Lättläst
Teckenspråk
Det nationella provet sätter annat än kunskap på prov
De nationella proven i matematik i årskurs tre är ett tillfälle för skolan att ta reda på vad eleverna kan. Men vissa elever tror att resultatet kan få andra följder. Det visar Anette Baggers avhandling som hon har försvarat vid Umeå universitet.
– En del av nioåringarna berättar att de tror att resultatet kan få sociala följder i lärandet och för framtiden. Vissa har fantasier om att de kan tvingas gå om en klass, eller till och med gå ner en årskurs, om deras resultat inte blir tillräckligt bra. De resonerar ganska målande om hur de skulle göra då, att de skulle få en ny lärare, inte skulle kunna sitta med sin kompis, och så vidare. Det är olyckligt såklart, säger Anette Bagger.
Intervjuat 237 elever
Anette är tjänstledig från sin anställning som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Nyligen försvarade hon sin avhandling Prövningen av en skola för alla – Nationella provet i matematik i det tredje skolåret.
Hon har undersökt vad proven gör mer än att testa kunskaperna hos barnen. Hon har både filmat och observerat provsituationen samt intervjuat elever, pedagoger och rektorer. I projektet ingick sammanlagt 22 skolor med 422 elever, 237 av eleverna intervjuades.
Pedagogiskt dilemma för läraren
Enligt Anette uppstår ett pedagogiskt dilemma för läraren när det gäller hur mycket och på vilket sätt den ska hjälpa elever, utan att riskera att hjälpa för mycket och att provet på så sätt inte blir lika för alla. Det visar sig framför allt när elever som inte har svenska som modersmål behöver stöd, eller när det saknas resurser och kunskap om stödet som behövs.
– Om provet i matematik snarare handlar om hur eleven påverkas av provsituationen, konstruktionen eller språket som provet är skrivet på, kan man inte säga att det är elevens kunskaper som blir testade, säger Anette.
Detta dilemma hör samman med att lärarna är både provgivare och provtagare vid provsituationen, enligt Anette.
– Proven utvärderar undervisningen och blir därför ett mått på lärarens duglighet på något vis.
En situation med normer
I en provsituation finns det normer som också är intressanta att titta på. Trots att det är första gången eleverna gör prov vet de vad som förväntas och hur det går till. De vet att man arbetar ensam och under tid. Det var tydligt i samtliga klassrum.
Anettes gissning är att det är liten skillnad mellan en provsituation för tjugo år sedan och motsvarande situation i dag. Hur man förväntas uppföra sig som provtagare skiljer sig troligen inte heller mycket åt mellan en gymnasieelev och en nioåring.
– En nioåring är ett barn. Det är viktigt att vi kan möta de här personerna som legitima provdeltagare och samtidigt som unga barn. Hur barnanpassad är provsituationen? Det är en väldigt viktig fråga, säger Anette.
Mer information
Skolportens lärarpanel har utsett Anettes avhandling som favorit det sista kvartalet 2015.
Läs mer om Skolportens lärarpanel och panelens uppdrag på Skolportens webbplats
Läs hela avhandlingen som finns publicerad på Umeå universitets webbplats
Anette kommer att föreläsa om de nationella proven som en arena för likvärdighet under Matematikbiennalen 2016.
Läs mer om Matematikbiennalen på Trippus webbplats
Nationella prov mäter mer än kunskap
Barn som går i tredje klass ska göra ett nationellt
prov i matematik. Det är ett sätt för skolan att ta
reda på vad eleven kan. Men en del elever tror att
resultatet kan få andra följder. Det visar en
undersökning.
– En del av barnen tror att resultatet kan påverka
deras sociala tillvaro. En del tror att de blir tvungna att
gå om en klass om deras resultat inte är bra. De funderar
på hur det skulle bli. De skulle då få en ny lärare och
inte sitta med sin kompis. Det är dumt såklart,
säger Anette Bagger.
Hon är rådgivare på Special-pedagogiska skol-
myndigheten. Men nu är hon tjänst-ledig. Hon
forskar på Umeå Universitet. Där har hon undersökt
vad proven gör mer än att testa vad barnen kan. Hon
har både filmat och studerat eleverna på prov-tillfället.
Hon har intervjuat elever, pedagoger och rektorer.
Hon intervjuade 102 elever från 22 olika skolor.
Svårt för läraren att hjälpa lagom
Det kan vara svårt för läraren att veta hur mycket
den ska hjälpa eleverna. Provet ska vara lika för alla.
Läraren ska därför inte hjälpa för mycket. Men till
exempel elever som inte har svenska som moders-mål
behöver stöd. Då blir det extra svårt att veta vad
läraren får göra.
– En del elever påverkas av prov-tillfället, hur provet
är gjort eller av språket. Då kan man inte säga att man
bara testar elevens kunskaper, säger Anette Bagger.
Det problemet hör ihop med att lärarna har två roller.
De testar eleverna och blir själva testade.
– Proven visar vad eleverna har lärt sig. Det blir
därför ett sätt att se hur duktig läraren är.
Eleverna vet hur ett prov går till
Vid prov-tillfället finns det mycket intressant att titta på.
Trots att det är första gången eleverna gör prov vet de
hur det går till. De vet att de ska arbeta ensamma och
på tid. Det var tydligt i alla klasser.
Anette Bagger tror inte att det är så stor skillnad mellan ett
prov-tillfälle för 20 år sedan och ett prov-tillfälle
i dag. Både elever på gymnasiet och i tredje klass
vet också hur de ska uppföra sig när de gör provet.
– En nioåring är ett barn. Det är viktigt att vi kan
se dem både som prov-deltagare och som barn. Är
prov-tillfället gjort för barn? Det är en väldigt viktig
fråga, säger Anette Bagger.
Mer information
Anette Baggers undersökning heter: Prövningen av en skola
för alla – Nationella provet i matematik i det tredje
skolåret. Hon har skrivit den vid Umeå universitet.
På Umeå universitets webbplats kan du läsa hela undersökningen (den är inte lättläst):
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A855578&dswid=5119
