Foto Daniel Håkansson

Elever har svaren på frågor om sin studiesituation

I en nyutgiven barnpanelsrapport ger elever med funktionsnedsättning sin bild av vad de tycker om sin skolsituation. Rasten är ett orosmoment och många vill ha fler lärare i klassrummet.

I barnpanelen som genomfördes hösten 2018 medverkade 31 elever med funktionsnedsättning på grundskolor runt om i landet. De har intervjuats var för sig om hur de upplever trygghet, studiero och studiemotivation.

Oro, otrygghet och brist på stöd påverkar elevernas studiero och många känner sig dessutom stressade över sitt skolarbete. Eleverna tycker att det är viktigt att få föra fram vad som fungerar bra och det de vill förändra. Bland elever med funktionsnedsättning vet vi sedan tidigare undersökningar att fler i den här gruppen har psykisk ohälsa och också upplever en större stress i skolarbetet. Ett sätt att få veta mer om vad som orsakar stressen i skolan är att prata med eleverna.

– Om vi inte känner till vilka utmaningar eleverna har så vet vi inte vilka förändringar som ger effekt. Att lärare har kunskap om funktionsnedsättningar har betydelse, men ytterst är det eleven som kan beskriva vad som fungerar eller inte fungerar i olika situationer, säger Tove Söderqvist Dunkers, samordnare med ansvar för området barnpanel i Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Eleverna lyfter behov av fler lärare i klassen

Nästan alla elever i rapporten efterlyser lärare som har tid och kan ge individuellt stöd. De konstaterar också att de inte får det stöd de behöver, men upplever samtidigt att lärarna gör så gott de kan. Många lyfter behovet av fler lärare i klassen.

– När det gäller trygghet är rasten ett orosmoment som många elever nämner. De är rädda för att bli utsatta och beskriver bråk, att de blir kallade saker och att det saknas vuxna i närheten på rasterna. Det visar hur viktigt det är att det finns vuxna där eleverna är, säger Tove Söderqvist Dunkers.

Några elever har tillgång till socialpedagoger, fritidspedagoger eller elevstödjare på rasterna och upplever det väldigt positivt. I intervjuerna var det flest pojkar som tog upp att det är enklare att vända sig till de vuxna som finns där eleverna är. När det gäller trygghet tar de också upp hur viktigt det är att vuxna reagerar och agerar. De säger också att det finns vuxna som inte gör något.

Brist på anpassningar påverkar motivationen

För att främja studiero behövs lugn och ro i klassrummet och kortare studiepass enligt eleverna. Många elever har svårt att sitta stilla och säger att fysisk aktivitet är viktigt för dem. De tar även upp hur viktigt det är att förstå instruktioner.

– Om du inte får den hjälp du behöver, påverkas din studiero. Och när anpassningar saknas och du inte vet vad du ska göra i skolan blir det svårt att känna studiemotivation. Det upplevs då som väldigt stressande. Samtidigt är elever positiva till om det finns möjligheter att gå till verksamheter inom skolan som studion eller stödet där de kan få lugn och ro, få stöd av speciallärare, möjlighet att prata eller få uppgifter förklarade, säger Tove.

I Barnpanelsrapporten upplever alla intervjuade pojkar stress i skolsituationen, medan hälften av flickorna uttrycker det. Bilden att många elever med funktionsnedsättning upplever stress över skolarbetet stämmer väl överens med en större undersökning från Myndigheten för delaktighet, som redovisas i rapporten "Uppföljning av funktionshinderpolitiken 2018".

Elever svarar på frågor om hur de har det i skolan

Det har nyligen kommit ut
en ny barn-panels-rapport.
I den berättar elever i grund-skolan
om sin skol-situation.
Eleverna har alla en funktions-nedsättning.
Rasterna känns jobbiga, tycker många.
Många vill också ha fler lärare i klass-rummet.

