen kontaktade Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) som tipsade om Proaktivt stöd för en likvärdig utbildning, en försöksverksamhet där statsbidrag i kombination med rådgivning från SPSM och följeforskning kombinerades under ett år.
– Vi är duktiga på att åtgärda men att förebygga är svårare och tar längre tid och mer resurser. Projektet gav oss en möjlighet vi inte kunde tacka nej till, även om vi förstod att det skulle ta mycket tid i anspråk, säger Ann Tunell, specialpedagog på Högbergsskolan.
Projektet fick namnet Trygg övergång och syftade till att fånga upp elever med problematisk frånvaro och att göra elevernas övergång till gymnasiet tryggare. Under vintern och våren 2018 kartlade projektgruppen hur situationen såg ut, en ganska dyster verklighet visade det sig. Det blev uppenbart att kontakten mellan grundskola och gymnasium var eftersatt, alltför många elever hade haft en problematisk frånvaro under lång tid.
En elevstödjare som inte var schemalagd på skolan kopplades till projektet för att möjliggöra kontaktvägar med elever och deras vårdnadshavare. Det visade sig vara en stor framgångsfaktor. Projektet fångade på så sätt upp 18 familjer och sammanlagt 17 barn som alla haft en problematisk lång och sammanhängande skolfrånvaro.
– Det var svårt i början, brist på tillit och känsla av skam över att inte räcka till eller duga gör att det är svårt att ta emot ett erbjudande som det här. Andra kände stor lättnad av att bli sedda och över att få ett halmstrå att gripa efter, säger Maria Ström, elevstödjare i kommunen.
Hela styrkedjan är med
Projektets röda tråd har varit att bygga relationer, ett riktmärke som anammats av kommunens hela styrkedja och som gjort arbetet så framgångsrikt. Det handlar om fyra skolor där man ser stora skillnader i organisationen kring elevhälsa, rektors ansvar kring särskilt stöd och så vidare. Skolornas alla funktioner har varit mer eller mindre varit delaktiga och därmed kunnat bidra till ett förbättrat klimat på skolan. Föräldrar har fått god övergångsinformation, vilket gjort att de kunnat stötta sitt barn i att se skolan som en möjlighet. På Högbergsskolan har planer för likabehandling och delaktighet inte bara tagits fram utan fått utrymme i vardagen på riktigt.
– Vi vågar numera säga och stå för att vi är olika på den här skolan, vilket gjort att klimatet är både mer öppet och trevligare, säger Linda Gagner, speciallärare på skolan.
Resultatet efter bara ett års projekt är slående bra. Endast en elev har uppehåll för att med andra insatser under detta läsår få ork till att gå i skolan. De resterande 16 eleverna går i skolan, en del efter ett anpassat schema med en fungerande studieplan och framtidskänsla. En del av eleverna tillhör Högbergsskolan och har en och samma hemvist där miljön är utformad mera utifrån elevernas behov.
Relationerna är stärkta och flera elever som tidigare inte deltagit i undervisning under lång tid går nu gymnasiet och klarar de flesta av kurserna de läser. Skolan har hittat en samtalsform med eleverna där de får berätta hur de mår just nu i den mån de vill, men också dela med sig av sina framtidsdrömmar. En drömmer om att bli lärare, en annan om att få läsa vidare till ingenjör.
– Att projektet inneburit att vi har inte bara fått en påse pengar utan även reellt stöd från rådgivare och en följeforskare under ett år har gjort vi fått chansen att skapa något mer varaktigt som vi ser det, avslutar Ann och Linda, som båda kommer att fortsätta att arbeta i projektet under 2019 då nya projektmedel har beviljats från SPSM och kommunen.
Nya möten med familjer och elever i grundskolan för 2019 är redan inplanerade.
I en skola där alla mår bra litar eleverna och personalen på varandra
Mer än 5000 elever i Sverige väljer att
stanna hemma från skolan.
Varför är det så?
Skol-personalen i Tierps kommun
har tagit reda på det
och gjort något åt problemet i sina skolor.
De har lyckats väldigt bra.
Projekt-gruppen berättade på en tema-dag
hos Specialpedagogiska skolmyndigheten
hur de gör för att eleverna ska vilja gå till skolan.
Förr löste de problemen
när eleverna inte längre gick till skolan.
Nu hjälper de dem innan eleverna stannar hemma.
Tierp är en liten kommun i norra Uppland.
De har fått kämpa med att ganska många elever
har haft en problematisk från-varo från skolan.
