Barn som tittar på en bok

En tillgänglig ljudmiljö är avgörande för elever med blindhet

Rapporten "Med ljudet som omvärld" ger en unik inblick i hur elever med blindhet beskriver skolans olika ljudmiljöer och hur dessa skapar skiftande förutsättningar för lärande och delaktighet. Ljudmiljön är avgörande för både inlärningen och det sociala samspelet.

"Med ljudet som omvärld" handlar om hur elever med blindhet i grund- och gymnasieskolan använder sig av ljud i olika situationer under skoldagen för att förstå och få tillgång till både sociala och pedagogiska sammanhang. Här lyfts, kanske för första gången i pedagogisk forskning, ljudmiljöns avgörande roll i skolan för elever med synnedsättning ur deras eget perspektiv. "Det är ljudet jag går på. För man fångar ju allting på det sättet. Låt oss kalla det en ljudradar, alltså medvetandet som man har omkring sig", säger Daniel, 18 år.

– En tillgänglig ljudmiljö är en förutsättning för delaktighet. Det är ett känt faktum när det gäller elever med hörselnedsättning. Men ljudmiljön har en enormt stor betydelse även för elever med synnedsättning, betonar Sara Backström Lindeberg, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten och författare till rapporten. Hon fortsätter:

– Forskning och erfarenhet visar att social delaktighet för elever med synnedsättning i skolmiljön är bekymmersam. Resultaten i denna studie pekar på att otillgänglig ljudmiljö kan vara en bidragande orsak till utanförskap och marginalisering.

Sara betonar att åtgärder som gynnar elever med blindhet även skulle gynna andra elevgrupper som exempelvis elever med hörselnedsättning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och elever med svenska som andraspråk. Det gäller åtgärder både i klassrummet och i rast- och fritidsverksamheten. Det kan till exempel handla om att verbalisera skeenden, strukturera aktiviteter och tillgängliggöra kommunikation. Många insatser hör hemma på organisatorisk nivå, till exempel utformning av lokaler och skolans verksamhet.

Kunskap som kan leda till förändring

– Rapporten tar bland annat upp situationer i klassrummet där det ställs krav på flera auditiva fokus på samma gång, vilket blir svårt att hantera för eleverna. Det kan exempelvis handla om att samtidigt lyssna på datorns talsyntes, lärarens genomgång och någon som syntolkar, berättar Sara.

De skolmiljöer som är avsedda för socialt samspel, såsom korridorer, fritidshem och matsal, visar sig vara de som är minst tillgängliga för eleverna vad gäller ljudmiljö. Det beror på höga ljudnivåer med många människor och många parallella aktiviteter. Där är det svårt att urskilja kamraters röster, sammanhang och aktiviteter. I sådana situationer blir ljudinformationen anonym, vilket försvårar det sociala samspelet. Motsatsen, en tyst miljö utan verbal information kan också vara ett hinder för samspel.

– Vi behöver mer kunskap om ljudets betydelse i alla situationer i skolan, både pedagogiska och sociala. Vi måste fokusera mer på ljud och sätta oss in i hur eleverna upplever sin omvärld, avslutar Sara.

Beställ eller ladda gärna ner rapporten

Rapporten finns att beställa här på webben, se länk nedan. Den vänder sig till pedagoger, rektorer och personal i skola och förskola, till studenter och forskare inom pedagogik och specialpedagogik samt andra närliggande forskningsfält. Den kan också läsas med behållning av alla som är intresserade av skolans ljudmiljöer och dess påverkan.

Ladda ner eller beställ rapporten Med ljudet som omvärld.

Publicerat onsdag 24 februari 2016 Granskat torsdag 24 mars 2016