Elever har svaren på frågor om sin studiesituation

I en nyutgiven barnpanelsrapport ger elever med funktionsnedsättning sin bild av vad de tycker om sin skolsituation. Rasten är ett orosmoment och många vill ha fler lärare i klassrummet.

I barnpanelen som genomfördes hösten 2018 medverkade 31 elever med funktionsnedsättning på grundskolor runt om i landet. De har intervjuats var för sig om hur de upplever trygghet, studiero och studiemotivation.

Oro, otrygghet och brist på stöd påverkar elevernas studiero och många känner sig dessutom stressade över sitt skolarbete. Eleverna tycker att det är viktigt att få föra fram vad som fungerar bra och det de vill förändra. Bland elever med funktionsnedsättning vet vi sedan tidigare undersökningar att fler i den här gruppen har psykisk ohälsa och också upplever en större stress i skolarbetet. Ett sätt att få veta mer om vad som orsakar stressen i skolan är att prata med eleverna.

– Om vi inte känner till vilka utmaningar eleverna har så vet vi inte vilka förändringar som ger effekt. Att lärare har kunskap om funktionsnedsättningar har betydelse, men ytterst är det eleven som kan beskriva vad som fungerar eller inte fungerar i olika situationer, säger Tove Söderqvist Dunkers, samordnare med ansvar för området barnpanel i Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Eleverna lyfter behov av fler lärare i klassen

Nästan alla elever i rapporten efterlyser lärare som har tid och kan ge individuellt stöd. De konstaterar också att de inte får det stöd de behöver, men upplever samtidigt att lärarna gör så gott de kan. Många lyfter behovet av fler lärare i klassen.

– När det gäller trygghet är rasten ett orosmoment som många elever nämner. De är rädda för att bli utsatta och beskriver bråk, att de blir kallade saker och att det saknas vuxna i närheten på rasterna. Det visar hur viktigt det är att det finns vuxna där eleverna är, säger Tove Söderqvist Dunkers.

Några elever har tillgång till socialpedagoger, fritidspedagoger eller elevstödjare på rasterna och upplever det väldigt positivt. I intervjuerna var det flest pojkar som tog upp att det är enklare att vända sig till de vuxna som finns där eleverna är. När det gäller trygghet tar de också upp hur viktigt det är att vuxna reagerar och agerar. De säger också att det finns vuxna som inte gör något.

Brist på anpassningar påverkar motivationen

För att främja studiero behövs lugn och ro i klassrummet och kortare studiepass enligt eleverna. Många elever har svårt att sitta stilla och säger att fysisk aktivitet är viktigt för dem. De tar även upp hur viktigt det är att förstå instruktioner.

– Om du inte får den hjälp du behöver, påverkas din studiero. Och när anpassningar saknas och du inte vet vad du ska göra i skolan blir det svårt att känna studiemotivation. Det upplevs då som väldigt stressande. Samtidigt är elever positiva till om det finns möjligheter att gå till verksamheter inom skolan som studion eller stödet där de kan få lugn och ro, få stöd av speciallärare, möjlighet att prata eller få uppgifter förklarade, säger Tove.

I Barnpanelsrapporten upplever alla intervjuade pojkar stress i skolsituationen, medan hälften av flickorna uttrycker det. Bilden att många elever med funktionsnedsättning upplever stress över skolarbetet stämmer väl överens med en större undersökning från Myndigheten för delaktighet, som redovisas i rapporten "Uppföljning av funktionshinderpolitiken 2018".

Publicerat torsdag 25 april 2019 Granskat tisdag 7 maj 2019