Det har inte heller funkat så bra
när niorna ska börja på gymnasiet i Tierp.
Många har valt att söka till
gymnasiet i Uppsala eller Gävle i stället.
Tierp kommun kontaktade oss på
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Vad kunde de göra åt problemen?
Vi tipsade om ett projekt vi kallar
Proaktivt stöd för en likvärdig utbildning.
Man får då råd-givning och pengar från staten
under ett helt år.
Dessutom är en forskare med under året.
Gymnasiet i Tierp heter Högbergs-skolan.
Ann Tunell arbetar som special-pedagog där.
Hon säger att de är duktiga på att lösa problem
men att det är svårare att se till att
problemen inte upp-står.
Att före-bygga problem så att de inte uppstår
tar mer tid och kostar mer.
– Vi tackade ja till projektet för att
det gav oss helt nya möjligheter.
Men vi förstod redan från början att
det skulle ta mycket tid,
säger Ann.
De kallade projektet Trygg över-gång.
Elevernas övergång till gymnasiet
behövde bli tryggare och
de ville hjälpa elever med problematisk frånvaro.
Projektgruppen undersökte situationen
under vintern och våren 2018.
Det var inget vidare, märkte de.
Kontakten mellan grund-skola och gymnasium
var inte bra.
Alltför många elever hade också
stannat hemma under lång tid.
De anlitade en person som elev-stödjare.
Elevstödjarens uppgift är att hålla kontakt med
eleverna och deras vårdnads-havare.
Det visade sig vara smart.
De fick kontakt med 18 familjer och 17 barn.
Barnen hade alla varit borta från skolan länge.
– Det var svårt i början.
En del litade inte på oss.
De skämdes över att inte räcka till.
Om du känner att du inte duger
blir det svårt att ta emot hjälp.
Men andra kände sig väldigt lättade.
De kände att de fick nytt hopp,
säger elevstödjaren Maria Ström.
Alla är med i projektet
Projektets har gått ut på att skapa kontakt,
att bygga relationer mellan människor.
De ansvariga för skolan i kommunen har också varit med.
Det är därför de har lyckats så bra i kommunen.
Det handlar om fyra skolor som är väldigt olika.
Det är till exempel stora skillnader i
organisationen kring elev-hälsa.
Rektors ansvar kring särskilt stöd är också olika.
All personal på skolorna har varit
delaktiga i projektet, mer eller mindre.
De har därför alla kunnat bidra till att
förbättra miljön på skolan.
Föräldrarna har fått bra information om
övergången till gymnasiet.
De har kunnat hjälpa sina barn
att se skolan som en möjlighet.
Högbergsskolan har också skrivit planer för
lika-behandling och delaktighet.
Men det är inte bara papper med fina ord.
De används i vardagen på riktigt.
– Vi vågar numera säga på den här skolan
att vi alla är olika.
Vi vågar stå för det.
Stämningen på skolan har blivit
trevligare och mer öppen,
säger specialläraren Linda Gagner.
Resultatet av projektet efter bara ett år är otroligt bra.
Endast en elev är fortfarande borta från skolan
men får hjälp.
Eleven får göra annat under det här läs-året
för att få ork till att gå i skolan igen.
De andra 16 eleverna går i skolan.
Några av dem har ett anpassat schema
med en studie-plan som funkar.
Nu vågar de tro på framtiden igen.
En del av eleverna hör till Högbergsskolan.
Lär-miljön är nu mer utformad
efter elevernas behov.
Flera elever som tidigare
inte deltagit i undervisning under lång tid
går nu gymnasiet och klarar de flesta av kurserna.
Skolan har hittat ett sätt att tala med eleverna
som funkar bra.
Eleverna får berätta hur de mår just nu.
De får också berätta om sina framtids-drömmar.
Det är så klart fri-villigt att berätta.
En elev drömmer om att bli lärare.
En annan vill gärna läsa vidare till ingenjör.
– Vi har fått chansen att skapa en förändring i skolan
som kan hålla under lång tid.
Det var bra att vi inte bara fick en påse pengar
utan också bra stöd av rådgivare och forskare
under ett helt år,
säger Ann och Linda.
Specialpedagogen Ann och
specialläraren Linda på Högbergsskolan
kommer båda att fortsätta arbeta i projektet
under år 2019.
Skolan har fått nya projekt-pengar från
Specialpedagogiska skolmyndigheten
och från Tierps kommun.
De har redan planerat in nya möten
med familjer och elever i grundskolan under året.
