Klassrum med lärare och vuxenstuderande

Det viktigaste är att se helheten

Paula Waldner jobbar som lärare i svenska 1 med en grupp vuxenstuderande svenskar och nysvenskar. I klassen går en man med blindhet. Innan terminsstart var hon lite oroad för hur det skulle gå. Men tack vare gott samarbete med kollegor och stöd från Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare har det gått över förväntan. Anpassningarna som Paula och hennes kollegor har genomfört har inte bara förbättrat skolarbetet för eleven med blindhet, utan för hela klassen.

- En av grundförutsättningarna för att få det att fungera är att planera i god tid, säger Paula som utbildar sig till speciallärare parallellt med sitt arbete som ämneslärare på Vuxenutbildningen i Ulricehamn. Det är extra viktigt när man jobbar med vuxenstuderande som måste kunna lyssna på läromedlen istället för att läsa traditionella böcker. För grund- och gymnasieskolan finns i stort sett allt material inläst redan hos Inläsningstjänst. Men för vuxenstuderande måste inläsningen beställas och det kräver såklart att man är ute i god tid.

Det viktigaste menar Paula annars är bemötande och att jobba med helheten.

– Det kanske låter kanske klyschigt, men det handlar faktiskt om att inte se saker som problem och att vara öppen för att prova nya tillvägagångssätt.

Inför terminsstart och under början av terminen fick Paula och hennes kollegor stöd från Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare i Jönköping.

– Det handlade mycket om bemötande: Vad ska man tänka på när man har en elev med blindhet? Saker som inte alls behöver vara ett problem men som riskerar att bli det när jag som lärare känner mig osäker på hur jag ska agera eller tänka. Det kändes till exempel ovant och konstigt till en början att hela tiden berätta allt jag gör i klassrummet. Men sedan insåg jag att det självklart är så jag måste göra. Hela lektionen måste ju syntolkas. Och det gör det dessutom bara tydligare för de övriga eleverna också.

Skolan har även fått tänka nytt vad det gäller allt från placering i klassrum till hur man bäst lägger upp grupparbeten, redovisningar och prov. Eller för den delen hur man ska agera om brandlarmet plötsligt går.

– Precis det med brandlarmet hände faktiskt, säger Paula och ler. Det blev lite struligt, men vi löste det.

Rådgivarna har inte bara träffat Paula och hennes kollega i klassen utan pratat med all personal på skolan som på det ena eller andra sättet är med och påverkar skolarbetet för eleven. Allt från rektor till vaktmästare.

– Vi har till exempel gjort oss av med onödiga möbler och annat som var i vägen i klassrummet och korridorer.

Sättet att jobba har inte bara påverkat skolsituationen för eleven med blindhet utan för hela klassen.

– Det är nog det allra viktigaste vi lärt oss av vår kontakt med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Att det handlar om helheten. Vi har inte gjort speciallösningar för just den här eleven utan istället anpassat arbetssättet för hela klassen så att alla kan vara med och arbeta med varandra. En inkluderande lärmiljö kort sagt.

Förutom stödet från rådgivarna som varit på skolan gick Paula och några av hennes kollegor Specialpedagogiska skolmyndighetens kurs "Elev med blindhet i gymnasieskolan" i Stockholm.

– Vi anmälde oss till den när vi fick veta att vi skulle få en elev med blindhet nästa termin. Jag kan varmt rekommendera att gå en sådan kurs. Den var otroligt givande och har gjort att jag känner mig mycket tryggare i min roll som pedagog, avslutar Paula.

Publicerat tisdag 11 april 2017