Det finns både bra och dåliga ljud

Hur påverkar ljudmiljön elever med olika funktionsnedsättning? Hur kan man upptäcka om ljudmiljön är dålig och vad kan man göra åt den? Ida Eriksson, psykolog, och Sara Backström Lindeberg, rådgivare, har funderat på dessa frågor.

– Forskning visar att en dålig ljudmiljö är stressande för alla, säger Ida.

– Bland annat påverkar ljudmiljön kognitiva förmågor och inlärning, säger Sara.

Ida och Sara arbetar inom Specialpedagogiska skolmyn­digheten. I sina arbeten möter de elever med olika funktions­nedsättning och deras pedagoger. Sara har också skrivit en FoU-rapport om hur elever med blindhet använder sig av ljud i skolan.

Vissa sorters ljud är välkomna

För elever med blindhet är ljudmiljön viktig. Bland annat för att lokalisera var andra befinner sig, vad de gör och vem som gör vad. Ett enkelt sätt att skapa sig en uppfattning om hur en person som är blind upplever ljudmiljön, är att blunda och fundera över vilken information man får, jämfört med om man skulle se.

– En alltför högljudd och rörig ljudmiljö leder till att omvärlden blir svår att begripa. Men eleverna i min studie vill inte att det ska vara helt tyst. En miljö utan verbal kommunikation kan kännas som ett vakuum. De vill veta var kamraterna är och vad som händer, säger Sara.

I ett klassrum kan det finnas många olika ljudkällor, till exempel personer som pratar, fläktar och lysrör. Olika personer har olika förmåga att stänga ute störande ljud och koncentrera sig på det viktiga.

– För vissa personer med neuropsykiatrisk funktions­nedsättning blir alla ljud lika viktiga för hjärnan, som inte kan sålla och det blir jobbigt för arbetsminnet. För elever med språkstörning, utvecklingsstörning eller som har annat modersmål kan det vara svårt att fylla i luckorna om de inte hör allt som lärare och klasskamrater säger, säger Ida.

En dålig ljudmiljö kan skapa negativa reaktioner

En dålig ljudmiljö kan leda till att elever får svårt att koncentrera sig, blir trötta, inåtvända eller passiva.

– Man kan också vara observant på om eleven får ett stere­otypt beteende, överdrivet kontrollbehov, pratar för mycket eller tyr sig till vuxna, säger Sara.

– Det kanske inte bara beror på ljudmiljön, men den kan vara en bidragande orsak, tillägger Ida.

Anpassningar för olika miljöer

Matsalar och fritidshem är viktiga sociala miljöer, som kan vara svåra, bland annat på grund av akustiken och att många är där samtidigt.

Många elever skulle ha nytta av en tydligare struktur i fritidshemmets aktiviteter och en lugnare ljudmiljö. En elev i Saras studie berättar att han i lugnare ljudmiljöer kan höra vad som händer och var kompisen är, men att det inte fungerar på fritidshemmet.

I en matsal kan man dämpa ljudet genom att avskärma olika delar av rummet och man kan låta eleverna äta i mindre grupper och ha fast bordsplacering.

– Det kan vara bra för alla elever, och särskilt för dem som behöver struktur, förutsägbarhet, trygghet och mindre störande intryck, säger Ida.

– Ett par elever i min studie föreslog att skolan skulle ha soft musik där man tar för sig av maten, det skulle hjälpa dem att orientera sig samtidigt som det skulle vara trevligt för alla, säger Sara.

 

Den här artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 2 2016. Prenumerera gratis på Lika värde.

Publicerat måndag 18 juli 2016 Granskat tisdag 23 oktober 2018