Det nationella provet sätter annat än kunskap på prov

De nationella proven i matematik i årskurs tre är ett tillfälle för skolan att ta reda på vad eleverna kan. Men vissa elever tror att resultatet kan få andra följder. Det visar Anette Baggers avhandling som hon har försvarat vid Umeå universitet.

– En del av nioåringarna berättar att de tror att resultatet kan få sociala följder i lärandet och för framtiden. Vissa har fantasier om att de kan tvingas gå om en klass, eller till och med gå ner en årskurs, om deras resultat inte blir tillräckligt bra. De resonerar ganska målande om hur de skulle göra då, att de skulle få en ny lärare, inte skulle kunna sitta med sin kompis, och så vidare. Det är olyckligt såklart, säger Anette Bagger.

Intervjuat 237 elever

Anette är tjänstledig från sin anställning som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Nyligen försvarade hon sin avhandling Prövningen av en skola för alla – Nationella provet i matematik i det tredje skolåret.

Hon har undersökt vad proven gör mer än att testa kunskaperna hos barnen. Hon har både filmat och observerat provsituationen samt intervjuat elever, pedagoger och rektorer. I projektet ingick sammanlagt 22 skolor med 422 elever, 237 av eleverna intervjuades.

Pedagogiskt dilemma för läraren

Enligt Anette uppstår ett pedagogiskt dilemma för läraren när det gäller hur mycket och på vilket sätt den ska hjälpa elever, utan att riskera att hjälpa för mycket och att provet på så sätt inte blir lika för alla. Det visar sig framför allt när elever som inte har svenska som modersmål behöver stöd, eller när det saknas resurser och kunskap om stödet som behövs.

– Om provet i matematik snarare handlar om hur eleven påverkas av provsituationen, konstruktionen eller språket som provet är skrivet på, kan man inte säga att det är elevens kunskaper som blir testade, säger Anette.

Detta dilemma hör samman med att lärarna är både provgivare och provtagare vid provsituationen, enligt Anette.

– Proven utvärderar undervisningen och blir därför ett mått på lärarens duglighet på något vis.

En situation med normer

I en provsituation finns det normer som också är intressanta att titta på. Trots att det är första gången eleverna gör prov vet de vad som förväntas och hur det går till. De vet att man arbetar ensam och under tid. Det var tydligt i samtliga klassrum.

Anettes gissning är att det är liten skillnad mellan en provsituation för tjugo år sedan och motsvarande situation i dag. Hur man förväntas uppföra sig som provtagare skiljer sig troligen inte heller mycket åt mellan en gymnasieelev och en nioåring.

– En nioåring är ett barn. Det är viktigt att vi kan möta de här personerna som legitima provdeltagare och samtidigt som unga barn. Hur barnanpassad är provsituationen? Det är en väldigt viktig fråga, säger Anette.

Mer information

Skolportens lärarpanel har utsett Anettes avhandling som favorit det sista kvartalet 2015.
Läs mer om Skolportens lärarpanel och panelens uppdrag på Skolportens webbplats

Läs hela avhandlingen som finns publicerad på Umeå universitets webbplats

Läs en populärvetenskaplig text om avhandlingen på webbplatsen för Svenska förbundet för specialpedagogik

Anette kommer att föreläsa om de nationella proven som en arena för likvärdighet under Matematikbiennalen 2016.
Läs mer om Matematikbiennalen på Trippus webbplats

Publicerat måndag 16 november 2015 Granskat torsdag 24 mars 2016