Hösten 2018 ordnade vi en barnpanel.
31 elever med funktionsnedsättning var med
från hela landet.
De blev intervjuade om skolan.
Vi frågade alla om de känner sig trygga.
Har de studie-ro?
Tycker de att det är roligt
att lära sig nya saker?

Många svarar att de känner oro.
De är o-trygga och får inte tillräckligt stöd,
tycker de.
Det är inte bra för deras studiero.
Många känner sig dessutom stressade.
Det finns alltså mycket som kunde vara bättre.

Eleverna tycker att det är viktigt
att få berätta vad de vill förbättra.
De vill också berätta om
vad som fungerar bra.
Vi vet redan från tidigare undersökningar
att elever med funktionsnedsättning
upplever att skol-arbetet är stressigt
oftare än andra elever.
Det är också fler som har psykisk o-hälsa.

Vad är det som gör att eleverna
känner sig stressade i skolan?
Ett sätt att få veta mer om det
är att prata med eleverna.
Tove Söderqvist Dunkers på
Specialpedagogiska skolmyndigheten
jobbar med barnpanelen.
Hon säger att det är viktigt att
lärare kan mycket om funktionsnedsättningar.
Men det är eleverna själva
som kan säga om saker och ting verkligen funkar
eller inte funkar
i olika situationer.

– Om vi inte vet vad eleverna tycker
då vet vi inte heller
vilka förändringar som funkar,
säger Tove.

Eleverna säger att det behövs
fler lärare i klassen

Nästan alla elever i rapporten
vill ha lärare som har tid att hjälpa.
De tycker inte att de får
det stöd de behöver.
De vill ha individuellt stöd.
Många säger att det behövs fler lärare i klassen.
Men eleverna upp-lever också
att lärarna gör så gott de kan.

Många elever oroar sig för rasterna

Samordnaren Tove berättar att
rasterna är ett oros-moment för många.

– De är rädda för att råka ut för något.
De berättar om bråk,
att de blir kallade elaka saker.
De tycker också att det saknas vuxna
i närheten på rasterna.
Det visar oss hur viktigt det är
att det finns vuxna där eleverna är,
säger Tove.

Några elever berättar att det finns
social-pedagoger,
fritids-pedagoger eller elev-stödjare
på rasterna i deras skolor.
De är väldigt glada över det.
Det var särskilt pojkarna som sa
att det är enklare att prata med de vuxna
som finns där eleverna är.
De säger också att det är viktigt
att vuxna reagerar och gör något
om det händer någonting.
Det finns vuxna som inte gör någonting alls,
berättar de.

Eleverna blir mindre motiverade
när det inte finns anpassningar

Lugn och ro i klassrummet
behövs för att man ska få studiero,
tycker eleverna.
Pauser är också viktigt.
Många elever har svårt att sitta still.
De säger att det är viktigt för dem
att få röra på sig.
Det är också viktigt att förstå instruktioner.

– Om du inte får den hjälp du behöver,
då får du sämre studiero.
Samma sak om det inte finns anpassningar.
Om du inte vet vad du ska göra,
då blir det svårt att känna
att det är roligt i skolan.
Det blir väldigt stressande,
säger Tove.

Eleverna tycker att det är bra
om det finns ställen dit de kan gå
för att få lugn och ro.
De vill gärna kunna gå till en special-lärare
för att få stöd när de behöver det.
De vill ha någon vuxen som de kan prata med,
eller som kan förklara uppgifter för dem.

Alla pojkar som blev intervjuade
kände stress i skolan.
Bara hälften av flickorna kände samma sak.
Det stämmer väl överens med
vad vi vet från en större undersökning.
Många elever med funktionsnedsättning
upplever stress över skolarbetet.
Det kan du läsa om i en rapport från
Myndigheten för delaktighet.

Ladda ner Barnpanelsrapport
– Vad säger elever med funktionsnedsättning
om trygghet, studiero och studiemotivation

Läs rapporten från
Myndigheten för delaktighet:
Uppföljning av funktions-hinder-politiken 2018