Peyman Vahedi och Ann-Louise Nordlöf

Deras plattform blev guld värd i distansarbetet

När Covid-19 tvingade gymnasieskolorna att införa distansundervisning över en natt, var Ådalsskolan i Kramfors välrustad. Tack vare en bra digital infrastruktur, och en skräddarsydd plattform så kunde skolan snabbt ställa om och hitta lösningar för elever i behov av stöd.

På många skolor förändrades förutsättningarna för informationsutbyte när elever och lärare började arbeta hemifrån. Distansarbetet satte stopp för spontana samtal och möjligheten att lägga en lapp på kollegans skrivbord. Men på Ådalsskolan blev konsekvenserna lite mildare.

– Vi har ett digitalt system för att dokumentera och dela information, säger specialpedagog Ann-Louise Nordlöf. Jag kan enkelt meddela alla berörda om en elev till exempel har uteblivit upprepade gånger från sina stödtillfällen.

Det här gör att lärarna aldrig behöver förlita sig på post-it-lappar, sms, Worddokument eller hörsägen. Systemet skyddar dessutom personuppgifter vilket inte gäller de andra sätten att kommunicera.

Skolans digitaliseringsprocess började 2011 då Peyman Vahedi tillträdde som rektor. Han hade en bakgrund som programmerare, lärare och biträdande rektor. Kombinationen av kompetenser gjorde att han kunde se skolans utmaningar ur ett nytt perspektiv och hitta nya lösningar.

– Under lång tid hade lärarna saknat ett bra digitalt stöd för sitt vardagliga arbete, berättar Peyman.

Därför initierade han arbetet med att utveckla en skräddarsydd plattform. Den skulle göra det lätt att göra rätt utan alltför många klick. En upphandlad leverantör fick bygga systemet och Kramfors kommun blev ägare.

Plattformen har varit i fullskaligt bruk sedan 2018 och under distansperioden underlättade den mycket för elevhälsan.

– Till exempel kan vårdnadshavare signera handlingsplaner och ge samtycke digitalt, berättar Ann-Louise.

Plattformen har också hjälpt kollegorna att behålla en gemensam bild av läget. I systemet har varje elev en egen profil. Där samlas all information om eleven under taggar som till exempel frånvaro, anpassningar och samtal.

– Viss information har enbart elevhälsan tillgång till medan annat kan göras synligt även för lärarna, säger Ann-Louise. Ådalsskolan är det kommunala gymnasiet i Kramfors med cirka 600 elever och 90 anställda. Hälften av eleverna går yrkesförberedande program och hälften högskoleförberedande. Några av lärarna har utrymme i sina tjänster för att kunna ge extra stöd. Under distansperioden fortsatte lärarna att ge sådant stöd via skärm istället.

– Det gick snabbt att komma igång eftersom alla elever redan hade program för chatt och videosamtal installerade på sina datorer. Skolan kunde också hjälpa det fåtal elever som saknade uppkoppling hemma genom att låna ut wifi-routrar, säger Ann-Louise.

Hon konstaterar att skolan hade förhållandevis lite teknikstrul i samband med distansundervisningen. Det som däremot blev problematiskt för några elever var bristen på sammanhang och rutiner.

– Lärarna signalerade att distansarbetet inte fungerade särskilt bra för vissa. Det gällde till exempel elever med neuropsykiatriska diagnoser. De behövde någon att resonera med, få förklaringar och stöd för att börja och slutföra uppgifter, berättar hon.

Elevhälsoteamet hade förutspått det här scenariot och hade därför omgående inrättat en studiestödsstuga i skolans lokaler.

– Vi tog kontakt med de här eleverna och bokade in dem. Vi tog emot tio elever åt gången och hade besök av ett femtiotal elever under hela perioden. Några av dem kom flera gånger i veckan.

Det fanns också några elever som upplevde att distansundervisningen underlättade. Det handlade främst om elever med autismspektrumtillstånd eller sociala utmaningar av andra skäl.

– De uppskattade att sitta hemma. Där utsattes de för färre intryck och hade fler tillfällen för vila och återhämtning. Några lärare märkte också att de här eleverna började ställa fler frågor när de kunde skriva i chatten utan att andra elever såg, säger Ann-Louise.

Sedan höstterminens start är elever och personal tillbaka i skolans lokaler. De allra flesta upplever det som en stor lättnad.

– Men vi gjorde flera viktiga erfarenheter under distansperioden. Den här terminen har några lärare valt att koppla upp sina lektioner ibland. Det underlättar för elever som inte kan vara i skolan just då av olika anledningar, säger Ann-Louise.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nummer 4, 2020.

 
Publicerat måndag 25 januari 2021