Lättläst
Teckenspråk
Det finns både bra och dåliga ljud
Hur påverkar ljudmiljön elever med olika funktionsnedsättning? Hur kan man upptäcka om ljudmiljön är dålig och vad kan man göra åt den? Ida Eriksson, psykolog, och Sara Backström Lindeberg, rådgivare, har funderat på dessa frågor.
– Forskning visar att en dålig ljudmiljö är stressande för alla, säger Ida.
– Bland annat påverkar ljudmiljön kognitiva förmågor och inlärning, säger Sara.
Ida och Sara arbetar inom Specialpedagogiska skolmyndigheten. I sina arbeten möter de elever med olika funktionsnedsättning och deras pedagoger. Sara har också skrivit en FoU-rapport om hur elever med blindhet använder sig av ljud i skolan.
Vissa sorters ljud är välkomna
För elever med blindhet är ljudmiljön viktig. Bland annat för att lokalisera var andra befinner sig, vad de gör och vem som gör vad. Ett enkelt sätt att skapa sig en uppfattning om hur en person som är blind upplever ljudmiljön, är att blunda och fundera över vilken information man får, jämfört med om man skulle se.
– En alltför högljudd och rörig ljudmiljö leder till att omvärlden blir svår att begripa. Men eleverna i min studie vill inte att det ska vara helt tyst. En miljö utan verbal kommunikation kan kännas som ett vakuum. De vill veta var kamraterna är och vad som händer, säger Sara.
I ett klassrum kan det finnas många olika ljudkällor, till exempel personer som pratar, fläktar och lysrör. Olika personer har olika förmåga att stänga ute störande ljud och koncentrera sig på det viktiga.
– För vissa personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning blir alla ljud lika viktiga för hjärnan, som inte kan sålla och det blir jobbigt för arbetsminnet. För elever med språkstörning, utvecklingsstörning eller som har annat modersmål kan det vara svårt att fylla i luckorna om de inte hör allt som lärare och klasskamrater säger, säger Ida.
En dålig ljudmiljö kan skapa negativa reaktioner
En dålig ljudmiljö kan leda till att elever får svårt att koncentrera sig, blir trötta, inåtvända eller passiva.
– Man kan också vara observant på om eleven får ett stereotypt beteende, överdrivet kontrollbehov, pratar för mycket eller tyr sig till vuxna, säger Sara.
– Det kanske inte bara beror på ljudmiljön, men den kan vara en bidragande orsak, tillägger Ida.
Anpassningar för olika miljöer
Matsalar och fritidshem är viktiga sociala miljöer, som kan vara svåra, bland annat på grund av akustiken och att många är där samtidigt.
Många elever skulle ha nytta av en tydligare struktur i fritidshemmets aktiviteter och en lugnare ljudmiljö. En elev i Saras studie berättar att han i lugnare ljudmiljöer kan höra vad som händer och var kompisen är, men att det inte fungerar på fritidshemmet.
I en matsal kan man dämpa ljudet genom att avskärma olika delar av rummet och man kan låta eleverna äta i mindre grupper och ha fast bordsplacering.
– Det kan vara bra för alla elever, och särskilt för dem som behöver struktur, förutsägbarhet, trygghet och mindre störande intryck, säger Ida.
– Ett par elever i min studie föreslog att skolan skulle ha soft musik där man tar för sig av maten, det skulle hjälpa dem att orientera sig samtidigt som det skulle vara trevligt för alla, säger Sara.
Den här artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 2 2016. Prenumerera gratis på Lika värde.
Ljudmiljön i skolan påverkar hur eleverna mår
Hur påverkar ljudmiljön elever med funktions-
nedsättning? Går det att upptäcka om ljudmiljön
är dålig, och hur kan den förbättras?
Ida Eriksson och Sara Backström Lindeberg
arbetar inom Special-pedagogiska skolmyndigheten.
De möter elever med olika funktionsnedsättning
och deras pedagoger i sina arbeten. De har båda
funderat över ljudmiljön på Special-pedagogiska
skolmyndighetens skolor.
Ida Eriksson är psykolog och Sara Backström
Lindeberg är rådgivare på Special-pedagogiska
skolmyndigheten. Sara Backström Lindeberg
har skrivit en rapport om hur blinda elever
använder sig av ljud i skolan.
Ljudmiljön kan hjälpa blinda elever
För blinda elever är ljudmiljön extra viktig. De använder
ljud bland annat för att ta reda på var andra befinner
sig, vad de gör och vem som gör vad. För att få en
uppfattning om hur en blind person upplever
ljudmiljön, kan du prova att blunda och fundera
över vilken information du får jämfört med om
du ser dig omkring.
– En alltför högljudd och rörig ljudmiljö gör
att omvärlden blir svår att begripa. Men eleverna
i min studie vill inte att det ska vara helt tyst.
De vill veta var kamraterna är och vad som händer,
säger Sara Backström Lindeberg.
Människor är olika känsliga för störande ljud
I ett klassrum kan det finnas många olika ljudkällor,
till exempel personer som pratar, fläktar som surrar
och lysrör som brummar. Olika personer har olika
förmåga att stänga ute störande ljud och koncentrera
sig på det viktiga.
– För vissa personer med neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning blir alla ljud lika viktiga
för hjärnan. Eftersom de inte kan sortera bort
de oviktiga ljuden blir det jobbigt för arbetsminnet.
För elever med språkstörning eller utvecklings-
störning kan det vara svårt att fylla i luckorna
om de inte hör allt som lärare och klasskamrater
säger. Det gäller också de som har ett annat moders-
mål, säger Ida Eriksson.
En dålig ljudmiljö kan skapa negativa reaktioner
En dålig ljudmiljö kan leda till att elever får svårt
att koncentrera sig, att de blir trötta, inåtvända
eller passiva.
– Pedagogen kan vara observant på om en elev
får ett stereotypt beteende eller överdrivet
kontrollbehov, pratar för mycket eller tyr sig till
vuxna, säger Sara Backström Lindeberg.
– Sådana problem kanske inte bara beror på
ljudmiljön, men den kan vara en bidragande
orsak, tillägger Ida Eriksson.
Anpassningar för olika miljöer
Många elever skulle ha nytta av att fritidshemmens
aktiviteter hade en tydligare struktur och att
lokalerna hade en lugnare ljudmiljö. En elev i
Sara Backström Lindebergs studie berättar att i
lugnare ljudmiljöer kan han höra vad som händer
och var kompisen är. Men det fungerar inte
på fritidshemmet.
I en matsal går det att dämpa ljudet genom att
skärma av olika delar av rummet och låta eleverna
äta i mindre grupper och ha fast bordsplacering.
– Det kan vara bra för alla elever, och särskilt för
dem som behöver struktur, förutsägbarhet, trygghet
och färre störande intryck, säger Ida Eriksson.
– Ett par elever i min studie föreslog att skolan
skulle ha soft musik där man tar för sig av maten.
Det skulle hjälpa dem att orientera sig, samtidigt som
det skulle vara trevligt för alla, säger Sara Backström
Lindeberg.
