Barnfot i lera

Delaktighet i den fria leken

– Vi hade aldrig kommit såhär lång i utvecklingen om vi inte verkligen kunnat gå in i projektet, säger Renée Strand, förskolechef på Maskrosen förskola i Rosvik, Piteå Kommun. Alla har tyckt att det varit intressant att se hur de utvecklats som pedagoger. Det blev väldigt tydligt att vi ofta går in i vissa situationer och hjälper till för mycket. Nu har vi lärt oss att våga backa och låta barnet ta tid att kommunicera både med kompisarna och materialet.

På den fristående förskolan Maskrosen finns tre barngrupper som är uppdelade efter åldersspannen 1-2 år, 3-4 år och 4-5 år, totalt 36 barn. Det alltid funnits barn med funktionsnedsättningar på förskolan, så arbetet med tillgänglig lärmiljö pågick redan och det fanns ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten.

– Vi var tidigare uppdelade i två större grupper, men i höstas gjorde vi om till flera mindre grupper som ett led i rekommendationerna från Skolverket, säger Renée Strand.

En rådgivare från myndigheten hade kontakt med Maskrosen, och av henne fick de dels tipset att läsa och arbeta med Delaktighetsmaterialet samt söka SIS-medel för förskolan, då Specialpedagogiska skolmyndigheten hade en extra sökomgång för förskolan.

Barnhand som leker med lera

Goda resultat smittar

– Att det skulle ge så bra resultat i arbetet i alla skeenden med alla barnen hade jag inte vågat hoppas på berättar Renée Strand.

Vi hade till en början kontakt med Taffelbäckens förskola i Åre i Jämtland för att få stöd i hur de skrev sin ansökan. Vi fick ta del av deras utkast till en bok, baserad på deras SIS- projekt, Samspel som lyfter – empiriskt ledarskap i barngruppen.

Känsligt, pinsamt och utvecklande

Den första månaden av projektet blev mycket teoretiskt. All personal fick läsa in sig bland annat på SPSM:s material, Delaktighet - ett arbetssätt i skolan, även om det bara var två av tre barngrupper som deltog i projektet.

Sedan började pedagogerna med att filma sig själva i situationer där barnen leker. Filmerna analyserades gemensamt i arbetslaget varje vecka.
– Till en början var det väldigt nervöst att se sig själv på film. Men vi fokuserade på det positiva i filmerna och samspelet mellan pedagogen och barnen, säger Reneé Strand.

– Men efter att vi analyserat filmerna såg vi tydligt hur vi interagerade för mycket för att få alla delaktiga i leken. Alla situationer som involverar barnen har påverkats. Allt från påklädning till toalettbesök och hela vårt förhållningssätt har förändrats till det klart bättre, avslutar Renée Strand.

Utvecklingsprojekt och SIS- medel

Skolor och förskolor inom skolväsendet kan utveckla verksamheten för barn och elever med funktionsnedsättning genom att driva utvecklingsprojekt.

Ett utvecklingsprojekt:

  • har syfte att öka måluppfyllelsen eller kunskapen om olika pedagogiska arbetssätt
  • har mål som är kopplade till syftet.
  • har insatser eller aktiviteter för att nå projektets mål.
  • är avgränsat i tid.
  • har en eller flera personer som är med i en arbetsgrupp.

Ansök om bidrag, så kallade SIS-medel, till utvecklingsprojekt och till analyser.

Publicerat onsdag 21 juni 2017