Elever i klassrum med hörhjälpmedel

Elever med hörselnedsättning måste erbjudas en icke diskriminerande skola

Det är vanligare att hörtekniken i Stockholms skolor inte fungerar än att den fungerar. Fyra av fem klassrum har oacceptabla akustiska egenskaper enligt dagens krav för normalhörande. Av 85 elever är det 17 som har kontakt med kommunal hörselpedagog. Det visar en bred kartläggning som genomförts av SPSM i samarbete med Hörselhabilitering Barn och Ungdom, Karolinska Universitetssjukhuset.

Studien handlar om hörteknik och dess användning i skolan – förkortad HODA. Med mätningar, observationer, elevintervjuer och enkäter har 63 skolor i Stockholms län studerats med fokus på de kommunikativa faktorerna i skolan. Studien visar hörteknikens matchning mot den pedagogiska vardagen, dess tekniska funktion och inte minst miljörelaterade och organisatoriska förutsättningar.

– Resultatet är nedslående, men inte helt överraskande. Hörteknikens skick och användning svarar sällan mot behoven och en bra ljudmiljö saknas ofta./Håkan Bergkvist, samordnare för auditiv miljö på SPSM.

Brister i användningen av hörteknik

I Sverige finns omkring 4 600 barn och ungdomar med en hörselnedsättning av den grad att de förskrivits hörapparater, kokleaimplantat, benförankrad hörapparat eller annat personligt hjälpmedel. Uppåt 3 000 barn och ungdomar har också hörtekniska lösningar som komplement med syfte att förbättra elevernas möjligheter till delaktighet i skolan.

– I vår studie svarar sällan hörteknikens skick mot behoven. Dessutom upplever eleverna brister i ljudkvaliteten och vill gärna se förbättringar, fortsätter Håkan.

Bristerna kring hörteknikens användning handlar ofta om lärarnas okunskap. Studien visar att kunskap om och tillgång till den typ av stöd som en hörselpedagog kan ge ofta saknas. Även faktorer som att eleverna själva inte vill utmärka sig i gruppen och ibland tycker att det blir "pinsamt" då hörteknik ska användas, spelar in.

– Hörselpedagogen är en mycket viktig person när det gäller att förmedla kunskap till lärare och arbetslag om konsekvenserna av en elevs hörselnedsättning och hur man kan arbeta för att underlätta elevens delaktighet i undervisning och skolarbete. I vår studie är det bara 17 av 85 elever som fått det stödet, berättar Håkan.

"Vi hoppas bristerna tas på allvar"

HODA-projektet är genomfört i Stockholms län och ger ingående beskrivningar av förhållanden relaterade till de 85 elever som deltagit.

­– Vår bedömning är att många av resultaten vi redovisar och diskussioner vi för kring resultaten har en bred giltighet även utanför Stockholms län, fortsätter Håkan.

Hur kan elever med hörselnedsättning få en fungerande skolvardag, där förutsättningar för delaktighet finns?

– SPSM:s förhoppning är att HODA-projektet och spridningen av resultatet bidrar till att beskriva vilka förutsättningar som måste finnas för att barn och ungdomar med hörselnedsättning ska erbjudas en icke diskriminerande skola. Vi hoppas att bristerna som finns idag tas på allvar och att fler skolor prioriterar en bra ljudmiljö. Det är något alla elever och lärare vinner på, avslutar Håkan.

Ta del av resultatet

Imorgon, onsdag den 18 mars klockan 14-15:30, genomför SPSM ett webbseminarium om HODA-studien och dess resultat. Du kan anmäla dig till seminariet via länken nedan. Resultatet från HODA-projektet finns också sammanfattat i en FoU-skrift: "Vad var det du inte hörde?" Hörteknik och dess användning i skolan – HODA. Den finns att beställa kostnadsfritt på vår webbplats, beställningsnummer 00568.

Publicerat tisdag 17 mars 2015 Granskat onsdag 27 januari 2016

Mer om HODA och auditiv miljö