Eleverna är experter på vad de behöver i sin vardag

Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barns rättigheter. Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn, står det bland annat i konventionen. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Vi vill uppmärksamma denna viktiga årsdag och ger här en inblick i hur eleverna är delaktiga när vi utvecklar våra läromedel.

Vid all nyutveckling av läromedel har vi kontakt med elever, ofta via en grupp där elever och lärare finns med i arbetet, berättar Ellika Melander som är projektledare på Läromedelsavdelningen.

När boken börjat ta form sammanställer vi ett antal sidor av den tryckta boken eller några sidor av den digitala produkten, som går ut till elever och lärare.

"Rutor för räkning" är ett exempel på ett digitalt material för elever med rörelsehinder. Under utvecklingen av materialet hade projektledaren både samtal och träffar med elever och lärare för att lyssna in behoven, förklarar Ellika.

Elevernas åsikter är viktiga i arbetet

Eleverna i grundsärskolan provar oftast materialet tillsammans med läraren och vi får in åsikter via läraren. Grundfrågan är: blev materialet förståeligt för eleven? Vi tar till oss synpunkterna och ändrar så det blir så tydligt som möjligt.

– Det är alltid givande för mig som projektledare att möta eleverna och lyssna på dem, säger Pia Westlund, som projektleder läromedel på teckenspråk.

Ett exempel är hur en klass engagerade sig i ett nytt läromedel, inte bara i innehållet, utan de gjorde också förslag på hur utformningen skulle se ut och fick även sätta namnet efter en omröstning i klassen.

Dialogen kan resultera i nya tankar

Dialogen med eleverna kan också ge oss helt nya tankar kring ett läromedel.
Utan elevernas medverkan hade exempelvis inte produkten Bliss-Nisse blivit tredimensionell (3D). Bliss-Nisse är ett träningsmaterial för elever som använder bliss.

Symbolspråket bliss är ett grafiskt begreppsbaserat språk som oftast används av elever med rörelsehinder som saknar eller har ett mycket bristfälligt tal.

Materialet i Bliss-Nisse används för att träna in prepositionssymboler. Elever med rörelsehinder har begränsningar att röra sig själva i förhållande till sin omgivning. Därför kan begrepp som exempelvis prepositioner bli svåra att förstå.

– 3D-modellen växte fram i samarbetet med eleverna. Det blev tydligt att det behövdes något utöver det vanliga för att de svåra begreppen skulle bli tydliga för eleven. Att komplettera bildkorten med en 3D-modell blev lösningen, säger Lovisa Jacobsson, projektledare för bliss på läromedelsavdelningen.

Du hittar våra läromedel i Webbutiken

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter kallas till vardags barnkonventionen. I barnkonventionen samlas för första gången alla rättigheter som gäller för alla barn och ungdomar upp till 18 år. Bestämmelserna om mänskliga rättigheter för barn har 196 länder skrivit under och förbundit sig att följa reglerna.

Läs mer hos Barnombudsmannen

Publicerat måndag 20 november 2017 Granskat fredag 19 oktober 2018